Gå direkt till innehåll

Ämnen: Fritid

  • Så bildades svenska mineraliseringar rika på sällsynta jordartsmetaller

    Mycket av dagens moderna teknik kräver sällsynta jordartsmetaller och en nyckel till att hitta mer är att förstå hur de kan koncentreras i jordskorpan. Genom Bergslagen går ett stråk med anrikningar av sällsynta jordartsmetaller av så kallad ”Bastnästyp” och i en ny studie visar forskare från Uppsala universitet och Sveriges geologiska undersökning (SGU) hur denna typ av malmer en gång bildades.

  • ​Liten påverkan av e-journaler inom cancervård

    Läkare och sköterskor verksamma inom området blod- och tumörsjukdomar uppfattar att e-tjänsten Journalen på nätet har haft små effekter på arbetet. Det visar resultat från en enkätstudie utförd på Akademiska sjukhuset i Uppsala som publiceras i tidskriften Health Informatics Journal.

  • Nya hedersdoktorer vid Uppsala universitets fakulteter

    De nio fakulteterna vid Uppsala universitet har beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer detta läsår. Bland de nya hedersdoktorerna finns forskare inom fält så som strängteori, mödrahälsovård, evolutionsbiologi, europeisk idéhistoria och förskoleforskning. Där finns också en expert på Bach och en forskande läkare som sprider kunskap om prostatacancer via sociala medier.

  • Per-Ola Norrby får årets Ulla och Stig Holmquists pris

    Per-Ola Norrby, Principal Scientist vid AstraZeneca Gothenburg och adjungerad professor vid Göteborgs universitet och University of Notre Dame, USA, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2019.

  • ​Diktatorers hatkärlek till internet

    Tillgången till internet gör det mindre troligt att protester bryter ut inom diktaturer. Men när protesterna väl har startat kan internet vara ett viktigt verktyg för att hålla igång mobiliseringen igång och att få den att sprida sig. Det visar forskning från bland annat Uppsala universitet som nu presenteras i en ny bok, The Internet and Political Protest in Autocracies.

  • DNA-studie kastar nytt ljus över stridsyxekulturens skandinaver

    I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information med isotopdata för att bättre förstå de demografiska processerna bakom stridsyxekulturen och dess intåg i Skandinavien. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

  • Rudbeckdagen 2019: När immunförsvaret inte kan skilja vän från fiende

    Vad händer när immunförsvaret inte fungerar som det ska och hur går det med utvecklingen av nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar? På årets Olof Rudbeckdag kommer framstående forskare att förmedla dagsaktuell kunskap från området immunologi. Dessutom föreläser Olof Rudbeck-pristagaren Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik.

  • Makt i samhället ger makt på nätet

    Tidningars kommentarsfält, bloggar och Twitter beskrivs ofta som demokratiska platser där fler röster får komma till tals. En ny avhandling visar däremot hur redan röststarka grupper,t ex högutbildade personer som har en maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade. Det som var tänkt att vara inkluderande för marginaliserade grupper, blir istället ett hinder för demokratiska samtal.

  • Emma Frans blir Årets alumn 2019

    ​Utmärkelsen Årets alumn vid Uppsala universitet tilldelas i år forskaren, författaren, folkbildaren och vetenskapsskribenten Emma Frans för hennes ”oförtrutna arbete för att öka motståndskraften mot missvisande fakta och falska nyheter”.

  • Så tänker elever när de väljer gymnasieskola

    I en ny avhandling från Uppsala universitet har Mikael Thelin undersökt vilka faktorer som är viktigast för eleverna när de väljer gymnasieskola. Resultaten visar att blivande gymnasielever väger in faktorer som hänger ihop med skolans kvalitet, men också att elever med låga betyg lägger större vikt än andra vid att till exempel få gå med kompisar eller få en gratis surfplatta.

  • Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell

    Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller. Det visar en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria.

  • ​Neurotransmittorsystem kartläggs med endast ett experiment

    Forskare från Uppsala universitet har utvecklat ett nytt verktyg som gör att man kan avbilda ett stort antal signalsubstanser i hjärnan – samtidigt – i ett och samma experiment. Tekniken går att applicera både på vävnadssnitt och biologiska vätskor som exempelvis cerebrospinalvätska, skriver forskarna i en vetenskaplig artikel i Nature Methods.

  • Kön viktigare än stånd i 1600-talets adelsbegravningar

    Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Faktorer som ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men framför allt fick männen mer storslagna begravningar än kvinnorna.

  • Mekanism för hur nya blodkärl bildas upptäckt

    Forskare från Uppsala universitet kan för första gången visa på en mekanism för hur nya blodkärl bildas och att den är avgörande för överlevanden av embryon och organfunktion. Resultaten skulle kunna utvecklas för att kontrollera nybildningen av blodkärl vid olika sjukdomar. Studien, gjord av Lena Claesson-Welshs forskargrupp, publiceras idag (20190923) i tidskriften EMBO Reports.

  • Pressinbjudan: Zennströmföreläsning om klimatledarskap med Keri Facer

    En nyckeluppgift för universiteten under det kommande seklet är att göra omfattande samhällsförändringar möjliga för att behålla en levande planet. Det menar Keri Facer, innehavare av Zennströms gästprofessur i klimatledarskap vid Uppsala universitet som på kvällen den 1 oktober håller sin Zennströmföreläsning.

  • Ny mekanism bakom störd insulinfrisättning identifierad

    Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie identifierat en tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns β-celler och som är störd vid typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa rön ska utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomen.

Visa mer