Ämnen: Fritid

  • Framtidens hållbara batterier

    ​Forskningsinitiativet BATTERY 2030+ presenterar sin långsiktiga färdplan som beskriver de åtgärder som krävs för att utveckla framtidens hållbara batterier i Europa.

  • Ny signalväg som reglerar bananflugors ätbeteende identifierad

    I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet identifierat en ny signalväg i hjärnan hos bananflugor som reglerar deras födobeteende och metabolism. Forskarna konstaterar att två specifika neuron spelar särskilt stor roll för regleringen. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

  • Förändringar i cellernas nedbrytningsstationer kan leda till cancer

    Cancerceller växer och delar sig okontrollerat. Nu visar en ny studie från Uppsala universitet hur förändringar i cellernas nedbrytningscentraler, lysosomerna, kan leda till okontrollerad celltillväxt. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • Kärleksrivaler riskerar få barn med fler skadliga mutationer

    Hanar som måste konkurrera hårdare med varandra om honor riskerar att få avkommor med fler skador i arvsmassan än hanar som saknar rivaler. Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt detta samband hos skalbaggar av arten Callosobruchus maculatus. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.

  • Meddelande om inställt evenemang

    Meddelande om inställt evenemang På grund av gällande rekommendationer för att begränsa smittspridningen av coronaviruset har Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet beslutat ställa in följande evenemang: Årets Hugo Valentin-föreläsning som skulle ha hållits av Dan Stone 19 mars kl 17:15

  • Cancercellers slarv kan göra dem känsliga för framtida läkemedel

    Kan cancercellers förmåga till att snabbt förändra sin arvsmassa användas som ett vapen emot elakartade tumörer? Forskare vid Uppsala universitet har lyckats ta fram en substans som i både djurförsök och i försök med mänskliga cancerceller visat lovande resultat. Studien publiceras i Nature Communications.

  • Varför gener verkar flytta på sig – ny kunskap om evolutionen

    Forskare vid Uppsala universitet föreslagit ett tillägg till evolutionsteorin som kan förklara hur och varför gener förflyttar sig på kromosomer. Hypotesen, som forskarna kallar SNAP-hypotesen, presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.

  • Ny sorts solcell för inomhusbruk kan driva framtidens uppkopplade sensorer

    En framtid med fler uppkopplade prylar hemma och i jobbet ställer nya krav på att enheter och sensorer ska kunna fungera helt utan elsladdar eller batterier. I en ny artikel, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Chemical Science, presenterar en forskargrupp vid Uppsala universitet en ny sorts färgämnessolceller för inomhusbruk som drivs av ljuset från lysrör och LED-lampor.

  • ​Svampinfektion hindrar grodors rörlighet

    Gölgrodor som smittats av av chytridsvampen Batrachochytrium dendrobatidis rör sig kortare sträckor än ickeinfekterade individer. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och SLU, som har undersökt hur svampen påverkat rörligheten hos de rödlistade gölgrodorna längs upplandskusten.

  • Ny matematisk modell visar hur livets huvudgrupper uppstår i evolutionen

    Forskare vid Uppsala universitet och University of Leeds presenterar nu en matematisk modell av mångfalden i livets utvecklingshistoria. Modellen fördjupar kunskapen om hur nutidens organismgrupper har uppkommit och ger ett svar på Darwins ”förhatliga gåta” om blomväxternas ursprung. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

  • Årsredovisningen: Fortsatt positiv utveckling, men satsningar behövs

    Uppsala universitets årsredovisning som fastställdes av konsistoriet idag visar en välskött ekonomi och framgångsrik verksamhet. I budgetunderlaget för kommande treårsperiod lyfter universitetet dock fram vad som krävs för fortsatt positiv utveckling.

  • Universitetet satsar 80 miljoner på teknikmiljö för avancerad forskningsutrustning

    För att lyckas med framtidens forskningsutmaningar behövs instrument och maskiner som inte är utvecklade ännu. Uppsala universitet gör nu en stor långsiktig satsning för att FREIA-laboratoriet ska bli en varaktig nationell teknikmiljö som kan fortsätta utveckla acceleratorer och instrumentering för de stora internationella forskningsinfrastrukturerna.

  • Onlinespel kan fungera som ”vaccin” mot fake news över gränser

    Spelet Bad News som tagits fram för att göra spelaren bättre på att avslöja falska nyheter och desinformation fungerar i Sverige och andra länder. Det visar en ny vetenskaplig studie från universiteten i Uppsala och Cambridge. Utvärderingen visar att spelarna blev bättre på att avslöja fejkade nyheter samtidigt som de behöll förtroendet för riktiga nyheter.

  • ​Snabbaste skidåkarna har lägst blodtryck

    Ju snabbare en person åker Vasaloppet, desto lägre är risken för att få högt blodtryck. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet som publicerats online i den vetenskapliga tidskriften Circulation.

  • ​Europaperspektiv 2020 om EU och teknologiskiftet

    Vid årets Europaperspektivseminarium ger 10 ledande svenska forskare sin syn på hur EU påverkar, och påverkas av det pågående globala teknologiskiftet med tekniska innovationer, digitalisering och artificiell intelligens, AI. Det är den tjugotredje årgången av den tvärvetenskapliga årsboken Europaperspektiv.

  • Ny metod för att studera små och komplicerade organismer

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt sätt att studera mikroorganismer. Den nya metoden gör det möjligt att utifrån väldigt lite material få en överblick över hela organismens DNA. I studien har forskarna använt sporer från en särskild svamp de studerar men metoden kan också användas för andra små och svårstuderade organismer.

  • ”Dödlig” mutation gjorde tuberkulosbakterie resistent mot antibiotika

    Det är ett stort problem att många tuberkulosbakterier har utvecklat resistens mot antibiotika. I en ny forskningsartikel beskriver en grupp forskare vid Uppsala universitet hur tuberkulosbakterier som bär på en mutation som egentligen borde döda dem bär sig åt för att överleva. Samma knep som håller bakterien vid liv gör den också resistent mot en viktig sorts antibiotika.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Uppsala universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Uppsala universitet.

Okej