Giraffers tarmbakterier påverkas inte främst av vad de äter, utan av vilken art de tillhör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Brown University där forskare analyserat sambandet mellan föda och tarmflora hos tre giraffarter i Kenya. Studien ger också ny kunskap som kan hjälpa till att säkra födotillgången för de utrotningshotade giraffarterna.
I en ny studie, publicerad i Glob
Tidigare forskning har pekat på att det finns ett utbildningsmotstånd bland unga personer i bruksorter. En bild som inte stämmer, visar en ny avhandling som bygger på intervjuer med ungdomar och föräldrar i Söderhamn. De ser positivt på högre utbildning och menar att det kan vara nödvändigt att läsa vidare för att kunna få ett bra jobb.
Borde världen sluta använda namnet Ryssland och återgå till den gamla benämningen Moskvastaten? Frågan har lyfts bland rysslandskritiker de senaste åren och i nya boken ”Russia reverts to Muscovy” lyfter Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning, fram flera argument som talar för ett namnbyte.
Den amerikanske konstnären och författaren Joe Brainard (1942–1994) utmärkte sig med ett slående unikt skriftspråk som bland annat tog sig uttryck i hans mångåriga korrespondens med andra välkända konstnärer och skribenter. Ett urval av hans brev har nu getts ut i en ny bok med kommentarer och analyser av Daniel Kane, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet.
På exoplaneten WASP-127b som ligger drygt 500 ljusår bort kan vindstyrkan uppnå hastigheter på 33 000 kilometer i timmen, visar en studie av ett internationellt forskarteam. Det är första gången man upptäckt den här typen av vindar och det har varit möjliga tack vare ett instrument som delvis byggts vid Uppsala universitet. Studien publiceras i Astronomy & Astrophysics.
Professor Aarti Gupta, Wageningen University och Professor Frank Biermann, Universiteit Utrecht blir gästprofessorer i klimatledarskap vid Uppsala Universitet under 2025. Den tioåriga gästprofessuren, där en ny professor inbjuds varje eller vartannat år, finansieras genom en tidigare donation till universitetet av entreprenören Niklas Zennström och hans hustru Catherine Zennström.
Personer med hudsjukdomen psoriasis har ofta en osynlig inflammation i tunntarmen, med ökad benägenhet för "läckande tarm”, visar ny forskning vid Uppsala universitet. Dessa förändringar i tarmen skulle kunna förklara varför psoriatiker ofta har besvär med mag-tarmkanalen och större risk att få Crohns sjukdom. Studien publiceras i Biochimica et Biophysica Acta (BBA) - Molecular Basis of Disease.
Programledaren Eva Funck Beskow, förlossningsläkaren Hussein Kidanto och den tidigare rektorn vid Umeå universitet, Göran Sandberg, är några av årets nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. De kommer att installeras under vinterpromotionen 31 januari. I samband med hedersdoktorernas besök bjuder de också på föreläsningar som är öppna för allmänheten.
Semliki forest-viruset kan ge upphov till neurologiska symtom men det har hittills varit okänt hur viruset tar sig in i hjärnan på infekterade individer. En ny studie från Uppsala universitet avslöjar mekanismerna bakom hur viruset tränger in i hjärnan på möss. Fynden öppnar upp för nya möjligheter att använda viruset för att behandla hjärntumörer. Studien är publicerad i Nature Communications.
En ny studie visar att en självhjälpsapp kan hjälpa föräldrar som är i sorg efter att ha förlorat ett barn. 248 föräldrar var med i studien. De som använde appen under tre månader rapporterade minskade symptom på förlängd sorg och posttraumatisk stress. De fick också färre negativa tankar. Flera föräldrar tyckte att appen framöver bör erbjudas tidigt i sorgeprocessen.
Expertlista: tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004. Det är forskning om katastrofpsykiatri och psykologiska konsekvenser av naturkatastrofer; geologiska förutsättningar, övervakningssystem; hur det gått för överlevare och samhället; juridik. Alla forskare är tillgängliga fram till och med den 20 december, och några även efter det (se kontaktuppgifter). Sidan uppdateras löpande.
Forskare vid Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete kunnat identifiera osmälta matrester, växter och bytesdjur i dinosauriers fossiliserade avföring. Dessa analyser av hundratals prover ger ledtrådar om vilken roll dinosaurierna spelade i ekosystemet för ungefär 200 miljoner år sedan. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature.
En ny kartläggning av sju olika hormonbehandlingar för klimakteriebesvär visar att riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt är olika beroende på verksam substans hur läkemedlet intas. Studien, där runt en miljon kvinnor mellan 50 och 58 år ingick, Det är den största och mest omfattande studien i världen av de hormonpreparat som skrivs ut i dag, och publiceras i BMJ.
Årets hedersföreläsare är Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, som föreläser på temat: "Amerikanska friheter och ofriheter i historia och samtid". Föreläsningen följs av ett samtal med 2024 års Forsskålspanel som består av Kajsa Boglind, journalist och programledare, Göran Rosenberg, författare och journalist samt Niklas Rossbach, fil. dr. i historia. Programmet är öppet för allmänheten.
Olika arter av sjöfåglar kan samexistera på små, isolerade öar trots att de äter samma sorts fisk. En forskare vid Uppsala universitet har varit med och tagit fram en matematisk modell som kan användas för att bättre förstå hur detta ekosystem fungerar.
Genom att utnyttja cancercellers genetiska variation kan ett redan godkänt läkemedel användas för att mer effektivt slå ut cancerceller hos vissa patientgrupper. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publicerats i tidskriften eBiomedicine. Resultaten visar på möjligheter till en mer individanpassad och effektivare cancerbehandling.
Uppsala universitet bidrar med en viktig pusselbit i ett projekt där målet är att förkorta radioaktiviteten hos kärnavfall väsentligt. Belgiska forskare vill skapa en anläggning där långlivat radioaktivt bränsle omvandlas till mer kortlivat och tar nu hjälp av FREIA-laboratoriet i Uppsala.
Forskare vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram en ny form av precisionsläkemedel, en antikropp, med potential att behandla flera cancerformer. I antikroppen har forskarna lyckats förena tre olika funktioner, som tillsammans kraftigt förstärker T-cellers effekt på cancertumören. Studien publiceras i Nature communications.
Alla patienter som har haft hjärtinfarkt behandlas som regel med betablockerare. Enligt en svensk studie som gjordes tidigare i år behövs sannolikt inte denna medicin för de hjärtpatienter som har normal pumpförmåga. Nu visar en understudie vid Uppsala universitet att det dessutom finns en risk att dessa patienter blir deprimerade av behandlingen.
Fler barn har övervikt i regioner med många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå, låg inkomst och hög barnfattigdom. Pandemin kan även ha förstärkt detta. Det visar en studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och Region Sörmland i samarbete med Region Skåne.
