The discovery of the brain’s so-called melanocortin system and its central role in controlling appetite has paved the way for entirely new possibilities for treating obesity and anorexia.
Upptäckten av hjärnans så kallade melanocortinsystem och dess centrala roll för aptitkontroll har öppnat för helt nya behandlingsmöjligheter av övervikt och anorexi. I det nya numret av den ansedda tidskriften Nature Reviews Drug Discovery publiceras en översikt om banbrytande forskning på detta område som författaren Jarl Wikberg och andra forskare utfört under snart två decennier.
APS-1 is an rare hereditary disease where the immune system attacks the body’s own organs. Within the framework of a major EU project, coordinated by Professor Olle Kämpe at Uppsala university, scientists have now managed to identify a protein that opens new possibilities of understanding APS-1 and other autoimmune disorders. The discovery is being published in The New England Journal of Medicine.
APS-1 är en ovanlig ärftlig sjukdom där immunsystemet attackerar kroppens egna organ. Inom ramen för ett stort EU-projekt, koordinerat av professor Olle Kämpe vid Uppsala universitet, har forskare nu lyckats identifiera ett protein som ger nya möjligheter att förstå både APS-1 och andra autoimmuna sjukdomar. Upptäckten publiceras i den amerikanska tidskriften The New England Journal of Medicine.
Datorprogram kan under vissa omständigheter vara lika bra som, eller till och med bättre än, en lärare när det gäller undervisning av känslomässigt uttryck i musik. Det visar Jessika Karlsson i sin avhandling i psykologi där hon presenterar en ny metod som kan användas musikundervisningen. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 14 mars.
Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären senare i livet, oavsett vilken familjebakgrund och vilka individuella egenskaper man har. Petra Sundlöf har i sin avhandling i kulturgeografi undersökt utbildning, sysselsättning och inkomst bland unga i Stockholmsregionen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 mars.
Hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt, men varför gör vi det? I en avhandling i teologi vid Uppsala universitet har Johan von Essen studerat vad arbetet betyder för dem som jobbar ideellt. Han disputerade den 29 februari.
"Du har inte städat!", "Du har tagit den sista mjölken!" – när vi grälar gör vi det oftast genom att klandra andra för deras beteende, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Marie Sörlin har studerat ett antal fiktiva gräl i svensk dramatik från de senaste 300 åren och kommit fram till att vi fortfarande grälar på samma sätt som på 1700-talet. Hon disputerade den 1 mars.
Hur berättar man med hjälp av musiken sagor om prinsessor, vargar och fåglar? Svaret ges på vårens familjekonsert med Kungliga Akademiska kapellet, som under ledning av director musices Stefan Karpe kommer att bjuda på en musikalisk sagostund. Konserten hålls lördagen den 8 mars i Universitetsaulan.
Hur tyska intellektuella medverkade till att göra rasismen rumsren i nationalsocialismens Tyskland är temat för årets Hugo Valentin-föreläsning, som hålls den 5 mars vid Uppsala universitet. Föreläser gör Claudia Koonz, professor i historia vid Duke University, Durham, North Carolina. Föreläsningen är öppen för allmänheten.
Nya regler för antagning och flera nya studieprogram: Uppsalas universitetsutbildningar genomgår, liksom i övriga Sverige, stora förändringar och gymnasieeleverna måste få aktuell information. Den 6 mars samlas över hundra av regionens studievägledare på Ångströmlaboratoriet för att bli uppdaterade inför vårens ansökningar.
Charles Darwin maintained that the domesticated chicken derives from the red jungle fowl, but new research from Uppsala University now shows that the wild origins of the chicken are more complicated than that.
I mars 1933 installerades Johan Nordström som den förste svenske professorn i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hur såg lärdomshistorien ut då, hur ser den ut idag och vad kan vi förvänta oss av framtiden? På 75-årsjubileet måndagen den 3 mars diskuteras de här frågorna i form av ett symposium och en minnesföreläsning i Universitetshuset.
Charles Darwin ansåg att tamhönan enbart härstammar från den röda djungelhönan, men nu visar ny forskning från Uppsala universitet att hönans vilda ursprung är mer komplicerad än så.
Kärnavfall måste lagras under mycket säkra förhållanden under lång tid för att bli ofarligt. Med s k transmutation skulle avfallets mängd och farlighet kunnat minskas, men idag fungerar tekniken endast i laboratorieskala. Angelica Öhrn presenterar i sin avhandling data som tidigare saknats i utvecklingsarbetet av en storskalig reaktor för transmutation. Disputationen äger rum den 29 februari.
För tio år sedan startade Artes, ett nationellt nätverk för forskning om inbyggda system. Den 5 mars firar nätverket sina framgångar med en stor sammankomst i Stockholm där företrädare för forskning, näringsliv och finansiärer reflekterar över vad Artes betytt för den tekniska utvecklingen.
Att förstå komplexa digitala bilder blir allt viktigare t.ex. inom sjukvården. Men den klassiska geometrin gäller inte för digitala linjer, eftersom dessa har andra egenskaper än en klassisk linje. I en avhandling vid Uppsala universitet, som granskas den 29 februari, visar matematikern Erik Melin hur man kan konstruera digitala linjer, kurvor och ytor med hjälp av en annan topologi.
Hur är det att förvalta musiktraditionen i en av Backs egna kyrkor? Den 5 mars arrangeras ett symposium kring J.S Bach - Johannespassionen. Det kommer att handla om tradition, tolkningsideal och vad som kan hända under ett framförande. Dagen avslutas med konsert i universitetsaulan.
Många sjukhuskliniker har ett aktivt kvalitetsarbete, men det kan vara svårt att välja den av många tillgängliga metoder som passar verksamheten bäst. Civilekonomen och medicinaren Stefan Kunkel har i sin avhandling kartlagt hur kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken och presenterar praktiska verktyg som underlättar förbättringar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 3 mars.
Vivid colors, flowing silk ribbons, and glittering bits of mirrors - the Vikings dressed with considerably more panache than we previously thought. The men were especially vain, and the women dressed provocatively, but with the advent of Christianity, fashions changed, according to Swedish archeologist Annika Larsson.