Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Spädbarnslabbet blir först i Skandinavien med ny teknik

    Spädbarnslabbet vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, har fått 3.25 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs fond för att utrusta labbet med hypermodern teknik, den första i sitt slag i Skandinavien.

  • Så går det för personer med allvarlig brännskada

    En svår brännskada är ett trauma fyllt av smärta och påfrestningar som kan förändra hela livet för den som drabbas. Sjuksköterskan Björn Wikehult har undersökt hur det gått för patienter vid Akademiska sjukhusets brännskadeavdelning och visar att personlighetsdrag kan betyda mer än brännskadan i sig för hur livet ser ut ett antal år efter skadan.

  • Biokemin stora landvinningar i fokus när Tiselius firas

    Manfred Eigen, nobelpristagare i kemi 1967, är en av flera världsledande forskare inom biokemi som kommer till Uppsala den 9-10 oktober när ett symposium arrangeras till minne av Arne Tiselius, en av Uppsala universitets åtta nobelpristagare genom tiderna.

  • Advanced system for endorphins and opiates already existed in first vertebrates

    Endorphins are well known as mediators of pain relief and the feeling of being rewarded. These and several other signal substances do this via four different receptors on nerve cells in the brain and bone marrow. Researchers at Uppsala University have now found that all four receptors existed as far back as the early vertebrates and therefore appeared at least 450 million years ago.

  • Nu startar insamling av data inför experimenten på CERN

    Nu börjar de nordiska länderna lagra och bearbeta data från det största vetenskapliga experimentet genom tiderna, det så kallade LHC-projektet på CERN. Den 3 oktober uppmärksammas detta både internationellt och nationellt. Medier hälsas välkomna till Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, där fysikforskare tillsammans med UPPMAX kommer att inviga den lokala delen av det nordiska gridnätverket.

  • Avancerat system för endorfin och opiater redan hos de första ryggradsdjuren

    Endorfiner är välkända som förmedlare av smärtlindring och belöningskänsla. Dessa och flera andra signalämnen åstadkommer detta via fyra olika receptorer på nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Forskare vid Uppsala universitet har nu funnit att alla fyra receptorerna fanns redan i de tidiga ryggradsdjuren och alltså uppstod för minst 450 miljoner år sedan.

  • Internationell konferens om kängurumetoden

    Det började i Colombia där man lät mammorna bära sina för tidigt födda barn nära sin egen kropp för att hålla värmen när de tekniska resurserna inte räckte till. Nu sprids kängurumetoden över världen eftersom forskning visat på att den har stora fördelar för både barn, föräldrar och vården. Den 6-7 oktober samlas forskare i Uppsala för att utbyta erfarenheter och diskutera riktlinjer.

  • Föreläsningar ger genusperspektiv på djurs livsstrategier

    Patricia A. Gowaty, professor i evolutionsbiologi vid University of California, föreläser vid Uppsala universitet den 1 och 2 oktober. Gowaty är känd för sina feministiska analyser av evolutionsteori, som går ut på att se individers beteende utgående från individuella skillnader i stället för könsskillnader. I föreläsningarna slår hon bl a hål på flera antaganden om honors och hanars reproduktion.

  • Effektivare tillverkning ger bättre tabletter

    Bättre kunskaper om egenskaperna hos det pulver en tablett är gjord av ger bättre och säkrare tabletter. Tillsammans med bättre kunskaper om tänkbara tillverkningsprocesser kan också kostnaden sänkas för att utveckla och tillverka läkemedel. Josefina Nordström lägger fram sin avhandling om materialsnåla metoder och modeller vid Uppsala universitet den 3 oktober.

  • Konstvetare och litteraturvetare nya hedersdoktorer

    Martin Kemp, professor i konsthistoria vid Oxford University, och Janice Radway, professor i kommunikation/retorik och genusstudier vid Northwestern University School of Communication, USA, har utsetts till nya hedersdoktorer vid historisk-filosofiska fakulteten.

  • Årets skytteanske pristagare föreläser

    I morgon, lördag den 27 september, får årets skytteanske professor Rein Taagepera ta emot sitt pris och håller i samband med det en öppen föreläsning i universitetshusets aula.

  • Känslighet för cellgifter påverkar behandlingen

    Bättre kunskap om hur barn reagerar på cellgifter ökar möjligheterna att skräddarsy behandlingen mot cancer. Barnläkaren Josefine Palle visar i sin avhandling att känsligheten för cellgifter påverkar effekten av cellgiftsbehandlingen hos barn som lider av leukemivarianten AML. Den 26 september lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Engagerade patienter känner större kontroll över sin diabetes

    Patienter med diabetes typ 2 känner att de har större kontroll över sin sjukdom om behandlingen är en dialog mellan vårdgivare och patient än om de bara blir tillsagda hur de ska göra. Men blodsockerkontrollen blir inte bättre. Det behövs en diskussion om hur patientutbildning ska bedrivas i primärvården, menar legitimerade dietisten Eva Thors Adolfsson i sin avhandling.

  • Frankrikes ambassadör talar EU med Uppsalastudenter

    På tisdag, den 30 september, kommer Frankrikes ambassadör Joël De Zorzi på officiellt besök till Uppsala. På programmet står bland annat ett samtal om EU med studenter och gymnasieelever och en öppen föreläsning om vad Frankrike vill prioritera som EU:s ordförandeland.

  • Dags för höstens populärvetenskapliga föreläsningar!

    Naturfotografen Mattias Klum och evolutionsforskarna Hans Ellegren och Anna Qvarnström inleder höstens öppna föreläsningsserie som startar nu på måndag, den 29 september, med rubriken "Biologisk mångfald - behövs den?"

  • Genetiska skador hos minibakterier i bladlöss och myror repareras genom kopieringsfel

    Bladlöss och myror bär på minibakterier som producerar nödvändiga aminosyror och vitaminer. Minibakterierna har en mycket liten arvsmassa och många trasiga gener. Nu presenterar Uppsalaforskare experimentella resultat som visar att upprepade fel under omvandlingen av DNA till protein räddar funktionen hos de skadade generna.

  • Tvärvetenskaplig konferens ger ökad kunskap om livsnödvändiga kemikalier

    Om man känner till ett ämnes kemiska egenskaper är det också möjligt att förutsäga vilken biologisk effekt ämnet har, kunskap som kan användas bland annat för att riskbedöma kemikalier och skapa nya läkemedel. Detta diskuteras som bäst vid Uppsala universitet, där 250 forskare från hela världen deltar i konferensen EuroQSAR 2008.

  • Mycket skoj för unga på Forskarfredag

    Ta DNA-prov på ditt hår eller träffa människoätande myggor på Stora torget. Eller ta reda på mer om hur man blir artist och spela kort med robothundar på Grand. Det är bara några exempel på en lång rad aktiviteter som barn och unga kan göra gratis tillsammans med Uppsala universitets forskare på fredag.

  • Ny modell ger effektivare samarbeten

    Inger Dahlgren presenterar i sin avhandling en modell som kan ge bättre resultat i samarbetsprojekt. - Modellen kan också spara pengar eftersom deltagarna i projekten tydligare vet vad alla inblandade ska göra. På så sätt används resurserna bättre, menar Inger Dahlgren som presenterar sin avhandling vid Uppsala universitet den 26 september.

Visa mer