In an article in today's Nature, Uppsala researcher Martin Brazeau describes the skull and jaws of a fish that lived about 410 million years ago. The study may give important clues to the origin of jawed vertebrates, and thus ultimately our own evolution.
I en artikel i dagens Nature beskriver Uppsalaforskaren Martin Brazeau skallen och käkarna hos en fisk som levde för cirka 410 miljoner år sedan. Studien kan ge viktiga ledtrådar till de käkförsedda ryggradsdjurens, och därmed vår egen, uppkomst.
Patienter med lungsjukdomen KOL har ofta svårt att hålla vikten, och bland magra patienter är sjukligheten och dödligheten större än bland andra. Runa Hallin vid Uppsala universitet har undersökt underviktiga KOL-patienter, och visar bland annat att det är viktigt att fånga upp denna grupp så tidigt som möjligt för att försöka förebygga viktnedgången. Avhandlingen granskas den 16 januari.
Genom att studera hur barns olika förmågor och beteenden förhåller sig till ADHD-symptom har Cecilia Wåhlstedt kommit fram till ny kunskap som på sikt kan leda till mer individuellt anpassade stödåtgärderder. Den 16 januari lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Ett internationellt forskarteam, där Uppsalaforskare haft en viktig roll, har lyckats bestämma mitokondrie-DNA hos den utrotade pungvargen och kan därmed visa dess släktskap med nu levande arter. Resultaten, som idag publiceras i tidskriften Genome Research, har betydelse för kunskap om utrotningshotade arter, för museernas konserveringstekniker och öppnar för spännande museiforskning framöver.
An international research team has managed to map the mitochondria DNA of the extinct Tasmanian wolf and can demonstrate its relation to now living species. The findings, published today in the journal Genome Research, is of importance to our knowledge of species threatened with extinction and for conservation techniques at museums, and they pave the way for exciting museum research in the future.
Ett internationellt forskarteam, där Uppsalaforskare haft en viktig roll, har lyckats bestämma mitokondrie-DNA hos den utrotade pungvargen och kan därmed visa dess släktskap med nu levande arter. Resultaten, som idag publiceras i tidskriften Genome Research, har betydelse för kunskap om utrotningshotade arter, för museernas konserveringstekniker och öppnar för spännande museiforskning framöver.
De senaste årtiondenas molekylärbiologiska framsteg har visat att otrohet är mycket vanligare hos socialt monogama arter än vad man tidigare trott, bland annat hos många fågelarter. Mårten Hjernquist visar i sin avhandling att hanars attraktivitet, miljön och växelverkan dem emellan påverkar otrohet hos halsbandsflugsnappare.
Pernilla Björk blir ny kommunikationsdirektör vid Uppsala universitet från och med den 1 mars. Hon har tidigare bland annat varit informationschef vid utbildningsdepartementet, och nu senast vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.
A Swedish research team led by Professor Rajeev Ahuja and Prof. H.K. Mao from USA have used theoretical calculations to study high pressure behaviour of calcium and predicted a new type of incommensurate phase. This is the first time that such phase is discovered from theory. The findings are being published in this week's Net edition of Proceedings of the National Academy of Science, USA.
Under högt tryck förändras kalciums kristallstruktur till en ovanlig form. Detta visar för första gången en svensk-amerikansk forskargrupp i teoretiska beräkningar som publiceras i denna veckas nätupplaga av ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Science. Rönen öppnar nya möjligheter att hitta framtidens material för supraledare.
It was recently confirmed that human genes were originally quadrupled, something that occurred before the emergence of vertebrates with jaws. Careful mapping of several gene families now shows that since then the human evolutionary line has lost many genes that still occur in other animal groups.
Den nyss publicerade årliga rapporten States in Armed Conflict från Uppsala konfliktdataprogram (UCDP) vid institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, innehåller såväl positiva som negativa nyheter om utvecklingen av konflikter i världen.
När de flesta går på julledighet repeterar Uppsala universitets symfoniorkester frenetiskt. Den 26 december går nämligen flyget till Shanghai för närmare 80 musiker. Akademiska kapellet är inbjudna av Shanghai Municipal Performance Company för en tiodagarsturné.
Nyligen bekräftades att människans arvsmassa ursprungligen är fyrdubblad vilket skedde före uppkomsten av de käkförsedda ryggradsdjuren. Noggrann kartläggning av flera genfamiljer visar nu att människans utvecklingslinje sedan dess förlorat många gener som finns kvar i andra djurgrupper. Vissa ryggradsdjur har dubblerat arvsmassan ytterligare en gång och har därför fler gener än människan.
Torsdagen den 18 december är det dags för Uppsala University Jazz Orchestras julshow Swinging Christmas. Tillsammans med Bengt Feldreich och Uppsalas Lucia Anette Bodén bjuder orkestern på julklassiker i storbandstappning.
Teologin om försoning med människor, Gud och livssituationen blir bara användbar för människor om den tar hänsyn till lidandet i deras liv. Det visar Sofia Camnerin i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 19 december.
Vad är det som är fel med skolmatematiken? Istället för att väcka elevernas leklust och självkänsla inger den ångest och resultaten blir allt sämre. Sverker Lundins avhandling är ett bidrag till samtalet om vad som måste förändrar för att matematikundervisningen i skolan ska förbättras. Disputationen ägde rum den 15 december vid Uppsala universitet.
Före detta kombattanter tar till vapen igen främst för att deras gamla ledare mobiliserar dem igen, snarare än att de inte har pengar eller utbildning. Det visar Anders Nilsson från institutionen för freds- och konfliktforskning i sin avhandling vid Uppsala universitet som han försvarar den 19 december.
I en skriven text är det relativt oproblematiskt att ge nödvändiga bakgrundupplysningar om det som sker. Men hur får vi den informationen i en pjäs eller en film utan att man kompletterar med textrutor? Denna fråga undersöker litteraturvetaren Hanif Sabzevari i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 20 december.