Gå direkt till innehåll

Ämnen: Humanistisk vetenskap

  • Analysis of documentary photos revises history

    By analyzing some lesser known photographs, taken by world famous documentary photographers, art historian Cecelia Strandroth relates a new history of the Depression Era in the United States. She will publicly defend her dissertation at Uppsala University on December 14.

  • Analys av dokumentärt foto ändrar historien

    Genom att analysera några mindre kända fotografier, tagna av världskända dokumentärfotografer, berättar konstvetaren Cecilia Strandroth en ny historia från depressionstidens USA. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 14 december.

  • Rätt länk: Så tycker stockholmarna om stadens gatunamn

    Gatunamn är viktiga för hur ett område uppfattas och för trivseln och man hittar gärna på egna namn för exempelvis parker om de officiella inte vinner gehör. Det visar Carina Johansson i sin avhandling där hon undersökt stockholmarnas kunskaper om och attityder till stadens gatunamn. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 15 december.

  • Sammanhållning stark i konservativ kristen minoritet

    Gemensamma intressen och samlade ansträngningar, men också tolerans mot olikheter, är viktigt för sammanhållningen bland de konservativa mennoniterna i Bolivia. Det visar Anna Sofia Hedberg i sin avhandling i kulturantropologi som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 december.

  • Etnisk diskriminering beror inte enbart på fördomar

    Vår tilltro till makthierarkier har stor betydelse för hur vi ser på och behandlar människor. Det visar Alexandra Snellman, som i sin avhandling har undersökt hur rasistiska och sexistiska fördomar skapar sociala hierarkier och etnisk diskriminering i olika situationer. Avhandling granskas vid Uppsala universitet den 7 december.

  • Debatten om sexualbrottslagstiftningen handlar om olika sätt att beskriva människan

    Straffrättens förmåga att skydda kvinnor, främst vid sexualbrott, har väckt mycket diskussion. Kerstin Berglund har studerat debatten och hur man kan sammanföra kvinnoforskning med straffrätt. Konflikten handlar inte om motsättningar mellan kvinnor och män utan om vilken människosyn som bör genomsyra rättsordningen, visar hon i sin avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 1 december.

  • När poesifloden nådde Sverige

    Många poeter men fortfarande relativt få läsare – så kan man beskriva svensk lyrikutgivning under perioden 1976–1995. Utgivningen av lyrik ökade kraftigt efter att det statliga litteraturstödet inrättades år 1975, och antalet kvinnliga poeter har också stigit. Det visar en ny avhandling av Åsa Warnqvist som granskas vid Uppsala universitet den 30 november.

  • Teologiska fakulteten får två nya hedersdoktorer

    Grace Davie, en av världens mest kända religionssociologer, samt Staffan Runestam, f.d. förste bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek, har utsetts till nya hedersdoktorer vid teologiska fakulteten vid Uppsala universitet.

  • Nietzsche brottades med pessimismens frågor

    Pessimism har betytt vitt skilda saker under olika tider – på 1800-talet kunde en pessimist till exempel anse att mänskligheten borde tillintetgöra sig själv genom sexuell avhållsamhet. Idé- och lärdomshistorikern Tobias Dahlkvist, som disputerade vid Uppsala universitet den 12 oktober, har granskat 1800-talspessimisterna och antipessimisten Nietzsches sätt att förhålla sig till dem.

  • Tio mammutars DNA berättar historia och underlättar brottsutredningar

    Ett internationellt forskarteam med deltagare från Uppsala universitet har för första gången lyckats få fram stora mängder DNA från så många som tio sibiriska mammutar. Studien, som publiceras i tidskriften Science nätupplaga idag, kan också leda till effektivare DNA-teknik inom kriminalteknologin.

  • Miljöetik med existentiell förankring

    I miljödebatten har kristna föreställningar om människan och naturen ibland kritiserats och setts som en av orsakerna till den ekologiska krisen. Teologen Kerstin Andersson har i sin avhandling i etik utarbetat ett eget förslag till hur man i en kristen teologisk miljöetik kan möta utmaningen och ge miljöfrågorna en existentiell förankring.

  • Sveriges invandrare – de nya judarna?

    De judar som på 1800-talet lämnade Östeuropa för att söka en bättre framtid i Sverige möttes av såväl möjligheter som bekymmer, något som Per Hammarström konstaterar i sin avhandling. Studien visar att det finns en hel del beröringspunkter mellan deras erfarenheter och de som dagens invandrare möter i Sverige. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.

  • Linnés första och minsta skrift ges ut till bokmässan

    Förspel till växternas bröllop (Præludia Sponsaliorum Plantarum) är Linnés debutverk, ett handskrivet litet häfte i vilket den 22-årige författaren beskriver den stora likheten mellan växters och djurs sätt att föröka sig. Nu ges skriften ut för första gången någonsin i en unik utgåva på 500 exemplar, som lanseras på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg.

  • Miljörörelse i Amazonas i nytt ljus

    Titti Schmidt har i sin avhandling kommit fram till att den snabba spridning miljörörelsen Santo Daime i Amazonas fått under de senaste 20 åren inte endast kan förklaras i termer av ”kamp”. Den psykoaktiva drycken daimes roll bör också uppmärksammas. Disputationen äger rum den 24 september.

  • Uppsalaregionen samlas kring Linné på årets bokmässa

    Kokkonst på 1700-talet, publiceringen av Linnés brev på internet och vår syn på naturen då och nu - Linnéjubileet i Uppsala har bjudit på en mängd böcker och satsningar som visar på både den nya kunskap och det kulturarv som finns i Linnés hemstad. På Bok & Bibliotek i Göteborg deltar samarbetsprojektet Linné2007 Uppsala med en gemensam monter, där ett urval av dessa satsningar presenteras.

  • Upphovsrätten i fokus i ny forskningssatsning

    Vem äger kulturen i den digitala världen? I ett helt nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Uppsala universitet ska ekonomer, jurister, informationsvetare och konstvetare ta ett helhetsgrepp om upphovsrätten i digital miljö. Häromdagen fick de positivt besked från EU:s sjunde ramprogram och på fredag går startskottet med en konferens.

  • Tore Frängsmyr årets Disapristagare

    Tore Frängsmyr, professor emeritus i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet, har utsetts till årets Disapristagare. Han hyllas för ett författarskap fyllt av lärdom och med sällsynt bredd och skärpa. Priset på 25 000 kronor delades ut i kväll under Kulturnatten.

  • Grisars gener avslöjar bönders spridning över Europa

    I en geografiskt omfattande studie av gris-DNA har en rad frågor om jordbrukets spridning över Europa för första gången fått svar. Resultaten i studien som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences denna vecka, visar böndernas väg från Mellanöstern mot Västeuropa och även en del om förändringar som ägde rum på vägen.

  • Återfunnen gnostisk text kastar nytt ljus på tidig kristendom

    Genom att lägga särskild vikt vid svåröversatta textställen i Sanningens evangelium som hittades vid ett stort skriftfynd i Egypten 1945, har Jörgen Magnusson upptäckt en tidigare okänd diskussion om den judiska lagen bland gnostiska kristna. Hans analys tyder på att dokumentet är mycket gammalt och sannolikt skrivet av den store gnostiske läraren Valentinus. Disputationen äger rum den 29 septembe

Visa mer