"Granne med Förintelsen" är rubriken på en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet tisdagen den 3 februari. Under sammanlagt sex föreläsningar belyses det svenska förhållandet till de judiska flyktingarna, agerandet under folkmordet och även begreppet Förintelsen ur olika infallsvinklar, till stor del utifrån ny forskning.
Teologin om försoning med människor, Gud och livssituationen blir bara användbar för människor om den tar hänsyn till lidandet i deras liv. Det visar Sofia Camnerin i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 19 december.
I naturliga samtal och situationer kan danskar och svenskar förstå varandra utmärkt, visar en studie från Uppsala universitet. När människor från Danmark och Sverige får utveckla en relation kan de överbrygga språkskillnaderna genom att anpassa språket och samtalet för att kommunicera effektivt och skapa samhörighet. Karin Ridell försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 13 december.
Onyttiga gåvor av stridsyxor startade redan på stenåldern en ekonomi baserad på prestige och symbolvärde som ledde till social rangordning i samhället. Det visar arkeologen Roger Edenmo i sin avhandling som han lade fram vid Uppsala universitet den 6 december.
Bygemenskapen i det svenska bondesamhället var kanske inte den gemenskap schablonbilden ofta kan måla upp. Byarna var uppdelade i en grupp rika och bofasta bönder, och en grupp fattiga som flyttade från socken till socken och hade mindre inflytande. Det menar Jonas Lindström i sin avhandling, som han presenterar vid Uppsala universitet 21 november.
Ett funktionshinder kan spela stor roll för i vilka situationer man riskerar att utsättas för brott, men också för ens möjligheter att senare beskriva situationen i polisförhör. Både polis och socialtjänst måste bli bättre på att se detta, menar Denise Malmberg vid Uppsala universitet, som tillsammans med Kerstin Färm vid FoU Välfärd har undersökt funktionshindrade brottsoffers situation.
I det Augsburgska konstskåpet från 1632 samlades exotiska ting, nya uppfinningar och tekniskt komplicerade föremål. Konstskåpet tillhörde ursprungligen Gustav II Adolf, men skänktes senare till Uppsala universitet. Från och med idag finns detta unika universalmuseum i miniatyr också i en virtuell presentation på internet.
Vad vet vi idag som kommer att påverka det framtida lärandet? Den 27 oktober presenterar forskare vid Uppsala universitet de senaste forskningsrönen inom utbildningsområdet på konferensen "Forskning pågår - att lära för och om framtiden". Bland talarna finns universitetets nya gästlärare Mattias Klum, som föreläser om hur man måste engagera människor känslomässigt för att åstadkomma förändring.
Hur skolvardagen ser ut för grundskoleelever med rörelsehinder beror på summan av en rad faktorer där både barn och vuxna deltar. I en unik studie visar etnologen Göran Nygren vid Uppsala universitet hur det kan vara i skolan när man är rörelsehindrad. Han berör det sociala livet, kunskapsinhämtningen och faktorer som är avgörande för om eleven känner att han/hon tillhör gruppen.
Ett språk förändras med tiden och när det gäller svenskan hävdas ibland att bruket av "att" minskar. Men Kristina Hagren visar i sin avhandling, som läggs fram vid Uppsala universitet den 25 oktober, att det ser mycket olika ut i olika delar av Sverige.
Tetrapoderna, de första fyrbenta landdjuren, anses vara de första organismer som hade fingrar och tår. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det inte stämmer. Genom att använda medicinsk röntgen har de funnit anlag till fingrar i fenorna hos fossil från "övergångsdjuret" Panderichthys, vilket tyder på anlagen för fingrar uppstod betydligt tidigare än man trott.
Talangprogram som Fame Factory och Idol hör till de mest sedda på tv, men hur går det egentligen till när nya artister skapas? Medie- och genusforskaren Hillevi Ganetz vid Uppsala universitet har studerat processen med fokus på genus och sexualitet. Vem får spela gitarr, och har det någon betydelse om det är en kille eller tjej som gråter i direktsändning? Svaren ger hon i sin bok Talangfabriken.
Ska internet vara en "allmänning" eller måste upphovsrätten stärkas? Denna mycket aktuella diskussion får ett nytt djup när professor Eva Hemmungs Wirtén ger ett kulturhistoriskt perspektiv på frågor kring öppenhet och kontroll i digitaliseringens tidevarv. I samband med utgivningen av hennes nya bok Terms of Use ger hon en föreläsning vid Uppsala universitet den 25 september.
- Vi vill synliggöra kvinnliga fysiker och stötta kvinnliga doktorander i en forskarvärld som fortfarande domineras och styrs av manliga värderingar, säger Pia Thörngren Engblom – en av arrangörerna av Crossing Perspectives on Gender and Physics, 17-19 september på Uppsala universitet.
Förmågan att kunna dricka och tåla mjölk kan ha haft en enorm betydelse för Europas kulturella utveckling. I ett stort EU-projekt, som startar idag och koordineras från Uppsala universitet, ska forskare nu undersöka när och var denna egenskap uppstått och vad den betytt.
Vad har Högskolan på Gotland gemensamt med Uppsala universitet? Jo, insikten om att studenterna måste kunna påverka innehållet i sin utbildning även efter att de påbörjat sina studier – utan att börja om. Därför inleder nu de båda lärosätena ett samarbete inom ett koncept som heter Liberal Education.
Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.
Vårt förhållande till föremål är mångbottnat och ofta väldigt känslomässigt, vilket tar sig uttryck i vårt sätt att shoppa. Etnologen Erik Ottoson vid Uppsala universitet har studerat vårt letande efter saker i gallerior, stadskärnor och på loppmarknader, men även i grovsopscontainrar. Avhandlingen granskas den 3 juni.
Hur ska man behärska passioner när förnuftet inte ensamt lyckas med det? Minna Koivuniemi har undersökt frågan med hjälp av bland annat Spinozas tankar, och lägger fram sin avhandling i filosofihistoria vid Uppsala universitet den 24 maj.
Forskningen om 1900-talets industriella utveckling fokuserar ofta på storföretagen, men hur såg utvecklingen ut i små familjeföretag? Bo Larsson beskriver i sin avhandling livet och arbetet för småföretagare med utgångspunkt i två små uppländska verkstäder. Han disputerade vid Uppsala universitet den 16 maj.