Gå direkt till innehåll

Ämnen: Humanistisk vetenskap

  • Kyrkan som social aktör

    Debatten kring vigselrätten aktualiserar frågor om Svenska kyrkans identitet och dess förhållande till staten och samhället. Hur Svenska kyrkans identitet tar sig konkreta uttryck på lokal nivå har studerats i en avhandling vid Uppsala universitet som läggs fram den 6 mars 2009.

  • ”Everything important is to do with passion”

    Orden är den engelska författarinnans Iris Murdochs egna och kärlekens roll i Murdochs filosofi presenteras den 21 februari 2009 i en avhandling i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Men det är inte det strikt kristna kärleksbegreppet som avhandlas utan en originell tolkning av det platonska Eros.

  • Textillärarens förändrade roll

    Vad som händer med en praktikgrundad, handlingsburen kunskap när de strukturella förutsättningarna som styr dess utbildning förändras och hur ämnen, som av tradition inte är knutna till forskning, utan har sin grund i människors vardag, ändras behandlas i en avhandling i textilvetenskap vid Uppsala universitet, disputation den 20 februari.

  • Vem talar bra svenska?

    Vem talar bra svenska och vad är det som gör att en person uppfattas som bra på att använda språket har studerats i en avhandling i nordiska språk som läggs fram vid Uppsala universitet den 28 februari 2009. Att vara grammatiskt korrekt är inte längre viktigt, istället är det den kommunikativa samsynen som ligger till grund för bedömningen.

  • Undervisningen i islam ser olika ut i friskolorna

    Undervisningen i islam ser inte likadan ut i alla muslimska friskolor. I en avhandling i religionsdidaktik har Jenny Berglund studerat tre friskolor, och visar på stora olikheter mellan dem. Lärarna gör i första hand sina undervisningsval utifrån vad de anser att eleverna kommer att ha nytta av i det svenska samhället. Jenny Berglund disputerade vid Uppsala universitet den 6 februari.

  • Ny bok med kroppen i fokus

    Vad är en kropp? Vilka förväntningar, begär, tankar och känslor väcker kroppar? I boken Body Claims presenterar åtta Uppsalaforskare vid Centrum för genusvetenskap hur kroppens betydelse kan variera i olika sammanhang - från hur en gravid forskare bemöts i sitt fältarbete till hur tvetydig könstillhörighet och könsbyten kan öppna för en komplexare förståelse för naturens "queerhet".

  • Sveriges förhållande till Förintelsen belyses i föreläsningsserie

    "Granne med Förintelsen" är rubriken på en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet tisdagen den 3 februari. Under sammanlagt sex föreläsningar belyses det svenska förhållandet till de judiska flyktingarna, agerandet under folkmordet och även begreppet Förintelsen ur olika infallsvinklar, till stor del utifrån ny forskning.

  • Teologin bör ta hänsyn till lidandet

    Teologin om försoning med människor, Gud och livssituationen blir bara användbar för människor om den tar hänsyn till lidandet i deras liv. Det visar Sofia Camnerin i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 19 december.

  • Så förstår danskar och svenskar varandra

    I naturliga samtal och situationer kan danskar och svenskar förstå varandra utmärkt, visar en studie från Uppsala universitet. När människor från Danmark och Sverige får utveckla en relation kan de överbrygga språkskillnaderna genom att anpassa språket och samtalet för att kommunicera effektivt och skapa samhörighet. Karin Ridell försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 13 december.

  • Det spekulerades även under stenåldern

    Onyttiga gåvor av stridsyxor startade redan på stenåldern en ekonomi baserad på prestige och symbolvärde som ledde till social rangordning i samhället. Det visar arkeologen Roger Edenmo i sin avhandling som han lade fram vid Uppsala universitet den 6 december.

  • Bygemenskapen var ojämlikare än man trott

    Bygemenskapen i det svenska bondesamhället var kanske inte den gemenskap schablonbilden ofta kan måla upp. Byarna var uppdelade i en grupp rika och bofasta bönder, och en grupp fattiga som flyttade från socken till socken och hade mindre inflytande. Det menar Jonas Lindström i sin avhandling, som han presenterar vid Uppsala universitet 21 november.

  • Brottsoffer med funktionshinder är en dold grupp

    Ett funktionshinder kan spela stor roll för i vilka situationer man riskerar att utsättas för brott, men också för ens möjligheter att senare beskriva situationen i polisförhör. Både polis och socialtjänst måste bli bättre på att se detta, menar Denise Malmberg vid Uppsala universitet, som tillsammans med Kerstin Färm vid FoU Välfärd har undersökt funktionshindrade brottsoffers situation.

  • Unikt konstskåp från 1600-talet finns nu på internet

    I det Augsburgska konstskåpet från 1632 samlades exotiska ting, nya uppfinningar och tekniskt komplicerade föremål. Konstskåpet tillhörde ursprungligen Gustav II Adolf, men skänktes senare till Uppsala universitet. Från och med idag finns detta unika universalmuseum i miniatyr också i en virtuell presentation på internet.

  • Framtidens skola i fokus på höstens Forskning pågår

    Vad vet vi idag som kommer att påverka det framtida lärandet? Den 27 oktober presenterar forskare vid Uppsala universitet de senaste forskningsrönen inom utbildningsområdet på konferensen "Forskning pågår - att lära för och om framtiden". Bland talarna finns universitetets nya gästlärare Mattias Klum, som föreläser om hur man måste engagera människor känslomässigt för att åstadkomma förändring.

  • Närstudie av rörelsehindrade elevers vardag visar vägen

    Hur skolvardagen ser ut för grundskoleelever med rörelsehinder beror på summan av en rad faktorer där både barn och vuxna deltar. I en unik studie visar etnologen Göran Nygren vid Uppsala universitet hur det kan vara i skolan när man är rörelsehindrad. Han berör det sociala livet, kunskapsinhämtningen och faktorer som är avgörande för om eleven känner att han/hon tillhör gruppen.

  • Börjar användning av "att" (att) försvinna?

    Ett språk förändras med tiden och när det gäller svenskan hävdas ibland att bruket av "att" minskar. Men Kristina Hagren visar i sin avhandling, som läggs fram vid Uppsala universitet den 25 oktober, att det ser mycket olika ut i olika delar av Sverige.

  • Urtida fiskar hade anlag för fingrar

    Tetrapoderna, de första fyrbenta landdjuren, anses vara de första organismer som hade fingrar och tår. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det inte stämmer. Genom att använda medicinsk röntgen har de funnit anlag till fingrar i fenorna hos fossil från "övergångsdjuret" Panderichthys, vilket tyder på anlagen för fingrar uppstod betydligt tidigare än man trott.

  • Så skapas en artist

    Talangprogram som Fame Factory och Idol hör till de mest sedda på tv, men hur går det egentligen till när nya artister skapas? Medie- och genusforskaren Hillevi Ganetz vid Uppsala universitet har studerat processen med fokus på genus och sexualitet. Vem får spela gitarr, och har det någon betydelse om det är en kille eller tjej som gråter i direktsändning? Svaren ger hon i sin bok Talangfabriken.

  • Äganderätt på Internet diskuteras i ny bok

    Ska internet vara en "allmänning" eller måste upphovsrätten stärkas? Denna mycket aktuella diskussion får ett nytt djup när professor Eva Hemmungs Wirtén ger ett kulturhistoriskt perspektiv på frågor kring öppenhet och kontroll i digitaliseringens tidevarv. I samband med utgivningen av hennes nya bok Terms of Use ger hon en föreläsning vid Uppsala universitet den 25 september.

  • Forskning och verklighet: genus i fysikens värld

    - Vi vill synliggöra kvinnliga fysiker och stötta kvinnliga doktorander i en forskarvärld som fortfarande domineras och styrs av manliga värderingar, säger Pia Thörngren Engblom – en av arrangörerna av Crossing Perspectives on Gender and Physics, 17-19 september på Uppsala universitet.

Visa mer