Hur hör toppmoderna och avancerade analytiska metoder ihop med antika konstverk och medeltida vapen? Den 22 oktober bjuder Uppsala universitet in till en eftermiddag där kemin bakom persiska mattor, tibetanska rullar och medeltida svärd står i fokus.
Att människor förolämpar varandra verbalt är ett tidlöst fenomen. I sin avhandling ger Erik Falk vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet en historisk dimension åt förolämpningar genom att undersöka deras funktion i 1630-talets Uppsala.
Revolutioner är inte längre något som tillhör det förflutna utan något som händer just nu. Även om många människor i allmänhet delar revolutionärernas politiska mål är de ofta mindre beredda att ge upp sedvänjor och traditioner förknippade med den gamla regimen. I en ny bok beskriver historikern Henrik Ågren hur olika regeringar har ställts inför problemet och hur de har försökt lösa det.
Är klimatförändring samma sak i ett land som i ett annat? Finns det globala lösningar på global uppvärmning? En ny avhandling från Institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet visar att klimatförändring är ett socialt fenomen likväl som ett naturfenomen som skiljer sig från en plats till en annan.
Det arkeologiska forskningsprojektet ”Riksväg Fjärdhundraland” har hittat ett näst intill unikt mynt under grävningen i Biskopskulla utanför Örsundsbro.
Den visigotiska biskopen Wulfila översatte bibeln till gotiska och skapade det gotiska alfabetet. Hans 1700-årsminne firas vid Uppsala universitet med ett symposium som startar den 16 juni. I centrum står Silverbibeln, det viktigaste bevarade dokumentet som visar Wulfilas översättning. I samband med invigningen bekräftar Unescos generaldirektör Irina Bokova Silverbibelns status som världsminne.
I september 2001 utbröt våldsamma sammanstötningar mellan etniska och religiösa grupper i den nigerianska staden Jos. Staden delades upp och våldet pågår fortfarande. I sin avhandling analyserar antropologen Ulrika Andersson Trovalla de processer som formade staden och dess invånare efter 2001. I centrum för analysen står en grupp utövare av traditionell medicin.
Fossils from so-called Peking man are extremely rare, as most of the finds disappeared during World War II. A unique discovery has been made at the Museum of Evolution at Uppsala University—a canine tooth from Peking Man, untouched since it was dug up in the 1920s in China.
Fossil efter Pekingmänniskan är ytterst ovanliga, sedan merparten av fynden försvann under andra världskriget. Nu har en världsunik upptäckt gjorts på Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet. En hörntand av Pekingmänniska, orörd sedan den grävdes fram under 1920-talet i Kina.
Det tidiga 1900-talet var en brytningstid mellan gammalt och nytt. I sin analys av Sven Lidmans Silfverstååhlsvit har Linn Areskoug sett att flera egenskaper som ansågs som manliga i den nationalistiska svenska föreställningsvärlden i början av förra seklet fortfarande eftersträvas i dag. Nationell hängivenhet är kanske omodernt men handlingskraft och självkontroll står fortfarande högt i kurs.
Valet av namn talar om vem du är – och vilka förhoppningar du har om ditt barns framtid. Emilia Aldrins doktorsavhandling från Uppsala universitet visar att namnvalet är en viktig social handling för dagens föräldrar.
Ronald Inglehart vid University of Michigan och Pippa Norris vid Harvard University tilldelas årets skytteanska pris. De får priset för sin framgångsrika och innovativa forskning kring värderingar och politiskt beteende i ett globalt sammanhang. Det skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda priserna inom statsvetenskapen.
40 forskare från flera länder har under två år studerat stadslivets globala utveckling; från de första stadsbildningarna för 10 000 år sedan och framåt. Den 23 februari presenteras resultatet, en 600-sidig bok om de integrerade mentala och miljömässiga processerna bakom städers framväxt.
Stockholms utveckling som stad har tvingat fram en storstadsestetik som lett till en ny fiktionsform – storstadslitteraturen. Litteraturvetaren Alexandra Borg tar i sin avhandling ett grepp om stockholmslitteraturen och visar att den varit betydelsefull för stockholmarnas identitet. Disputationen äger rum den 25 februari.
Undervisningen i svenska vid de tyska universiteten under tidigt 1900-tal var inte bara av intresse för akademiker, utan även i högsta grad för politiska aktörer. Det visar Andreas Åkerlund i sin avhandling i historia som han lägger fram vid Uppsala universitet den 11 februari.
Ordet knyppling har under vår tid varit liktydigt med onyttigt kvinnligt arbete. Men under 1500- och 1600-talet var knypplade bårder och uddar av guld och silver på klädedräkt och andra textilier status och förbehållet samhällets allra översta skikt. Textilvetaren Lena Dahrén har gjort den första studien någonsin av detta konst- och kulturhistoriskt värdefulla och världsunika material.
Vad undervisas och forskas det om när det gäller Sverige vid utländska universitet? Vad är ”svenskt” ur ett internationellt perspektiv? Hur skiljer sig bilden mellan olika länder? Den 29 januari arrangeras ett internationellt symposium vid Uppsala universitet med dessa frågor som tema.
Många i vårt moderna sekulariserade samhälle lider av existentiell ohälsa vilket i förlängningen leder till att vi mår sämre även psykiskt och fysiskt. Det menar religionspsykologen och Uppsaladoktoranden Cecilia Melder. I sin avhandling, som läggs fram i januari, föreslår hon att man utformar samhälleliga insatser för att råda bot på den bristande existentiella hälsan.
Val av egenskaper hos ditt planerade barn, surrogatmoderskap, dödshjälp, hjärnundersökningar av brottslingar: Listan kan göras lång. Stora framsteg inom medicinsk forskning har öppnat möjligheter som väcker starka känslor men där de rättsliga aspekterna idag är outredda eller oklara. Uppsala universitet har nu fått möjlighet att satsa på detta viktiga forskningsområde inom juridiken.
Dagens stadsplanerare betonar allt som oftast det visuella och ordnade i försöken att bygga ”stadsmässiga” miljöer. Men det resulterar inte nödvändigtvis i levande urbana miljöer. Det menar kulturgeografen Sara Westin som i sin avhandling framför en radikal kritik mot detta perspektiv. Disputationen äger rum den 10 december.