Ett samarbete mellan medicinsk och antropologisk expertis kan lösa komplexa kliniska frågeställningar inom dagens mångkulturella kvinnosjukvård. Det visar Pauline Binder, medicinsk antropolog, som den 1 december lägger fram sin avhandling vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet.
I en ny avhandling från Uppsala universitet om arbete i 1500-talets Sverige visar historikern Christopher Pihl hur bland annat kön tillsammans med civilstånd, ålder och social tillhörighet var mycket betydelsefulla faktorer för vem som kunde få vilka arbeten. I en jämförelse med idag har mycket förändrats medan flera betydelsefulla likheter kvarstår.
Den första november tillträdde Mohammad Fazlhashemi som professor i islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Professuren är den första i sitt slag i Sverige och ett viktigt led i en ny utbildningssatsning vid universitetet.
Donna Haraway, en världsledande forskare och vetenskaplig pionjär under de tre senaste decennierna håller den 30 oktober en öppen föreläsning i Universitetsaulan. Det är första gången hon besöker Sverige.
Vi gör ofta jämförelser rörande valfrihet. Folk i ett land påstås ha mindre valfrihet än folk i ett annat, en skola sägs erbjuda lika mycket valfrihet som en annan, och kvinnor antas ha mer valfrihet idag än för femtio år sedan. I sin avhandling i praktisk filosofi har Karin Enflo undersökt om valfrihet verkligen kan mätas.
Khoe- och San-folken i södra Afrika spelar en viktig roll för att förstå människans evolutionära historia. De härstammar direkt från den första förgreningen på nu levande människors släktträd. Det visar en studie som letts från Uppsala universitet och presenteras i tidskriften Science nätversion idag.
Årets Disapris tillfaller författaren och journalisten Maja Hagerman. Hon får priset för sitt framstående populärvetenskapliga författarskap.
Västvärldens gamla industristäder är idag delvis övergivna platser. I en ny bok utgiven vid Uppsala universitet tar forskare från båda sidor Östersjön ett större grepp på industriomvandlingen och bruket av nedlagda industriområden i Sverige och de baltiska länderna. Nedlagda fabriker återanvänds för en lokal förnyelse.
Ikeas reklamfilmer i Tyskland har nästan fått kultstatus och företaget har etablerat sig som Tysklands ledande möbelkedja. I en avhandling från Uppsala universitet analyserar Jennie Mazur hur Ikea ytterst medvetet arbetar med föreställningar om ”Swedishness” i sina reklamfilmer för den tyska marknaden.
En av de mest omdebatterade händelserna i människans historia är hur övergången från ett jägarsamlar- till ett jordbrukssamhälle gick till. I veckans nummer av Science presenterar ett svensk-danskt forskarteam genetiska data som visar att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa.
Vad har amerikanska medier haft för inflytande i Sverige i ett historiskt perspektiv? Professor Jonas Björk är expert på amerikanska medier och har studerat hur t ex film och tv-program från USA kommit till Sverige genom historien. Den 19 april håller han årets Fulbrightföreläsning vid Uppsala universitet.
Vad sysslar genusforskare med? Hur användbar är genusforskningen? Är den per definition feministisk? På internationella kvinnodagen den 8:e mars arrangerar Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet en populärvetenskaplig halvdag med syfte att synliggöra sin forskning och inbjuda till frågor.- Vi välkomnar alla som är nyfikna på vad genusforskning, eller genusvetenskap, egentligen är. Nu h
Ny forskning från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet visar att de flesta neandertalmänniskor i Europa dog ut redan för 50 000 år sedan. Bilden av ett Europa befolkat av en stabil neandertalpopulation under hundratusentals år fram tills moderna människor anlände och förändrade situationen måste därför revideras. Studien publiceras i tidsskriften Molecular Biology and Evolution.
Under andra världskriget fördes fler än 10 miljoner utlänningar till Tyskland för att arbeta. Om detta berättar Ulrich Herbert, professor i modern och samtida historia vid Freiburgs universitet, vid årets Hugo Valentin-föreläsning den 6 mars 2012.
Fredag den andra december tar Uppsala universitetsbibliotek emot en mycket värdefull bokgåva från Slovenska Vetenskapsakademien. Verket Iconotheca Valvasoriana består av 17 stora läderband och innehåller avbildningar av Johann Weichard von Valvasors konstsamling från 1600-talet.
Får var och en göra som den vill med sin egen kropp eller bör någon försöka hindra den som försöker ta sig liv eller skada sig? I avhandlingen ”Att ta skriken på allvar – Etiska perspektiv på självdestruktivt beteende” argumenterar Rikard Friberg von Sydow för att människan existerar i en flock och att en person inte fullt ut kan äga sin egen kropp.
Teologen och prästen Agneta Lejdhamre har i sin avhandling undersökt psalmtexter ur ett jämställdhets- och kyrkosynsperspektiv. Hon konstaterar att de är tydligt diskriminerande för kvinnor och föreslår ett språk som utmanar föreställningarna om kön. Disputationen ägde rum vid Uppsala universitet den 11 november.
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet drar igång en etikblogg på både svenska och engelska. Bloggen kommer att ta upp aktuella ämnen ur både forskardebatten och pressen. Med den svenska versionen vill man öppna en möjlighet att diskutera svenska förhållanden med en bredare publik.
Forskningen har hittills antagit att de som värdesätter frihet också blir mer toleranta. Men detta positiva förhållande ifrågasätts av statsvetaren Gina Gustavsson i en ny avhandling. Hon menar att de mest populära frihetsidealen idag tvärtom riskerar att leda till intolerans. Ett exempel på detta är resonemanget bakom Jyllandspostens publicering av Muhammedkarikatyrerna.
Två språkforskare vid Uppsala universitet har tillsammans med en amerikansk kollega dechiffrerat ett handskrivet manuskript från 1730-talet. Manuskriptet visade sig härröra från okulisterna, ett hemligt sällskap vars syfte var bland annat att kartlägga frimurarnas hemliga ritualer.