Gå direkt till innehåll

Ämnen: Humanistisk vetenskap

  • Universitetsbibliotekets persiska kulturskatter nu tillgängliga över hela världen

    I samband med den persiska nyårsdagen är det en stor glädje för Uppsala universitetsbibliotek att kunna meddela att en fullständig katalog över den persiska handskriftssamlingen nu finns tillgänglig, digitalt och i pappersform, på persiska och på engelska. Genom katalogen kan kännedomen om Uppsalas skatter spridas internationellt.

  • Den teknologiska utvecklingen medförde allt yngre arbetskraft på Sydafrikas fårfarmer

    I sin avhandling har historikern Fredrik Lilja studerat hur vuxna och barn användes som arbetskraft på fårfarmer i Sydafrika under 1800- och 1900-talet. Han har bland annat observerat att herdar gradvis försvann då ny teknologi introducerades, men att farmare som inte hade råd att investera i ny teknologi istället anställde allt fler barn för att konkurrera på den internationella marknaden.

  • Svenskars tillit till biobanksforskarna måste förvaltas väl

    Litar svenskarna på biobanksforskare? Ja, i alla fall enligt en avhandling från Uppsala universitet av läkaren och bioetikern Linus Johnsson. Och det faktum att vi litar på dem gör att forskarna har ett moraliskt ansvar gentemot oss.

  • Etiska utmaningar när människans hjärna simuleras

    Att förstå hur människans hjärna fungerar är en av den moderna vetenskapens största utmaningar. När EU-kommissionens flaggskeppsprojekt simulerar hjärnan är Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet med för att ta hand om de etiska och filosofiska utmaningarna.

  • Fulbrightföreläsning om ursprungsbefolkningar

    Amerikaforskaren Susan Hegeman håller den 30 januari årets Fulbright-föreläsning i Universitetshuset. Hon berättar om sitt pågående forskningsprojekt om ursprungsbefolkningar i ett globalt perspektiv.

  • Tradition som inkluderar istället för exkluderar

    Vad kan kristen tradition bidra med i dagens allt mer sekulariserade samhälle? I sin avhandling i tros- och livsåskådningsvetenskap har Anders Mogård analyserat hur teologen och ärkebiskopen Nathan Söderblom på sin tid hanterade liknande frågor genom att identifiera redskap för att bearbeta den kristna traditionen så den möter upp mot samtidens utmaningar.

  • Antroplogisk expertis underlättar i den mångkulturella kvinnosjukvården

    Ett samarbete mellan medicinsk och antropologisk expertis kan lösa komplexa kliniska frågeställningar inom dagens mångkulturella kvinnosjukvård. Det visar Pauline Binder, medicinsk antropolog, som den 1 december lägger fram sin avhandling vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet.

  • Ny avhandling: Vem fick jobba med vad i Sverige på 1500-talet?

    I en ny avhandling från Uppsala universitet om arbete i 1500-talets Sverige visar historikern Christopher Pihl hur bland annat kön tillsammans med civilstånd, ålder och social tillhörighet var mycket betydelsefulla faktorer för vem som kunde få vilka arbeten. I en jämförelse med idag har mycket förändrats medan flera betydelsefulla likheter kvarstår.

  • Sveriges första professor i islamisk teologi på plats i Uppsala

    Den första november tillträdde Mohammad Fazlhashemi som professor i islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Professuren är den första i sitt slag i Sverige och ett viktigt led i en ny utbildningssatsning vid universitetet.

  • Möt en pionjär inom tvärvetenskaplig forskning

    Donna Haraway, en världsledande forskare och vetenskaplig pionjär under de tre senaste decennierna håller den 30 oktober en öppen föreläsning i Universitetsaulan. Det är första gången hon besöker Sverige.

  • Går det att mäta valfrihet?

    Vi gör ofta jämförelser rörande valfrihet. Folk i ett land påstås ha mindre valfrihet än folk i ett annat, en skola sägs erbjuda lika mycket valfrihet som en annan, och kvinnor antas ha mer valfrihet idag än för femtio år sedan. I sin avhandling i praktisk filosofi har Karin Enflo undersökt om valfrihet verkligen kan mätas.

  • Ny DNA-studie visar människans komplexa ursprung i Afrika

    Khoe- och San-folken i södra Afrika spelar en viktig roll för att förstå människans evolutionära historia. De härstammar direkt från den första förgreningen på nu levande människors släktträd. Det visar en studie som letts från Uppsala universitet och presenteras i tidskriften Science nätversion idag.

  • Ny bok om nybruket av övergivna fabriker i Öst och Väst

    Västvärldens gamla industristäder är idag delvis övergivna platser. I en ny bok utgiven vid Uppsala universitet tar forskare från båda sidor Östersjön ett större grepp på industriomvandlingen och bruket av nedlagda industriområden i Sverige och de baltiska länderna. Nedlagda fabriker återanvänds för en lokal förnyelse.

  • ”Swedishness” nyckeln till framgång för Ikea i Tyskland

    Ikeas reklamfilmer i Tyskland har nästan fått kultstatus och företaget har etablerat sig som Tysklands ledande möbelkedja. I en avhandling från Uppsala universitet analyserar Jennie Mazur hur Ikea ytterst medvetet arbetar med föreställningar om ”Swedishness” i sina reklamfilmer för den tyska marknaden.

  • Gener klargör historien om jordbrukets spridning i stenålderns Europa

    En av de mest omdebatterade händelserna i människans historia är hur övergången från ett jägarsamlar- till ett jordbrukssamhälle gick till. I veckans nummer av Science presenterar ett svensk-danskt forskarteam genetiska data som visar att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa.

  • Om amerikanska medier i Sverige

    Vad har amerikanska medier haft för inflytande i Sverige i ett historiskt perspektiv? Professor Jonas Björk är expert på amerikanska medier och har studerat hur t ex film och tv-program från USA kommit till Sverige genom historien. Den 19 april håller han årets Fulbrightföreläsning vid Uppsala universitet.

  • Populärvetenskap på internationella kvinnodagen: Vad är genusforskning egentligen?

    Vad sysslar genusforskare med? Hur användbar är genusforskningen? Är den per definition feministisk? På internationella kvinnodagen den 8:e mars arrangerar Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet en populärvetenskaplig halvdag med syfte att synliggöra sin forskning och inbjuda till frågor.- Vi välkomnar alla som är nyfikna på vad genusforskning, eller genusvetenskap, egentligen är. Nu h

  • Europeiska neandertalare var nära att dö ut redan innan kontakten med moderna människor

    Ny forskning från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet visar att de flesta neandertalmänniskor i Europa dog ut redan för 50 000 år sedan. Bilden av ett Europa befolkat av en stabil neandertalpopulation under hundratusentals år fram tills moderna människor anlände och förändrade situationen måste därför revideras. Studien publiceras i tidsskriften Molecular Biology and Evolution.

Visa mer