Medan Irland har cirka fem miljoner invånare, sägs så många som 30 miljoner amerikaner ha irländskt ursprung. ”Irish America” är temat för ett symposium vid Uppsala universitet den 20 mars, där den kände poeten Paul Muldoon medverkar i ett öppet samtal med Ola Larsmo.
Uppsala universitet Campus Gotland inleder ett utbildnings- och forskningssamarbete med Stiftelsen Bergmangårdarna på Fårö. Målet är att utveckla nya utbildningar och stimulera nya forskningssamarbeten relaterade till estetik, film, konst, litteratur och tolkningsteorier.
En internationell forskningsstudie, som nu publiceras i Nature, har gjort ett genombrott i frågan om den amerikanska ursprungsbefolkningens härkomst. Nyckeln blev 24 000 år gamla benrester från ett barn i Sibirien som kastar helt nytt ljus på deras historia, liksom på släktskapsförhållanden mellan grupper i Europa och Asien under stenåldern.
Årets Disapris tillfaller författaren och litteraturprofessorn Johan Svedjedal. Han får priset för sin förmåga att skriva tillgänglig populärvetenskap utan att tumma på det vetenskapliga i innehållet.
Bilden av 1930-talets Sverige och det intensiva arbete med att reformera samhället som ägde rum har präglats av föreställningar om social ingenjörskonst och expertvälde. I sin avhandling riktar idéhistoriken Petter Tistedt ljuset på de många aktiviteter som arrangerades för att engagera medborgarna i samhällsutvecklingen och ger därmed en intressant och bredare bild av decenniet.
Öppnandet av forna Sovjetunionens många arkiv i Ryssland och grannländerna har haft stor betydelse för historieforskningen. Inte minst för bilden av politiken under kalla kriget, de sovjetiska lägren Gulag och svälten under andra världskriget. Den 10-11 maj samlas de främsta inom arkivforskningen på en konferens vid Uppsala universitets Centrum för Rysslandsstudier.
I samband med den persiska nyårsdagen är det en stor glädje för Uppsala universitetsbibliotek att kunna meddela att en fullständig katalog över den persiska handskriftssamlingen nu finns tillgänglig, digitalt och i pappersform, på persiska och på engelska. Genom katalogen kan kännedomen om Uppsalas skatter spridas internationellt.
I sin avhandling har historikern Fredrik Lilja studerat hur vuxna och barn användes som arbetskraft på fårfarmer i Sydafrika under 1800- och 1900-talet. Han har bland annat observerat att herdar gradvis försvann då ny teknologi introducerades, men att farmare som inte hade råd att investera i ny teknologi istället anställde allt fler barn för att konkurrera på den internationella marknaden.
Litar svenskarna på biobanksforskare? Ja, i alla fall enligt en avhandling från Uppsala universitet av läkaren och bioetikern Linus Johnsson. Och det faktum att vi litar på dem gör att forskarna har ett moraliskt ansvar gentemot oss.
Att förstå hur människans hjärna fungerar är en av den moderna vetenskapens största utmaningar. När EU-kommissionens flaggskeppsprojekt simulerar hjärnan är Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet med för att ta hand om de etiska och filosofiska utmaningarna.
Amerikaforskaren Susan Hegeman håller den 30 januari årets Fulbright-föreläsning i Universitetshuset. Hon berättar om sitt pågående forskningsprojekt om ursprungsbefolkningar i ett globalt perspektiv.
Vad kan kristen tradition bidra med i dagens allt mer sekulariserade samhälle? I sin avhandling i tros- och livsåskådningsvetenskap har Anders Mogård analyserat hur teologen och ärkebiskopen Nathan Söderblom på sin tid hanterade liknande frågor genom att identifiera redskap för att bearbeta den kristna traditionen så den möter upp mot samtidens utmaningar.
Ett samarbete mellan medicinsk och antropologisk expertis kan lösa komplexa kliniska frågeställningar inom dagens mångkulturella kvinnosjukvård. Det visar Pauline Binder, medicinsk antropolog, som den 1 december lägger fram sin avhandling vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet.
I en ny avhandling från Uppsala universitet om arbete i 1500-talets Sverige visar historikern Christopher Pihl hur bland annat kön tillsammans med civilstånd, ålder och social tillhörighet var mycket betydelsefulla faktorer för vem som kunde få vilka arbeten. I en jämförelse med idag har mycket förändrats medan flera betydelsefulla likheter kvarstår.
Den första november tillträdde Mohammad Fazlhashemi som professor i islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Professuren är den första i sitt slag i Sverige och ett viktigt led i en ny utbildningssatsning vid universitetet.
Donna Haraway, en världsledande forskare och vetenskaplig pionjär under de tre senaste decennierna håller den 30 oktober en öppen föreläsning i Universitetsaulan. Det är första gången hon besöker Sverige.
Vi gör ofta jämförelser rörande valfrihet. Folk i ett land påstås ha mindre valfrihet än folk i ett annat, en skola sägs erbjuda lika mycket valfrihet som en annan, och kvinnor antas ha mer valfrihet idag än för femtio år sedan. I sin avhandling i praktisk filosofi har Karin Enflo undersökt om valfrihet verkligen kan mätas.
Khoe- och San-folken i södra Afrika spelar en viktig roll för att förstå människans evolutionära historia. De härstammar direkt från den första förgreningen på nu levande människors släktträd. Det visar en studie som letts från Uppsala universitet och presenteras i tidskriften Science nätversion idag.
Årets Disapris tillfaller författaren och journalisten Maja Hagerman. Hon får priset för sitt framstående populärvetenskapliga författarskap.
Västvärldens gamla industristäder är idag delvis övergivna platser. I en ny bok utgiven vid Uppsala universitet tar forskare från båda sidor Östersjön ett större grepp på industriomvandlingen och bruket av nedlagda industriområden i Sverige och de baltiska länderna. Nedlagda fabriker återanvänds för en lokal förnyelse.