Arkeologen Fredrik Tobin vid Uppsala universitet har lett arbetet med att dokumentera flera hundra tidigare okända etruskiska gravar i San Giovenale, Italien. Nu presenterar han de viktigaste fynden i sin doktorsavhandling.
I takt med att naturvetenskapen ger svar på tidigare obesvarade frågor utmanas en rad religiösa trosföreställningar, samtidigt som allt fler inser vetenskapens begränsningar. För att öka kunskapen om relationen mellan vetenskap och religion och erbjuda ett forum för dialog, har ett nytt utbildnings- och forskningsprojekt startat vid Uppsala universitet.
I början av 2000-talet öppnades nya möjligheter att sprida sin musik via Internet. Det var också då det så kallade ”tjejbandet” Sahara Hotnights slog igenom. I en ny avhandling i musikvetenskap granskar Linus Johansson begreppet ”tjejband” och hur begreppet används i medierna.
Forskare från Uppsala universitet och ett kinesiskt forskningsinstitut presenterar i senaste numret av tidskriften Acta Anthropologica Sinica upptäckten och analysen av en tand från Pekingmänniskan som hittades 2011 på Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. Fyndet ger ny kunskap om en av den moderna människans mest mytomspunna förfäder.
Globaliseringen och dess effekter har gett religionen ny politisk aktualitet. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitets Centrum för forskning om Religion och Samhälle.
1930- och 1940-talen var de mest våldsamma årtiondena i vår historia. Japan, Italien och Nazityskland ville bemästra den ekonomiska krisen genom att skapa imperier i sina grannländer och tvekade inte att använda våld för att nå sina mål. Om ett globalt perspektiv på denna strategi handlar den 13:e Hugo Valentin-föreläsningen, som ges av historikern Dieter Pohl, Klagenfurts universitet, Österrike.
Vetenskapsrådet har beviljat Uppsala universitet 80 miljoner kronor för att rekrytera professor Don Kulick, internationellt erkänd antropolog. Don Kulick kommer att leda ett brett tvärvetenskapligt forskningsprogram med både humanister och samhällsvetare för att belysa hur vi bättre kan förstå utsatthet och sårbarhet i förhållande till människor, djur och miljön.
Den 22 januari visas författaren Maja Hagermans dokumentär ”Hur ska man rädda ett folk? Om Herman Lundborg, chef för rasbiologiska institutet” i SVT. Denna vecka arrangeras vid Uppsala universitet ett symposium med samma tema.
Idag antas ofta religiositeten i Sverige vara radikalt annorlunda än för 100 år sedan. Men en ny avhandling från Uppsala universitet visar att så inte är fallet. Tvärt om har svenskarnas religiositet varit sig väldigt lik under lång tid – trots att samhället genomgått stora förändringar.
I en färsk avhandling från Uppsala universitet granskas ett av statens konstnärsbidrag till bild- och formkonstnärer. Det infördes 1976 och utgår än i dag.
Begreppet mänskliga rättigheter uppfattas inte sällan som en del av västerländsk kolonialism och väcker därför kritik från bland annat muslimskt håll. I en ny bok har professor Elena Namli fördjupat sig i begreppet.
I en ny bok beskriver ekonomhistorikern Jan Ottosson civilflygets historia i Sverige. Den ger en intressant inblick i relationen mellan stat och privata aktörer i mottagandet av den nya tekniken. Skillnaderna är betydande i jämförelse med utbyggnaden av andra transportmedel i landet.
Den 17 och 18 maj genomför en forskargrupp vid Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet, ett kremeringsexperiment i Gamla Uppsala. Syftet är att bättre förstå olika kulturers offerritualer och kremeringsvanor i praktiken och hur elden påverkar det som brändes.
Onsdag 23 april öppnas Erik den heliges skrin i Uppsala domkyrka. Det finns två syften. Forskarna ska göra medicinska studier såsom röntgen, osteoporosmätning och DNA- analys. Sveriges äldsta kungakrona ska för första gången visas för allmänheten i Svenska kyrkans utställning ”Himlen är här”, då Uppsala firar 850 år som ärkebiskopssäte.
Medan Irland har cirka fem miljoner invånare, sägs så många som 30 miljoner amerikaner ha irländskt ursprung. ”Irish America” är temat för ett symposium vid Uppsala universitet den 20 mars, där den kände poeten Paul Muldoon medverkar i ett öppet samtal med Ola Larsmo.
Uppsala universitet Campus Gotland inleder ett utbildnings- och forskningssamarbete med Stiftelsen Bergmangårdarna på Fårö. Målet är att utveckla nya utbildningar och stimulera nya forskningssamarbeten relaterade till estetik, film, konst, litteratur och tolkningsteorier.
En internationell forskningsstudie, som nu publiceras i Nature, har gjort ett genombrott i frågan om den amerikanska ursprungsbefolkningens härkomst. Nyckeln blev 24 000 år gamla benrester från ett barn i Sibirien som kastar helt nytt ljus på deras historia, liksom på släktskapsförhållanden mellan grupper i Europa och Asien under stenåldern.
Årets Disapris tillfaller författaren och litteraturprofessorn Johan Svedjedal. Han får priset för sin förmåga att skriva tillgänglig populärvetenskap utan att tumma på det vetenskapliga i innehållet.
Bilden av 1930-talets Sverige och det intensiva arbete med att reformera samhället som ägde rum har präglats av föreställningar om social ingenjörskonst och expertvälde. I sin avhandling riktar idéhistoriken Petter Tistedt ljuset på de många aktiviteter som arrangerades för att engagera medborgarna i samhällsutvecklingen och ger därmed en intressant och bredare bild av decenniet.
Öppnandet av forna Sovjetunionens många arkiv i Ryssland och grannländerna har haft stor betydelse för historieforskningen. Inte minst för bilden av politiken under kalla kriget, de sovjetiska lägren Gulag och svälten under andra världskriget. Den 10-11 maj samlas de främsta inom arkivforskningen på en konferens vid Uppsala universitets Centrum för Rysslandsstudier.