Dagens litiumbatterier är effektiva, men behäftade med en rad resurs- och miljömässiga problem. Med hjälp av material från alfalfa och tallkåda och en smart återvinningsstrategi kan nu Uppsalaforskare presentera ett mycket intressant alternativ. Studien presenteras inom kort i den vetenskapliga tidskriften ChemSusChem.
Det är fullt möjligt att reducera miljöskadliga kväveoxidutsläpp från dieselmotorer genom att förbättra efterbehandlingssystemet i katalysatorn. Det visar Soma Tayamon i en ny avhandling vid Uppsala universitet.
Mer än 80 procent av alla läkemedelskandidater inom läkemedelsindustrin har problem med för låg löslighet och ratas därför under tid utvecklingsfas. I en ny studie visar nu Uppsalaforskare att det nya materialet Upsalite® har stor potential för vidareutveckling av dessa ratade läkemedel.
Nästan alla saker i vår omgivning kan idag förses med en sensor och ett chip och kopplas till Internet. Möjliga tillämpningar finns inom en rad områden. Uppsala universitet har i hård konkurrens fått möjligheten för att driva på utvecklingen inom detta område genom Vinnovas strategiska innovationsprogram.
Vid implantatoperationer är infektioner ett stort problem. I en ny avhandling visar doktoranden Mirjam Lilja att modifiering av implantatytor med hjälp av bioaktiva skikt som dessutom har antibakteriella egenskaper kan vara ett sätt att minska infektionsrisken.
Förutsättningarna är goda för att satsa på vågkraftsutbyggnad i Östersjön. Det visar en tvåårig EU-finansierad pilotstudie som nu avslutats. Den 28 november presenteras resultaten av studie vid ett öppet seminarium på Geocentrum, Uppsala universitet. Journalister och allmänhet hälsas välkomna.
Enesca är ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet som utvecklat ett organiskt batteri, det första någonsin baserat på algcellulosa. Projektet leds av forskare inom nanoteknologi och kemi vid Uppsala Universitet. Forskarna söker nu kreativa idéer för att kunna rikta in den fortsatta utvecklingen av batteriet.
Utmärkelsen Årets alumn 2013 vid Uppsala universitet tilldelas Petra Einarsson, VD för Sandvik Materials Technology. Hon får utmärkelsen för att ha visat ett stort engagemang för frågor kring mångfald och ett inkluderande ledarskap och hon är en god förebild för dagens och framtidens studenter.
Vilket material ska man satsa på för framtidens teknologi? Organiska molekyler med sina utmärkta magnetiska egenskaper, eller kanske grafen som kan ge mångdubbelt snabbare transistorer? Forskare från Uppsala och Berlin visar nu i den ansedda tidskriften Advanced Materials att bägge material kan kombineras för att skapa det bästa av två världar.
En helt ny robot som ska användas för montering av magneter till vågkraftsgeneratorer och för att erbjuda verklighetsanknutna labbar för studenterna har donerats till Uppsala universitet av teknikföretaget ABB. Media hälsas välkomna till invigning och demonstration den 11 april.
I en ny avhandling har företagsekonomen Susanne Åberg undersökt vilken nytta svensk industri har av forskningslaboratoriet CERN. Avhandlingen visar att den verkliga nyttan och kunskapsöverföringen sker när företagen har specifika samarbeten med eller levererar till CERN. Konstruerade forum för tekniköverföring mellan forskningen och företagen fungerar inte särskilt bra.
Idag sjösatte forskare och doktorander från Uppsala universitet en 6.7 meter lång generator i den blivande vågkraftsparken i Lysekil.
Den medicinska och tekniska utvecklingen går snabbt. Den möjliggör bättre hälsa och längre liv, men skapar också nya ekonomiska utmaningar och etiska dilemman. Uppsala satsar nu på att etablera en mötesplats för kvalificerad dialog om dessa frågor: Uppsala Health Summit.
2010 kom Uppsala universitet och Wallonie Bruxelles International överens om att utveckla ett forskningssamarbete. Historiskt har kontakterna varit täta, särskilt i samband med gruvnäringens och stålindustrins utveckling i Sverige. Nu är råvaror hett igen. Nästa vecka arrangeras en gemensam konferens om råvaror på Museum Gustavianum.
”Smarta fönster”, solceller, ljusemitterande dioder och fotokatalys är lovande tekniker för att spara på jordens resurser i energiproduktionen. I sin avhandling har Pia Lansåker vid Uppsala universitet visat hur guldfilmer och nanopartiklar av guld kan förbättra dessa applikationer och göra dem billigare att framställa.
Västvärldens gamla industristäder är idag delvis övergivna platser. I en ny bok utgiven vid Uppsala universitet tar forskare från båda sidor Östersjön ett större grepp på industriomvandlingen och bruket av nedlagda industriområden i Sverige och de baltiska länderna. Nedlagda fabriker återanvänds för en lokal förnyelse.
Ikeas reklamfilmer i Tyskland har nästan fått kultstatus och företaget har etablerat sig som Tysklands ledande möbelkedja. I en avhandling från Uppsala universitet analyserar Jennie Mazur hur Ikea ytterst medvetet arbetar med föreställningar om ”Swedishness” i sina reklamfilmer för den tyska marknaden.
Vissa vattenmiljöer är både mycket intressanta och svåra att utforska. Det kan till exempel handla om att först behöva ta sig igenom ett mycket tjockt istäcke. För det är dagens undervattensfarkoster ofta för stora. Jonas Jonsson vid Uppsala universitet har bland annat utvecklat instrument som mäter djup, temperatur och elektrisk ledningsförmåga i vatten och ändå ryms på en lillfingernagel.
Polymera material har stor användning som biomaterial och används i bl a implantat och material för transport och frisättning av läkemedel. Jonas Mindemark vid Uppsala universitet har i sin avhandling bland annat visat att det är möjligt att få polymeren PTMC att binda till arvsmassa i form av DNA och föra in detta i levande celler. Försökens utfall mättes med hjälp av protein från lysmaskar.
I en avhandling från Uppsala universitet har Åse Linné undersökt hur ett land som Kina trots både bristande industriell bas och forskningsstruktur skapar biotekniska läkemedel. Resultaten visar bland annat på betydelsen av landets militära forskning och utmaningarna med ett underutvecklat sjukvårdssystem med stark tilltro till traditionell kinesisk medicin.