Genom att använda laserteknik i framställning av en särskilt typ av solpaneler i industriell skala kan processen effektiviseras, både i material- och tidsåtgång. Det visar Per-Oskar Westin i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 4 mars.
El som produceras av förnybara energikällor behöver i många fall omvandlas innan den kan anslutas till nätet. Cecilia Boström beskriver i sin avhandling hur omvandlingen av elen kan gå till i en vågkraftspark i havet. Disputationen äger rum den 18 februari.
En magnetometer är en sorts avancerad kompass som kan användas till att mäta variationen i solvindar och magnetfält kring himlakroppar. Normalt väger en sådan ungefär ett kilo. Nu har forskare vid Ångströms rymdtekniska centrum, med stöd från Rymdstyrelsen och VINNOVA, tagit fram en magnetometer som bara väger en hundradel så mycket och fungerar bättre än många konkurrerande system.
Forskare på Ångströms rymdtekniska centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet har länge arbetat med att utveckla en kraftigt miniatyriserad undervattensfarkost. Nu har de gjort stora framsteg i utvecklingen av den teknik farkosten ska ha med sig ner i djupet för att avbilda omgivningarna där. Ubåten, som inte är större än ett par läskburkar, ska användas för studier av subglaciära sjöar.
Nu är det dags för Tjejveckan igen. Nästa vecka kommer högstadietjejer från hela Uppland till Uppsala för tre späckade dagar med energi- och miljötema. Deltagarna får bland annat bygga en miljövänlig stad med förnybar energi i lego, se var stadens värme kommer ifrån och pröva karusellfysik på Gröna Lund.
Årets mottagare av årets innovationsstipendium, som delas ut av Ångström Material Academy vid Uppsala universitet, är doktoranderna Erik Jämstorp, Johan Forsgren och Anders Persson samt studenten Ingrid Ajaxon.
Forskare och entreprenör – javisst kan man vara både och. Den 7 maj uppmärksammar Uppsala universitet unga doktorander och examensarbetare som utvecklat idéer med kommersiell potential vid Ångströmlaboratoriet.
Moderna landminor är ofta tillverkade i plast och därför svåra att detektera med tekniker som används idag. Erik Gudmundson vid Uppsala universitet visar i sin avhandling hur man med hjälp av NQR-teknik (kvadrupolär resonans) skulle kunna hitta minor genom att detektera själva sprängämnet.
Efter den kalla vintern med avställda kärnkraftsreaktorer och överuttag av vattenkraft står energifrågorna åter i fokus. I tre nya doktorsavhandlingar från Uppsala universitet ligger tonvikten på en revolutionär metod för energiskapande - fusion. Forskningen är en bit i det stora pussel som förhoppningsvis ska leda till att man i framtiden kan utnyttja fusion i elproduktionen.
För andra året i rad kommer de svenska mästerskapen i Robocup Junior att äga rum på Uppsala universitet. Elever i åldrarna 10 till 19 år kommer den 27 mars att tävla mot varandra i grenarna dans, räddning och fotboll. Vinnarna i tävlingen kvalificerar sig till världsmästerskapen i Singapore i sommar.
En utmaning med den förnybara energi som kan utvinnas ur havsvågor är att den pulserar. I sin avhandling visar Magnus Rahm hur flera kraftverk kan kopplas samman till en vågkraftpark för att ge jämnare elproduktion. Avhandlingen försvaras den 5 mars vid Uppsala universitet.
Rent vatten är livsviktigt för människan och behovet av alternativa, billiga reningsmetoder är stort i många länder. I samarbete med University of Botswana publicerar forskare från Uppsala universitet nu en studie som visar hur extrakt från fröna på trädet Moringa oleifera kan rena vatten. Studien publiceras i tidskriften Langmuir utgiven av American Chemical Society.
Idag finns en livlig debatt i EU om de politiska konsekvenserna av beroendet av rysk gas. En fråga som borde lyftas fram är huruvida det i framtiden kommer att finnas tillräckligt med gas överhuvudtaget för export till EU. Det menar fysikern Bengt Söderbergh som i sin avhandling utvärderat framtida nivåer för norsk och rysk gasexport. Avhandlingen försvaras den 19 februari vid Uppsala universitet.
Under januari och februari disputerar tre forskarstuderande inom partikelfysik vid Uppsala universitet. Samtliga avhandlingar är kopplade till forskningscentret CERN:s partikelaccelerator LHC och berör olika aspekter av en hittills oupptäckt partikel, den laddade Higgsbosonen, vars upptäckt skulle vara ett klart bevis för fysik bortom partikelfysikens standardmodell.
Hur kan dagens batterimaterial förbättras? Vilka krav ställs på stålet i olika bränslecellssystem? På Materialdagen den 4 november träffas materialforskare från Uppsala universitet och representanter för industrin för att diskutera frågeställningar och behov hos företag inom energimaterial, och hur forskningen kan hjälpa till att skapa bättre material för hållbar energi.
Denna vecka arrangerar Uppsala universitet en energikonferens, som kompletterar EU-toppmötet om energi i Stockholm i morgon den 20 oktober. Uppsalakonferensen, som handlar om forskningsläget och viktiga samhällsfaktorer, avslutas med en paneldebatt öppen för allmänheten.
Havet utgör en stor hittills outnyttjad energiresurs som alltfler politiker och energibolag fått upp ögonen för. När den samlade forskarexpertisen den 7-9 september samlas i Uppsala för att utbyta erfarenheter om våg- och strömkraftsteknik finns såväl internationella miljöansvariga och Nordens tre största energibolag på plats.
Ett konsortium som inledningsvis består av Vetenskapsrådet, VINNOVA, Region Skåne och Lunds universitet startar idag projekteringen av den mycket avancerade materialforskningsanläggningen MAX IV. Byggstart sker senast under början av 2010, men planeringen är redan på ett avancerat stadium, vilket innebär att åtskilligt arbete är redan igång.
Säg ”fysiker” och de flesta tänker på en man, samtidigt som fysiken ofta ses som helt oberoende av sociala strukturer. Denna spänning mellan fysikens mansdominans och dess tänkta könsneutralitet gör studier kring genus och fysik intressanta, säger Anna T Danielsson. Den 24 april försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet.
Ett internationellt forskarteam, bestående bland annat av professor Rajeev Ahujas forskargrupp vid Uppsala universitet, har visat att små tillsatser av kalium drastiskt förbättrar vätelagringsegenskaperna hos vissa typer av väteföreningar. Resultaten publiceras i nätupplagan av Angewandte Chemie International Edition.