En kraftfull laser riktad mot himlen kan skapa en virtuell åskledare och leda bort blixtnedslag, det visar experiment som forskare genomfört på ett berg i Schweiz. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Photonics och kan komma att breda väg för bättre åskskyddsåtgärder för kritisk infrastruktur så som kraftverk och flygplatser.
Genom att lägga om och samordna produktionen av el och värme skulle Sveriges energisäkerhet kunna höjas och elnätets stabilitet stärkas. Med omläggningen skulle man också kunna minska användandet av biomassa, vilket skulle vara bra för biodiversiteten. Det är slutsatserna i en ny sammanläggningsavhandling från Uppsala universitet (5 publicerade artiklar)
Med hjälp av ny teknik för att reducera störande ljus vid teleskopobservationer kan jordlika planeter i andra solsystem avbildas. Ett internationellt team av astronomer och fysiker, däribland forskare från Uppsala universitet, har med hjälp av en så kallad diamantkoronagraf sökt efter planeter i solsystemet Alfa Centauri, endast 4,4 ljusår bort. Metoden har visat lovande resultat.
Vätgas för energianvändning kan utvinnas miljövänligt ur vatten och solljus med hjälp av fotokatalytiska sammansatta polymernanopartiklar som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. I laboratorietester har de så kallade polymerprickarna visat både lovande prestanda och stabilitet. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.
I en ny artikel visar en forskargrupp vid Uppsala universitet med hjälp av datorsimuleringar att joner inte alltid beter sig som förväntat. I sin forskning om saltsmältor kunde de se att jonerna i saltblandningen de studerade i vissa fall påverkar varandra så pass mycket att de till och med kan röra sig åt ”fel” håll, det vill säga mot en elektrod med samma laddning.
Vätgas och metanol för exempelvis bränsleceller eller som råmaterial i kemisk industri skulle kunna produceras mer hållbart med hjälp av solljus visar en ny studie från Uppsala universitet. Där har forskare utvecklat ett nytt beläggningsmaterial för halvledare vilket kan öppna upp för nya möjligheter att framställa bränslen i processer som kombinerar direkt solljus med el.
Nu drar den europeiska forskningssatsningen BATTERY 2030+ igång. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av framtidens batterier. Dessa behöver få större lagringskapacitet, längre livslängd, bli säkrare och miljövänligare än dagens batterier för att lättare klara omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle. Projektet leds från Uppsala universitet.
Det finns ett stort behov av hållbar energilagring. Forskare vid Uppsala universitet har därför tagit fram ett helorganiskt protonbatteri som kan laddas på bara några sekunder. Utan att förlora nämnvärt i kapacitet kan det laddas upp och laddas ur mer än 500 gånger. Arbetet har publicerats i tidskriften Angewandte Chemie.
För att lyckas med framtidens forskningsutmaningar behövs instrument och maskiner som inte är utvecklade ännu. Uppsala universitet gör nu en stor långsiktig satsning för att FREIA-laboratoriet ska bli en varaktig nationell teknikmiljö som kan fortsätta utveckla acceleratorer och instrumentering för de stora internationella forskningsinfrastrukturerna.
I takt med att den elektroniska teknik vi använder förbättras krävs allt mindre komponenter. Så småningom handlar det om så små delar att man stöter på kvantfysiska utmaningar. I en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Science Advances beskriver forskare från Uppsala universitet hur man i experiment kunnat visa att spinntillstånd kan förflytas mellan atomer mycket snabbare än förväntat.
Materialforskare vid Uppsala universitet har gjort ett genombrott när det gäller förståelsen av energilagring i Na-jonbatterier. Detta kommer att hjälpa framtagningen av nya material för framtida batterier som har signifikant högre och stabilare spänningar än tidigare. Det visar ny forskning som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Problemet med tillgång till säkert dricksvatten i stora delar av Bangladesh är en ständig utmaning. En forskargrupp från Uppsala universitet, Sverige och Dhaka universitet, Bangladesh visar nu att en lokalt växande och tidigare outnyttjad grön makroalgart kan användas för att extrahera cellulosananofibrer, som sedan kan formas till pappersark med skräddarsydd porstorlek för vattenbehandling.
Supraledande material kan leda ström helt utan energiförluster. Högtemperatursupraledning i kopparoxider upptäcktes för 30 år sedan men orsaken till deras höga övergångstemperatur är fortfarande en gåta. För att komma närmare gåtans lösning presenterar Uppsalaforskare nu ett nyupptäckt material som är supraledande trots att det bara är tre atomer tjockt.
I en värld som rör sig bort från fossila bränslen och mot förnybar energi behövs nya och bättre batterier. Det Uppsalaledda projektet Battery 2030+ har valts ut av EU-kommissionen för att skapa en grogrund för stora visionära, vetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt som tar itu med stora samhällsutmaningar och omvandlar vetenskapliga framsteg till konkreta innovationsmöjligheter.
Nu har forskare på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tagit fram glaskeramer som är tre gånger starkare än de redan existerande. Detta öppnar upp för en bättre tandvård där patienterna får starkare tänder och slipper besöka sin tandläkare lika ofta.
I ett internationellt samarbete kunde Uppsalafysiker bevisa existensen av två olika topologiska kvanttillstånd i ett enskilt material, Hf2Te2P. Topologiska material uppvisar ovanliga materiefaser som t ex kvanttillstånd där elektronernas rörelse inte kan påverkas utifrån, vilket på ett effektivt sätt skyddar tillståndet mot störningar.
En utmaning med förnybar elproduktion är att hålla elnätet stabilt. Vattenkraften har en viktig roll i balanseringen och i en ny avhandling från Uppsala universitet har Linn Saarinen tagit fram metoder som kan förbättra vattenkraftens reglerförmåga.
Forskare vid Uppsala universitet planerar att tillverka en ny koronagraf till Very Large Telescope, VLT, i Chile. Det är en följd av att Europeiska sydobservatoriet, ESO, har skrivit under en överenskommelse med Breakthrough Initiatives om att anpassa instrument på VLT för att kunna söka efter planeter hos det närliggande stjärnsystemet Alfa Centauri.
Forskare vid avdelningen för fasta tillståndets fysik och avdelningen för materialfysik vid Uppsala universitet har visat hur den kollektiva dynamiken i en struktur bestående av växelverkande magnetiska nanoöar kan manipuleras. Deras fynd presenteras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
En miljövänlig, effektiv och billig metod för att hydrogenera grafen med synligt ljus har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och AstraZeneca Göteborg. Forskningen presenteras i en artikel i Nature Communications. Studien visar att det tvådimensionella och atomlagertunna kolmaterialet grafen reagerar med myrsyra i en vattenlösning när det bestrålas med synligt ljus.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden