Förförfattare och skogspatologen Mårten Lind tilldelas 2024 års Disapris för sin bok "När almen tystnar. Om träden vi älskar och dödar". Priset delas ut på Kulturnatten den 14 september då Mårten Lind också håller en kortare föreläsning på temat ”Den trojanska hästen - om exotisk skönhet och inhemska arters död".
Johanna Hansson blir ny överbibliotekarie för Uppsala universitetsbibliotek. Hon har en lång karriär bakom sig som chef för olika bibliotek och har sedan 2019 arbetat som biträdande överbibliotekarie för universitetsbiblioteket. Hon har även varit ordförande för Svensk biblioteksförening 2018-2022. Johanna Hansson tillträder tjänsten den 1 augusti.
Att döden är blå eller ett flygande djur är de vanligaste sätten att illustrera döden i svenska barnböcker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som omfattar analyser av 62 böcker. Bara sex av tio böcker använder ordet ”död” och det kan vara problematiskt.
Allt fler läsare väljer strömmade ljudböcker och då helst deckare eller feelgood. För många har det blivit ett sätt att somna på kvällarna. Det framkommer i en ny bok av litteraturforskaren Karl Berglund. – Man ser det genom att många användare börjar lyssna sent på kvällen, sömnsessioner som slutar exakt efter 30 min eller tre timmar. Man har helt enkelt somnat till boken, säger Karl Berglund.
Småförlagen har under perioden 1970–2016 blivit allt viktigare för utgivningen av översatt litteratur i Sverige. I högre grad än tidigare är det mindre förlag som ger ut Nobelpristagare. Att förläggarna specialiserat sig på översättningar hänger ofta samman med ett personligt intresse för ett språk eller geografiskt område. De här slutsatserna dras i en avhandling svid Uppsala universitet.
Mottagare av årets Disapris är Sofia Näsström. Hon får priset för sin bok "Demokrati. En liten bok om en stor sak". Disapriset tillkännages under Kulturnatten i Uppsala, lördag den 11 september.
Så här lyder motiveringen:
"Disapriset 2021 går till Sofia Näsström, statsvetarprofessor i Uppsala, för boken ’Demokrati. En liten bok om en stor sak’. Författaren granskar med ömsinta men samtid
Anledningarna till att mammor bryter upp och lämnar sin kärnfamilj är annorlunda i 2000-talets romaner jämfört med tidigare. Det handlar inte längre om bristande jämställdhet utan om att känna sig kvävd av kärnfamiljen, av barnen eller just av samhällets krav på att skaffa barn. Det visar Jenny Björklunds nya forskning, gjord vid Centrum för genusvetenskap, som publicerats i bokform.
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, som fokuserar på Frimureriets arkivering under 1700- och 1800-talen.
Östtyskar, arbetare och migranter har en undanskymd roll när tyska romanförfattare skildrar förändringen av Berlins bostadsområden efter Berlinmurens fall. Istället är det den västtyska kreativa medelklassens perspektiv som dominerar. Det kommer fram i en ny avhandling från Uppsala universitet, som handlar om hur förändringarna beskrivs i den tyska skönlitteraturen.
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen blir viktiga tecknare av svenska alternativserier. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar forskaren på seriernas betydelse som samtidsdokument.
Mottagare av årets Disapris är Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström. De får priset för boken ”Horet i Hälsta. En sann historia från 1600-talet.”
Svenska språket var friare på medeltiden än vad det är idag. I vart fall om man studerar användningen av verb och objekt och hur de förhåller dig till varandra. En bok har köpt och har köpt en bok var båda helt godtagbara varianter. Ordföljdens utveckling fram till dagens svenska beskrivs i en ny avhandling framlagd vid Uppsala universitet.
Årets Disapristagare är Lars Lambert. Motivering: ”Årets Disa-pris tilldelas Lars Lambert för boken ’Uppsala kring 1900. Staden och människorna i Alfred Dahlgrens bilder’. Genom en lysande kombination av fotografi och kulturhistoriska texter, berättar boken fängslande och finstämt om människor, byggnader och platser i ett sedan länge förgånget Uppsala.”
Seriebranschen var länge näst intill helt mansdominerad i Sverige. I en ny avhandling i kulturgeografi har Gabriela Hinchcliffe Voglio studerat det feministiska serietecknarnätverket Dotterbolaget och hur nätverkets verksamhet formas av dess ideologiska och politiska ställningstagande.
Nu blir det möjligt att forska om omvärldsuppfattningar och rumslighet i medeltida svensk och dansk litteratur. Den nya forskningsinfrastrukturen Norse World som nu lanseras, är en digital tvärvetenskaplig resurs som vänder sig till bland annat forskare inom filologi, historia, litteraturvetenskap och digital humaniora. Forskningen är fritt tillgänglig för både forskare och allmänhet.
Li Bennich-Björkman, författare och skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet får årets Disapris. Hon tilldelas priset för sin senaste bok där hon undersöker olika existentiella dimensioner av att leva i exil.
Varför har svenska deckare blivit så omåttligt populära under 2000-talet? Vilka mordmotiv och mordvapen är vanligast i genren och vad det beror på? Och stämmer det att svensk kriminalfiktion präglas av samhällskritik? En ny avhandling från Uppsala universitet ger svar.
Carina Burman, författare, kulturskribent och forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, får årets Disapris. Hon tilldelas priset för sitt populärvetenskapliga författarskap som ofta tar avstamp i den egna forskningen.
Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalter i litteraturen från denna tid både stöttade och underminerade könsordningen.
NY BOK Carl Larsson är berömd och uppskattad för sina idylliska familjebilder från hemmet i Sundborn. Mindre kända är hans monumentalmålningar, trots att flera av dem pryder välkända offentliga byggnader i vårt land. Monumentalmåleriet var dock den del av konstnärskapet han själv satte högst. I den här boken sätts hans monumentalmålningar in i sitt europeiska sammanhang och studeras som bärare av
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden