Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin, läkemedel

  • Konferens: Enzymfamilj med stor potential inom biotekniken

    I nästa vecka samlas över hundra forskare i Uppsala till en internationell konferens om proteinforskning. Det handlar om glutationtransferaser - en familj enzymer som främst är känd för att oskadliggöra giftiga ämnen i kroppens celler. Detta forskningsområde är högintressant såväl inom läkemedelsindustrin och biotekniken som inom grundforskningen.

  • Kommersiella gentester - för vem och för vad?

    Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.

  • Hjärnskador orsakade av missbruk kan bli behandlingsbara

    Missbruk av opiater leder till cellskador i hjärnan, som man hittills betraktat som bestående. Nu visar Uppsalaforskare att det kan vara möjligt att reparera en del av skadorna med hjälp av tillväxthormonet HGH. Studien publiceras i senaste numret av Proceedings of the National Academy of Sciences.

  • Lovande kandidater för framtida tumörmedicin

    Det pågår en intensiv forskning för att försöka få fram ämnen som skulle kunna användas för mycket tumörspecifik behandling av svår cancer. Ylva Almqvist, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 17 maj, har hittat två mycket lovande ämnen för tjocktarmscancer.

  • Ny behandling kan skydda njurarna vid diabetes

    Att behandla njurarna med C-peptider och använda insulinplåster i stället för sprutor skulle kunna skydda diabetiker från följdsjukdomar som till exempel njurskador. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 december beskriver Lina Nordquist hur den nya behandlingen kunde se ut.

  • Nya rön om välkänt läkemedel

    Läkemedlet azatioprin, som används mot inflammatoriska tarmsjukdomar, verkar genom att aktiveras av enzymet glutationtransferas. Forskare vid Uppsala universitet visar nu att olika varianter av detta enzym omvandlar läkemedlet olika snabbt. Rönen bidrar till förståelsen av biverkningar hos vissa patienter och ökar möjligheten att utveckla glutationtransferas för en framtida genterapi mot cancer.

  • Vad behövs för att bedöma risk för antibiotikaresistens?

    I det senaste numret av Nature Reviews in Microbiology presenteras i ett svensk-spanskt EU-samarbete vilka teoretiska och praktiska metoder som behövs för att kunna förutsäga risken för att antibiotikaresistens kommer att uppstå.

  • Gel kan hjälpa läkemedlen att hitta rätt i kroppen

    Många läkemedel bryts lätt ned, och det är viktigt att de lyckas ta sig till rätt ställe i kroppen utan att brytas ned på vägen. I en avhandling i farmaceutisk fysikalisk kemi vid Uppsala universitet har Peter Nilsson studerat en viss sorts geler som man hoppas ska kunna skydda läkemedlen på vägen, och därmed också skydda kroppen mot skadliga bieffekter. Avhandlingen granskas den 19 oktober.

  • Framstående farmaceuter nya hedersdoktorer

    Thomas Lönngren, chef för Europas högsta läkemedelsmyndighet EMEA (European Medicines Agency) i London, samt en framstående amerikansk peptidforskare, Abba Kastin, har utsetts till nya hedersdoktorer vid Uppsala universitets farmaceutiska fakultet.

  • Det som ger oss solbränna skyddar kräftor mot bakterier

    Melaninproduktion gör att vi blir solbrända, men hjälper också ryggradslösa djur att kapsla in angripande svampar och parasiter. Nu visar forskare att melanin också skyddar mot bakterieinfektioner, åtminstone hos kräftor. Studien publiceras i senaste nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry.

  • Medicin fungerar inte om man inte tar den

    Det är viktigt att man följer ordinationen för antidepressiva läkemedel. Behandlingen fungerar bättre och patienten tillfrisknar fortare vilket leder till en lägre kostnad för samhället.

  • Snabb kemi för effektiv läkemedelsutveckling

    I modern läkemedelsutveckling är det viktigt att tillverkningen av nya läkemedelssubstanser går fort så att många ämnen kan tillverkas och testas. Andreas Svennebring visar i sin avhandling hur många förslag till framtida läkemedel kan framställas på mycket kort tid med Heck-reaktionen. Inom modern läkemedelsutveckling är tillgången till snabba kemiska syntesreaktioner av största betydelse. D

  • Nytt EU-projekt om läkemedel mot hörselskador

    En forskargrupp vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset ingår i ett nytt stort europeiskt samarbetsprojekt, Nanoear, som fått sammanlagt 10,6 miljoner euro varav Uppsala får tre miljoner kronor. Forskningen ska ta fram nya läkemedel direkt riktade mot skador i innerörat, exempelvis tinnitus. Inom EU finns det ungefär 40 000 allvarligt döva personer och över 44 miljoner människor som