Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin, läkemedel

  • Ny blodproppshämmare ger minskad dödlighet efter by-pass-operation

    Ticagrelor ger lägre dödlighet utan ökad blödningsrisk efter by-pass-operation jämfört med det läkemedel som används som rutin i kliniken idag. Hjärtläkaren och forskaren Claes Held vid UCR (Uppsala Clinical Research Center) presenterar de nya resultaten vid amerikanska kardiologsällskapets kongress i Atlanta, USA, idag.

  • Nydesignad apparatur lovande för framtida läkemedelsutveckling

    Vid utvecklingen av läkemedel är det viktigt att tidigt bestämma fysikaliska och kemiska egenskaper som kan påverka upptaget hos den tänkta aktiva substansen i kroppen. I sin avhandling har kemisten Anita Persson utvärderat en nydesignad apparatur för att bestämma upplösningshastigheten hos ett flertal läkemedelssubstanser. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.

  • Minskad användning av antibiotika hjälper inte mot etablerad resistens

    Effektiva antibiotika är en förutsättning för dagens sjukvård. En alltför hög antibiotikaanvändning i kombination med undermålig hygienisk standard leder dock till ökad resistens. I sin avhandling visar läkaren Martin Sundqvist att etablerad antibiotikaresistens inte verkar gå att ”tvätta bort” genom minskad användning. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.

  • Reumatikers reaktioner mot gluten och mjölkprotein

    Många patienter som lider av ledgångsreumatism och andra reumatologiska sjukdomar är intresserade av hur deras hälsa påverkas av det de äter. I en avhandling som nyligen lades fram vid Uppsala universitet har Maria Lidén undersökt hur en ny teknik möjligen kan användas för att hitta de patienter som eventuellt kan dra nytta av en kostomläggning.

  • Lokal immunaktivering botar experimentell cancer

    Cancer kan bekämpas genom att patientens eget immunsystem aktiveras mot tumören. I sin avhandling visar Sara Mangsbo att kombinationsterapi av små syntetiska DNA-bitar som sprutas lokalt i tumören och systemisk aktivering av immunförsvaret är mycket effektivt mot experimentell cancer. Avhandlingen försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.

  • Minimala ändringar förändrar ett enzym dramatiskt

    En ny studie av en forskargrupp vid Uppsala universitet visar hur nya funktioner kan utvecklas i ett enzym. Detta kan till exempel förklara hur resistens mot gifter enkelt kan uppstå. Resultaten publiceras nu i den internationella biokemitidskriften The Journal of Biological Chemistry.

  • Snabbare smärtlindring ger nöjdare akutpatienter

    ”Akutpersonal läste facebook”, ”Patienten dog i väntan på läkare”, ”Orimligt lång väntetid”. Rubriker om akutvården förekommer ofta i media. Sjuksköterskan Åsa Muntlin visar i sin avhandling hur akutens verksamhet kan förbättras och hur snabb smärtbehandling gör att patienter känner sig mer nöjda med vården. Avhandlingen försvaras den 18 december vid Uppsala universitet.

  • Stor internationell studie om antibiotikaresistens

    2010 startar tretton forskargrupper i sex olika länder en stor forskningsstudie om hur antibiotikaresistens kan förhindras. Projektet har beviljats 63 miljoner kronor av EU och koordineras av professor Dan Andersson vid Uppsala universitet.

  • Kvinnligt könshormon påverkar mekanismer bakom ledgångsreumatism

    Majoriteten av dem som drabbas av ledgångsreumatism är kvinnor. Immunologen Kajsa Prokopec visar i sin avhandling hur några av de mekanismer bakom sjukdomen påverkas av kvinnligt könshormon. Avhandlingen försvaras den 27 november vid Uppsala universitet.

  • Två avhandlingar banar väg för rådgivning på ny apoteksmarknad

    Två avhandlingar som läggs fram vid Uppsala universitet i november är högaktuella inför omregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Anna Montgomerys och Tobias Renbergs avhandlingar kan komma att ligga till grund för hur nya apoteksaktörer vidareutvecklar möjligheterna att genom rådgivning bidra till en säkrare läkemedelsanvändning.

  • Datormodeller förutsäger om läkemedlen passar ihop

    Interaktionen mellan och biverkningar av olika läkemedel går att förklara och förutsäga med hjälp av datorbaserade modeller. Det här kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel, och minskar dessutom behovet av djur- och människostudier. Gustav Ahlin vid Uppsala universitet har utvecklat nya sådana modeller i sin avhandling, som han försvarar den 2 oktober.

  • Akut brist på nya antibiotika

    Varje år orsakar multiresistenta bakterier 25 000 dödsfall i EU och ökade kostnader på 1,5 miljarder Euro. Samtidigt har läkemedelsföretagen oroväckande få nya antibiotika under utveckling. Särskilt allvarlig är bristen på framtida preparat mot multiresistenta gramnegativa bakterier. Det visar en rapport som presenteras i samband med en EU-konferens idag i Stockholm.

  • Forskningsmiljö för bättre cancerbehandling invigs

    En del nya, i vissa fall mycket dyra cancerläkemedel, hjälper endast 10 - 20 procent av patienterna och effekten kan vara kortvarig. För att undvika onödiga biverkningar eller behandlingar som inte gör nytta samlas nu resurserna vid Uppsala universitet för att ta fram ny diagnostik för detta ändamål.

  • Banbrytande resultat för nytt läkemedel vid förmaksflimmer

    Ett nytt blodförtunnande medel är både effektivare och säkrare än warfarin för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Det visar resultat från en omfattande internationell klinisk studie, RE-LY, som letts från Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

  • Nytt blodproppsläkemedel ökar överlevnad och minskar återfall i hjärtinfarkt

    Ett nytt blodproppsläkemedel minskar risken för död och återinsjuknande efter hjärtinfarkt, utan att öka risken för allvarliga blödningar. Det visar en stor internationell klinisk studie, PLATO, som letts från Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, och Duke Clinical Research Institute, USA.

  • Rosenrots effekter ifrågasatta

    En granskning av både originalstudier och marknadsföring av rosenrot, ett av Sveriges mest sålda örtpreparatet, avslöjar dålig forskning, överdrivna slutsatser och oseriös reklam. Detta visar Uppsalaforskare i en artikel som publicerats i den örtmedicinska tidskriften Planta Medica.

  • Viktigt att oxytocin används rätt vid förlossning

    Riktlinjerna för behandling med oxytocin inom förlossningsvården följs inte alltid strikt, vilket kan leda till ökad risk för syrebrist hos barnet vid födseln. Förlossningsläkaren Maria Jonsson har i sin avhandling undersökt riskfaktorer för syrebrist vid förlossningar och disputerar vid Uppsala universitet den 15 maj.

  • Nervsystemet påverkas av kemikalier under nyföddhetsperioden

    Kemikaliers påverkan på nervsystemets utveckling under nyföddhetsperioden hos möss har undersökts i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april. En viss typ av flamskyddsmedel och impregneringsmedel som används i textilier, datorer och pappersprodukter, visar sig framkalla utvecklingsstörningar på nervsystemet.

  • Rätt dos Waran bestäms av tre gener

    Nu har forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med kolleger vid Karolinska Institutet och Sangerinstitutet, hittat samtliga gener som bestämmer dosen av det blodförtunnande läkemedlet Waran (warfarin) hos svenskar. Resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics.

  • Ett nytt verktyg inom läkemedelsutveckling

    Att navigera i kemisk rymd handlar den avhandling i läkemedelskemi som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 mars 2009. Nya läkemedelskandidater kan nu tas fram med hjälp av en egenutvecklad åttadimensionell rymdkarta över läkemedelsmolekyler.

Visa mer