Patienter som får höga doser cytostatika, ”cellgift”, riskerar att drabbas av smärtsamma skador på slemhinnan i munhålan. I en avhandling från Uppsala universitet visar Anncarin Svanberg att patienter som fick suga på is medan de fick cytostatikabehandlingen fick mindre besvär och behövde mindre smärtlindring.
Användning av antipsykotiska läkemedel under graviditet ökar troligen risken för graviditetsdiabetes men ökar inte risken för att föda för stora barn, visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Studien är publicerad i julinumret av den ansedda internationella psykiatriska tidskriften Archives of General Psychiatry.
Barn som drabbats av cancer får ofta långvarig behandling som innehåller skrämmande och smärtsamma procedurer. I en ny avhandling från Uppsala universitet har doktoranden och barnsjuksköterskan Lena Hedén sett att distraktion med såpbubblor minskade både rädslan och obehaget hos de unga patienterna. Morfin däremot fungerade dåligt mot barnens rädsla, obehag och smärta vid nålsättning.
I en avhandling från Uppsala universitet har onkologen Nina Cavalli-Björkman studerat vilka faktorer som påverkar läkares beslut om vilken cancerbehandling deras patienter ska få. Hon har sett att läkare ser avsaknaden av socialt nätverk som en anledning att ge ensamma patienter mindre kraftfull behandling. Ensamboende patienter levde i snitt fyra månader kortare än patienter med familj.
Många patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer får inte den behandling som rekommenderas i första hand för att de anses för sköra. I sin avhandling, baserad på det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård: Riks-Stroke, visar läkaren Signild Åsberg att detta kan öka snarare än minska risken för patienten.
Polymera material har stor användning som biomaterial och används i bl a implantat och material för transport och frisättning av läkemedel. Jonas Mindemark vid Uppsala universitet har i sin avhandling bland annat visat att det är möjligt att få polymeren PTMC att binda till arvsmassa i form av DNA och föra in detta i levande celler. Försökens utfall mättes med hjälp av protein från lysmaskar.
I en avhandling från Uppsala universitet har Åse Linné undersökt hur ett land som Kina trots både bristande industriell bas och forskningsstruktur skapar biotekniska läkemedel. Resultaten visar bland annat på betydelsen av landets militära forskning och utmaningarna med ett underutvecklat sjukvårdssystem med stark tilltro till traditionell kinesisk medicin.
Varje år drabbas tusentals svenskar av akut inflammation av tarmfickor på tjocktarmen (divertikulit). Sedan 50 år tillbaka behandlas dessa patienter med antibiotika. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att denna antibiotikabehandling inte gör någon nytta. Avhandlingen visar också på överraskande hög grad av resistens hos vanliga tarmbakterier mot antibiotika som används frekvent idag
Uppsala universitet, Länsstyrelsen, Uppsala läns landsting, Uppsala kommun, Polisen och en rad andra organisationer: Alla har ett gemensamt intresse av att samordna kunskap och insatser på drogområdet. För just detta syfte har en unik gemensam plattform för samverkan, U-FOLD, skapats och startskottet går den 5 oktober då en gemensam träff och ett panelsamtal arrangeras.
Apixaban, ett nytt blodförtunnande läkemedel, är bättre än warfarin för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer. Det visar en ny omfattande läkemedelsstudie som letts av bland annat Uppsala Clinical Research Centre, Uppsala universitet. Resultaten presenterades idag av vid Europeiska hjärtkongressen i Paris och publicerades samtidigt i New England Journal of Medicine.
Nu samlas flera framstående forskargrupper kring en ny avancerad cancerstudie. Målet är att förstå vilka tumörer som kommer att svara på behandling och ta reda på varför vissa cancerläkemedel mister sin effekt efter en tids behandling. Studien leds av Tobias Sjöblom, docent i tumörbiologi, vid Uppsala universitet.
För ett halvår sedan togs ett första gemensamt steg för en global kraftsamling mot antibiotikaresistens. Inför Världshälsodagen den 7 april uppmanar nu nätverket ReAct, som leds från Uppsala universitet, världen att öka sina ansträngningar. För första gången på många år finns initiativ att få igång utveckling av de nya läkemedel som måste finnas när de gamla helt slutat fungera.
I västvärlden är havandeskapsförgiftning den vanligaste orsaken till graviditetsrelaterad dödlighet för både mor och barn. I sin avhandling visar Hella Hultin att risken för att drabbas av havandeskapsförgiftning var mer än tiofaldigad hos kvinnor som tidigare opererats för bisköldkörtelsjukdom.
Det växande problemet med antibiotikaresistens är ett stort hot mot den globala folkhälsan. I sin avhandling har Elisabet Nielsen utvecklat matematiska modeller som kan främja en effektivare utvecklingsprocess för läkemedel och som kan förbättra doseringsstrategierna för nya och redan tillgängliga antibiotika. Avhandlingen försvaras den 25 mars.
Uppsala universitet deltar i Europas största satsning på ett samarbete mellan akademi och industri i syfte att utveckla ny diagnostik för i första hand tarmcancer. Projektet innebär ett viktigt steg mot att snabbt omsätta forskning i patientnytta inom cancerområdet.
Att få fram ett nytt läkemedel är en mycket kostsam och tidskrävande process. Av 20 möjliga brukar 19 kasseras för att de inte fungerar eller ger oönskade biverkningar. Nu har en forskargrupp ledd av professor Lars Baltzer vid Uppsala universitet tagit fram en liten molekylär ”bindare” som har potential att förändra detta landskap i grunden.
Mindre kostnader och förkortad utvecklingstid för nya läkemedel, samt en drastisk minskning av antalet människor som utsätts för experimentella läkemedel. Det skulle kunna uppnås om man använde mer av den information som tas fram vid många kliniska prövningar av nya läkemedel. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Ett av de vanligaste läkemedlen mot hjärtinfarkt fungerar dåligt eller inte alls hos en tredjedel av de patienter som får det ordinerat. Nu visar en ny avhandling från Uppsala universitet att problemet beror på att patienterna har nedsatt förmåga att aktivera läkemedlet i levern.
Annika Nordén-Hägg har i sin avhandling studerat olika aspekter av kvalitet på apotek – ett högaktuellt ämne i den rådande avregleringen. Hennes studier kan komma att ligga till grund för hur nya apoteksaktörer syn på patientsäkerhet och kvalitetsarbete och därmed bidra till en säkrare läkemedelsanvändning.
En helt ny typ av läkemedelssubstans mot Alzheimers sjukdom som utvecklats av Uppsalaforskare har nu gått in i klinisk prövning i USA. Den angriper förstadiet till de proteintrådar som orsakar sjukdomen, de så kallade protofibrillerna.