En studie från Uppsala universitet, där man undersökt över 250 000 kvinnor, visar att p-piller skyddar mot både äggstocks- och endometriecancer. Den skyddande effekten består flera decennier efter att man slutat med p-piller. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.
Genom att behandlas med progesteronreceptor-hämmare skulle många kvinnor som lider av pmds kunna slippa de värsta psykiska symptomen som irritabilitet och depression. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i den medicinska tidskriften American Journal of Psychiatry. Varannan kvinna i studien blev av med sin pmds.
Forskare vid Uppsala universitet har funnit att en behandling som fungerade på det coronavirus som låg bakom sars-epidemin 2003 även har effekt på det närbesläktade viruset SARS-CoV-2 som orsakar den pågående covid-19-pandemin. Det handlar om kväveoxid, ett ämne kroppen själv producerar och som har virusdödande egenskaper. Studien publiceras i tidskriften Redox Biology.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att snabbt, enkelt och billigt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt. Den nya metoden är enkel för laboratorier att använda och kan ge ökade möjligheter för att skräddarsy läkemedelsbehandlingen vid bakterieinfektioner. Studien publiceras i PLOS Biology.
Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har tagit fram en ny metod för att mäta nivåer av läkemedlet hydroxiklorokin hos patienter med den reumatiska sjukdomen systemisk lupus erythematosus (SLE). Analysmetoden kan även visa sig användbar för andra områden inom sjukvården, som vid behandling av covid-19. Studien publiceras i Arthritis Research and Therapy.
Patienter som är med i läkemedelsstudier får inte bättre medicinsk behandling än andra patienter. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet som nu publiceras i BMC Cancer och som därmed bekräftar resultaten från en studie från 2004.
Tidigare forskningsresultat har pekat på att en särskild typ av scilla från Madeira innehåller en kemisk förening som kan vara användbar som läkemedel. Men en ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att detta inte kan stämma. Växten hade förmodligen tagit upp antibiotika som hamnat i jorden via gödsling.
Medicin som används mot en viss typ av epilepsi kan vara ett nytt sätt att behandla elakartade hjärntumörer hos spädbarn. En specifik mTOR-hämmare kan ta sig över blod-hjärnbarriären och både nå och attackera tumören där den finns. Det kan forskare från Uppsala universitet, i samarbete med amerikanska och brittiska kollegor visa och forskningsresultaten publiceras i Cell Stem Cell.
Ett nytt europeiskt forskningsprojekt ska fylla kunskapsluckor kring läkemedelsbehandling av gravida och ammande kvinnor. Som en del av det kommer Uppsala biobank att lagra insamlad bröstmjölk och blodprover från gravida och ammande kvinnor som använder olika läkemedel. Läkemedelsplattformen UDOPP vid SciLifeLab kommer att utveckla metoderna och tekniken för att analysera läkemedelsrester.
Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi. En ny studie visar att flera gener bidrar till risken att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.
Skottlossning, våld och droger är temat för U-FOLD:s höstseminarium 2018. Deltar gör bland andra Jale Poljarevius, chef vid Uppsalapolisen, Mia-Maria Magnusson, narkotikapolis och forskare, och Christian Frödén, chef för Gränspolisens ensamkommandegrupp. Välkomna! Onsdag 14 november, kl 10–12. Universitetshuset, Biskopsgatan 3, Uppsala: Sal X
Virus har en mycket begränsad uppsättning av gener och måste därför i stor utsträckning förlita sig på värdcellens proteiner för att kunna föröka sig. Ny forskning visar nu att ett specifikt värdcellsprotein krävs för att många humanpatogena virus ska kunna transportera sin nukleinsyra inom värdcellen. Upptäckten öppnar för nya möjligheter att utveckla läkemedel för att behandla virusinfektioner.
Forskare från Uppsala universitet har, i samarbete med flera amerikanska kollegor, hittat en akilleshäl för den vanligaste formen av elakartade barnhjärntumörer. Genom att kombinera två sorters läkemedel går det att samtidigt angripa cancercellens delning och dess förstärkningssystem, vilket behövs för att behandlingen ska bli tillräckligt effektiv. Forskningsresultaten publiceras i Oncogene.
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) ordineras ofta vid depression och ångest men det har ifrågasatts om effekten överträffar placebo, vilket skapat debatt bland forskare och kliniker. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att sättet som behandlingen framställs på för patienten kan vara lika viktigt som själva behandlingen.
En droppe blod på ett filterpapper, låt torka och lagra i millimeterstora cirklar för framtida diagnostik – betydligt enklare än dagens resurskrävande metod med nedfrysta blodprover i plaströr. Uppsalaforskare visar i en ny studie, där de testat att mäta 92 olika proteiner på torkade prover, att metoden har stor potential att spara resurser till förmån för tidig diagnostik och behandling.
Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att patienter tar läkemedel som sänker kolesterolnivåerna. En ny studie från forskare vid Uppsala och Umeå universitet publicerad i European Journal of Preventive Cardiology har funnit att generell kognitiv förmåga (intelligens) spelar roll för hur väl män tar sin ordinerade statin under både ett och två år efter hjärtinfarkten.
Patientperspektivet är viktigt i all medicinsk forskning, särskilt när det gäller utveckling av läkemedel. Nu startar PREFER: ett forskningsprojekt som ska utvärdera när och hur patienters preferenser kring risk och nytta bör ingå i beslut omkring läkemedel och andra medicinska produkter.
Hur länge ett blodprov som används för medicinsk forskning har legat lagrat i en biobank kan påverka provresultaten lika mycket som blodgivarens ålder gör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften EBioMedicine. Hittills har forskning tagit hänsyn till ålder, kön och hälsofaktorer för blodlämnaren, men lagringstiden är alltså lika viktig.
Forskare har för första gången avslöjat nanostrukturen hos den mesoporösa magnesiumkarbonaten Upsalite® och kontrollerat porstorleken utan organiska molekyler som mallar eller svällningsmedel. Genom att styra porstrukturen hos materialet kan den amorfa fasen hos svårlösliga läkemedelssubstanser stabiliseras och hastigheten för läkemedelstillförseln kan skräddarsys.
När små barn strålbehandlas och undersöks med datortomografi, så kallad CT-scanning, och samtidigt får narkosmedlet ketamin, kan de få problem med minnet och med inlärningen senare i livet. Det visar en ny studie i en avhandling från Uppsala universitet.