Män med högre kognitiv förmåga bättre på att ta sin hjärtmedicin

Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att patienter tar läkemedel som sänker kolesterolnivåerna. En ny studie från forskare vid Uppsala och Umeå universitet publicerad i European Journal of Preventive Cardiology har funnit att generell kognitiv förmåga (intelligens) spelar roll för hur väl män tar sin ordinerade statin under både ett och två år efter hjärtinfarkten.

Patienter som har fått en hjärtinfarkt ordineras nästan alltid statiner, ett av de viktigaste sekundärpreventiva läkemedlen, som effektivt sänker kolesterolnivåerna. Att inte ta sina statiner ökar risken för att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller för tidig död. Likväl väljer vissa patienter att inte fortsätta med det. En rad faktorer har visat sig påverka risken att inte ta sina statiner, såsom biverkningar, sjukdomsgrad och socioekonomisk status.

I den aktuella studien kunde mer än 20 variabler inkluderas, som till exempel ålder, diabetes, arbetsstatus, mediciner vid utskrivning, samt självskattad fysisk och psykisk hälsa. Över 2500 patienters kognitiva förmåga mättes cirka 30 år innan hjärtinfarkten i samband med mönstringen och forskarna kunde se ett samband mellan lägre generell kognitiv förmåga och ökad risk att inte ta sina statiner.

– Det är mycket viktigt att patienten själv tar egenansvar för sin hälsa efter hjärtinfarkten, genom att ta sina mediciner, äta hälsosamt, motionera och sluta röka. Den här studien väcker hopp om att i framtiden kunna ge bättre skräddarsydd vård även baserad på patienternas kognitiva förutsättningar, säger John Wallert, klinisk psykolog och doktorand vid Uppsala universitet.

Tillsammans med epidemiolog Claudia Lissåker, kardiolog Claes Held, psykolog Erik Olsson och professor Guy Madison, har Wallert använt registerdata från 60 år eller yngre män som fått sin första hjärtinfarkt mellan 2006-2011 enligt det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART och länkat till Riksarkivets register för militär mönstring, INSARK, som innehåller data på kognitiv förmåga från män som mönstrade åren 1965-1997. Läkemedelsregistret och självrapporterad medicinering bidrog sedan med information om patienternas intag av statiner.

– Data i denna studie är begränsad till relativt unga män och uppföljande studier bör även inkludera äldre och kvinnor, säger John Wallert.

– Gällande riktlinjer för behandling och eftervård av hjärtinfarkt lyfter inte fram betydelsen av intelligens, som är viktig för planering, minne och exekutiv funktion i vardagen. Tidigare studier har visat att en människas kognitiva förmåga är extremt stabil mellan 18-65 år men att den samtidigt varierar systematiskt mellan individer. Här har vi en tidigare okänd långtidsprediktor som tycks bidra till om patienten tar sina statiner eller ej. Förhoppningsvis kan detta vara till nytta i vården och kommunikationen med patienten, säger John Wallert.

– Flera studier har visat att kognitiv förmåga predicerar en rad etablerade livsstilsriskfaktorer, såsom rökning, fysisk aktivitet, diabetes, och nu även följsamhet att ta statiner efter hjärtinfarkt. Med skräddarsydd vård gör vi nog klokt i att även ta hänsyn till patienternas kognitiva förmåga. Idag har sekundärprevention efter hjärtinfarkt en tydlig struktur med återbesök till kardiolog och kranskärlssjuksköterska som bas vilket är viktiga förutsättningar för skräddarsydd vård. Det finns möjligtvis en risk att vissa patienter med lägre kognitiv förmåga ”faller mellan stolarna” i dagens vård, i skedet när patienterna behöver genomföra viktiga beteendeförändringar som i sin tur påverkar risken för en ny infarkt och för tidig död, avslutar John Wallert.

För mer information, kontakta John Wallert, tel: 018-4713483, e-post: john.wallert@kbh.uu.se

John Wallert, Claudia Lissåker, Guy Madison, Claes Held and Erik Olsson (2017) Young Adulthood Cognitive Ability Predicts Statin Adherence in Middle-Aged First Myocardial Infarction Men: A Swedish National Registry Study, European Journal of Preventive Cardiology, DOI: 10.1177/2047487317693951