Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Klas Kullander får Göran Gustafssonpris i medicin

    Klas Kullander, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet, är en av fem pristagare som fått Göran Gustafssonprisen 2009 - de största nationella prisen för naturvetenskaplig forskning, och de mest prestigefyllda bland yngre forskare. Priset är på 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 100 000 kronor.

  • Nya forskningsrön inom intensivvård

    Vid hjärtstillestånd drabbas hjärnan av syrebrist. Det är en åkomma med hög dödlighet och de som överlever drabbas ofta hjärnskador. Men hjärnans prognos förbättras betydligt om kroppen kyls ned, något man tror är kopplat bland annat till en andra våg av syrebrist. Det visar ett avhandlingsarbete från Uppsala universitet som presenteras den 28 mars.

  • Rätt dos Waran bestäms av tre gener

    Nu har forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med kolleger vid Karolinska Institutet och Sangerinstitutet, hittat samtliga gener som bestämmer dosen av det blodförtunnande läkemedlet Waran (warfarin) hos svenskar. Resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics.

  • God effekt av ljusterapi

    Personer med vinterdepression eller vintertrötthet får god effekt av ljusterapi. Resultaten är så pass positiva att man bör gå vidare med ytterligare studier i ämnet, säger den legitimerade sjukgymnasten Cecilia Rastad, som står bakom studien. Den 19 mars 2009 lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Ett nytt verktyg inom läkemedelsutveckling

    Att navigera i kemisk rymd handlar den avhandling i läkemedelskemi som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 mars 2009. Nya läkemedelskandidater kan nu tas fram med hjälp av en egenutvecklad åttadimensionell rymdkarta över läkemedelsmolekyler.

  • Viktig ny modell visar hur proteinerna hittar på DNA

    Forskare vid Uppsala universitet och Harvard University har tillsammans utvecklat en ny teoretisk modell som förklarar hur proteiner snabbt kan hitta specifika DNA-sekvenser, trots att det sitter många hinder i vägen på kromosomerna. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics.

  • Snabb behandling viktig vid psykos

    Att snabbt fånga upp patienter med psykos och tidigt påbörja behandling har stor betydelse för patienternas välmående, även 20 år efter insjuknandet. Forskningsresultaten presenteras i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 20 mars 2009.

  • Immunförsvaret påverkar risken för livmoderhalscancer

    Genetisk variation i immunförsvaret påverkar risken att drabbas av livmoderhalscancer. Ju bättre immunförsvaret är på att bekämpa den virusinfektion som förorsakar cancern, desto lägre är risken att utveckla cancer. Det visar Emma Ivansson i en ny avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 13 mars.

  • Kampen mot våra folksjukdomar vässas med datorkraft

    Ny storskalig sekvensteknologi kommer att revolutionera biomedicinsk forskning det närmaste decenniet. Nu expanderar Uppsala universitets enhet UPPMAX sin verksamhet och ger Sveriges forskare ett kraftfullt forskningsverktyg för storskalig beräkning och lagring av data, vilket kan leda till nya genombrott i forskningen kring våra folksjukdomar.

  • Skadlig parning

    Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det som är bäst för det ena könet inte alltid är det bästa för det andra könet. Evolutionära konflikter mellan de båda könen orsakar istället karaktärer och beteenden som rent av är skadliga för det andra könet. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Fruit flies sick from mating

    Mating can be exhausting. When fruit flies mate, the females’ genes are activated to roughly the same extent as when an immune reaction starts. This is shown in a study at Uppsala University that is now appearing in the scientific publication Journal of Evolutionary Biology.

  • Bananflugor sjuka av parning

    Det tar på krafterna att para sig. När bananflugor parar sig så slås honornas gener på i ungefär lika stor utsträckning som när en immunreaktion startar. Det framgår av en studie vid Uppsala universitet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Evolutionary Biology.

  • Knowledge of genetics improves uncertain medication

    Roughly 100,000 Swedes are under treatment with the blood-thinning drug Waran. Patients evince varying sensitivity to Waran, which makes the initiation of treatment a risky balancing act between hemorrhaging and clotting. Researchers at Uppsala University have developed a model for calculating the appropriate dose before treatment starts. The study appears in New England Journal of Medicine.

  • Kunskap om genetik förbättrar osäker medicinering

    Ungefär 100 000 svenskar behandlas med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Patienter är olika känsliga för Waran, vilket gör att behandlingen i början blir till en riskfylld balansgång mellan blödning och blodpropp. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en modell för att beräkna rätt dos innan behandlingen påbörjas. Studien publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.

  • Litet verktyg för att styra växande blodkärl öppnar nya möjligheter inom tumörforskningen

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt verktyg för att kunna studera de signaler i kroppen som styr blodkärlsbildning. Forskarnas rön, som publiceras i det nya numret av Lab on a Chip, gör det möjligt att bestämma vilka signaler i kroppen som drar till sig eller stöter bort blodkärl - kunskap som är mycket intressant inom tumörforskningen.

  • Neuroblastom- lovande resultat från prekliniska studier

    Den aggressiva cancerformen neuroblastom hos barn har studerats i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 februari 2009. Förhoppningen är att resultaten kan ligga till grund för nya kliniska prövningar och nya behandlingsmetoder för att i framtiden kunna ge de drabbade barnen en bättre prognos.

  • Genetisk koppling mellan astma och hjärtinfarkt

    De celler som frigörs vid astma frigörs också vid KOL och hjärtinfarkt. Nu visar en omfattande studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics vilka genvarianter som ligger bakom dessa sjukdomstillstånd och även betydelsen av de eosinofila granulocyterna, en slags nyckelceller, för dessa inflammatoriska sjukdomar.

  • Koppling mellan ALS hos hundar och människor

    Hundar kan också få Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) eller Lou Gehring’s disease och nu har forskare vid Uppsala universitet identifierat en mutation i en gen, SOD1, som ger upphov till dessa symptom hos flera hundraser, och det är samma gen som orsakar ALS hos människor.

  • Effektiv behandling mot ms

    Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det är möjligt att stoppa sjukdomen multipel skleros, ms. Genom att behandla patienter med blodstamceller har man lyckats stoppa sjukdomsförloppet.

  • Låg energiomsättning hos patienter med schizofreni

    Patienter med schizofreni har en lägre viloenergiomsättning än förväntat och även en förändrad förbränning under arbete. Det visar Björn Nilsson i en avhandling som läggs fram vid Uppsala Universitet 31 januari. Resultaten kan leda till bättre förståelse av den viktuppgång och den kroppsliga ohälsa som många schizofrenipatienter drabbas av.

Visa mer