Rapporterna om stora kartläggningar av människors och djurs DNA duggar allt tätare och tekniken blir allt snabbare. Men det behövs utrymme att lagra alla data och inte minst: Kunskap om hur den kan analyseras. Nu lanserar Uppsala universitet en unik öppen webbportal för att tillgängliggöra den datorkraft och kunskap som idag utgör flaskhalsen för biologisk och medicinsk forskning.
Vad händer när journalister möter drabbade i en akut katastrofsituation? Den frågan väcker emellanåt allmänhetens debatt. Liselotte Englund, postdoktor vid Uppsala universitet, har sedan 1990-talet studerat olyckor och katastrofer i dessa avseenden. Nu belönas hon med Frank Ochberg Award 2010, ett av världens främsta pris inom fältet psykotraumatologi och journalistik.
De flesta mutationer i Salmonellabakteriens gener har oväntat små negativa effekter. Och det oavsett om de leder till förändringar i bakteriens proteiner eller inte. Det visar Uppsalaforskare i en artikel som idag publiceras i den ansedda tidskriften Science idag.
Att det är svårt att låta bli att klia sig när det kliar vet alla. Men hur kan klåda lindras? I en ny studie som publiceras i den ansedda tidskriften Neuron idag presenterar forskare vid Uppsala universitet det överraskande fyndet att samma nervceller som är aktiva vid brännande smärta även kan kopplas till klåda.
De modeller forskare använder för att beskriva kemiska reaktioner i celler är ofta felaktiga. Reaktionernas hastighet är nämligen beroende av molekylernas position i förhållande till varandra. Nu har Uppsalaforskare tagit fram en betydligt exaktare modell som kan bli ett viktigt verktyg inom medicinsk forskning. Studien publiceras denna vecka i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
En ny avhandling från Uppsala universitet visar på en skillnad i utvecklingen mellan för tidigt födda och fullgångna barn. I avhandlingen framgår att barn födda före vecka 32 utvecklar sin förmåga att uppfatta rörliga objekt senare än fullgångna barn. I förlängningen kan detta leda till att utvecklingen senare i livet påverkas.
För tidigt födda barn skulle må bra av att få mer bröstmjölk under tiden de vårdas på sjukhus än vad de får i dag. Det visar en ny studie som presenteras i en avhandling från Uppsala universitet.
Kost baserad på nordiska livsmedel sänker kolesterolet och blodtrycket, minskar kroppsvikten och förbättrar kroppens insulinkänslighet. Det visar en forskargrupp vid Uppsala universitet i en studie som nyligen publicerats online i den välrenommerade tidskriften Journal of Internal Medicine.
Professor Bengt Glimelius tilldelas i dag ESMO´s (European Society for Medical Oncology) stora vetenskapliga pris, Hamilton Fairley Award. Han belönas för att ha deltagit i flera kliniska prövningar som påverkat dagens sätt att behandla patienter med tarmcancer.
I dagens gränslösa samhälle är det svårt att definiera sjukt respektive normalt. Även inom sjukvården. Det är utgångspunkten för årets Olof Rudbeck-dag den 15 oktober. Under temat Divergerande livsstilar och extrema beteenden – konsekvenser för sjukvården, blir det föreläsningar om allt från tonårshjärnans utsatthet till definitioner av normalt och onormalt inom psykiatrin.
Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet har utsett två nya hedersdoktorer: Författaren P.O. Enquist och professor Rüdiger Hehlmann, som lett uppbyggnaden av det europeiska nätverket European LeukemiaNet.
Att ozon är skadligt att andas in är sedan tidigare känt. Nu visar ett svensk-brittiskt forskarteam vilka molekyler i det skyddande lagret på lungans insida som påverkas negativt. Studien har publicerats i senaste numret av tidskriften Langmuir, utgiven av American Chemical Society, och ger ny kunskap om ozonets skadliga verkan.
Fyra miljoner barn dör varje år under den första levnadsmånaden. Trots att en stor del av dessa dödsfall skulle kunna förhindras med enkla och kostnadseffektiva metoder har inget hänt de senaste decennierna. ST-läkaren Mats Målqvist beskriver i sin avhandling några av orsakerna och visar bland annat att majoriteten av dödsfallen inte ens rapporteras.
En helt ny typ av läkemedelssubstans mot Alzheimers sjukdom som utvecklats av Uppsalaforskare har nu gått in i klinisk prövning i USA. Den angriper förstadiet till de proteintrådar som orsakar sjukdomen, de så kallade protofibrillerna.
En forskargrupp från Uppsala universitet har utvecklat en helt ny metod som innebär en lösning på ett mycket svårt problem inom läkemedelsutvecklingen i prekliniska studier. Nämligen att mäta exakt hur mycket läkemedel som hamnat exakt var i en vävnad. Studien har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften PLoS ONE.
Professor Otto Cars, som vid sidan av sin forskning om infektionssjukdomar har ett starkt internationellt engagemang för att förebygga det växande problemet med antibiotikaresistens, uppmärksammas nu internationellt för sitt arbete. APUA, The Alliance for the Prudent Use of Antibiotics, meddelade idag att han utsetts till årets mottagare av det prestigefyllda APUA Leadership Award.
Den 17-19 september samlas en grupp forskare i medicin och antropologi till en gemensam konferens för att diskutera studier som rör kvinnlig omskärelse.
Under 70 år har världen missbrukat antibiotika som gemensam resurs, genom slarvig användning och minskande ansträngningar att ta fram nya preparat. Resultatet är växande antibiotikaresistens, som hotar att ta sjukvården tillbaka till den tid när en lunginflammation oftast var synonym med döden.
Med gränsöverskridande samarbete och storskalig teknik är det möjligt att åstadkomma både nydanande medicinsk forskning och samhällsnytta. Detta vill SciLifeLab Uppsala nu demonstrera genom en rad projekt som får chansen att pröva nya vägar.
Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.