Uppsala universitet och Akademiska Hus investerar tillsammans 177 miljoner kronor för att bygga ut Biomedicinskt Centrum (BMC) i Uppsala. Målet är att ge SciLifeLab Uppsalas forskare inom medicin och molekylär biovetenskap en mötesplats av internationella mått. I det nya femvåningshuset Navet skapas en kreativ miljö där forskarna som tidigare har suttit på olika adresser kan samlas.
Hur ska äldrevården följas upp för att säkerställa att den håller bästa möjliga kvalitet och hur kan man bättre lyfta statusen och kompetensen hos dem som är 65+? Det är två av de frågor som kommer att diskuteras under AIMday Åldrande på Uppsala universitet den 29 februari. Kommuner, företag och organisationer har ställt frågorna och forskare från olika fält hjälps åt att svara på dem.
Smärtupplevelsen och användning av smärtstillande behandling under en förlossning varierar mellan olika kvinnor. Läkaren Fatimah Dabo Pettersson har i sitt avhandlingsarbete vid Uppsala universitet sett att kvinnans psykiska hälsa under graviditeten har betydelse för smärtupplevelse men att det inte ensamt kan förklara eller förutse smärtupplevelsen hos enskilda kvinnor.
I en ny studie som letts från Uppsala universitet har forskare jämfört DNA:t hos tvillingar i olika åldrar. Studien visade att DNA-förändringar i normala blodceller där stora eller små DNA-segment har bytt riktning, duplicerats eller helt förlorats är vanligare hos äldre människor än hos yngre. Resultaten kan bidra till att förklara varför immunförsvaret försvagas hos äldre.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att en specifik del av hjärnan som påverkar vår matlust är mindre hos äldre personer med fetma. Dåliga ätvanor under en längre period kan alltså försvaga hjärnfunktionen som hjälper oss att kontrollera vår matlust. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften The International Journal of Obesity.
I dag den 30 januari samlas cirka 350 personer som arbetar inom äldreomsorgen på UKK för att påbörja Uppsala universitets utbildning som ska ge kursdeltagarna kompetens att leda ett värdegrundsarbete inom sina organisationer.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att den del av hjärnan som bidrar till människans aptitkänsla påverkas av sömnbrist. Dåliga sömnvanor kan därför påverka människors risk att bli överviktiga på lång sikt. Resultaten publiceras nu i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.
Det finns tusentals sjukdomar som drabbar väldigt få, men sammantaget innebär det att många svenskar lider av en ovanlig sjukdom. Läkaren Jimmy Sundblom har undersökt några drabbade familjer och kan presentera resultat som på sikt kan leda till behandlingar även mot betydligt vanligare sjukdomar.
Behandling av sjukdomstillstånd som orsakats av skadad eller förlorad vävnad utgör en stor utmaning. Donatorerna är få. Forskare vid Uppsala universitet leder från och med årsskiftet ett internationellt projekt där ledande forskargrupper tillsammans med företag ska utveckla metoder för att med hjälp av stamceller, tillväxtfaktorer och funktionella material få kroppen att läka sig själv.
Den 10 januari träffas företag och forskare inom diabetesområdet på Uppsala universitet för att utbyta kunskap i skräddarsydda diskussionsgrupper. Företagen har satt agendan genom att i förväg skicka in frågor som de önskar få belysta i samtal med forskare. Konceptet kallas AIMday® och har tidigare testats med stor framgång inom andra vetenskapsområden.
Influensaläkemedlet Tamiflu kommer ut i vattenmiljön då det används i stora mängder. Det visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Låga nivåer av Tamiflu i vatten har också visat sig ge resistens i influensavirus hos änder. Resistenta fågelvirus utgör en fara även för människor och eftersom Tamiflu är en hörnsten i många länders beredskapsplaner är fynden allvarliga.
En långvarig mjukdelssmärta som kronisk tennisarmbåge bör inte behandlas med vila, utan med specifikt utformad träning. Det är ett av de resultat som presenteras i en ny avhandling från Uppsala universitet där allmänläkaren Magnus Peterson även presenterar en möjlig diagnostisk metod för att visualisera smärtan.
Forskare vid Uppsala universitet har fått anslag från Vetenskapsrådet för att införskaffa Sveriges första PET-MR-utrusning. Utrustningen kombinerar två existerande tekniker som avbildar kroppen på olika sätt. Att kunna samla in data från båda teknikerna simultant ger möjlighet till bättre diagnostik och mer kunskap om till exempel hjärt- kärlsjukdomar, neurologiska och onkologiska sjukdomar.
Ungefär hälften av alla kvinnor i Sverige över 60 år drabbas av benskörhet. I tidningarnas hälsospalter och reklam uppmanas särskilt kvinnor att äta D-vitamintillskott. Men en ny avhandling från Uppsala universitet visar att kostintaget av vitamin D inte spelar någon stor roll för risken att drabbas av benbrott eller för utveckling av benskörhet.
Alltfler unga drabbas av typ 2 diabetes kopplat till övervikt, och behovet av nya behandlingsalternativ är skriande stort. Uppsala universitet ska nu koordinera ett stort EU-projekt som ska fokusera på att förstå de komplexa processerna i de insulinproducerande beta-cellerna i syfte att ta fram läkemedelsalternativ för dessa ungdomar.
Forskare från Uppsala universitet har undersökt det mycket viktiga steg då arvsmassan avläses och fann att gener som är aktiva i hjärnan skrivs av med en speciell mekanism. Resultaten som publiceras tidskriften Nature Structural and Molecular Biology kan få betydelse för att förstå den genetiska orsaken till vissa av hjärnans sjukdomar.
Benvävnad är mycket bra på att läka sig själv men i många situationer är den naturliga läkningsprocessen inte tillräcklig. I en avhandling vid Uppsala universitet visar Sonya Piskounova hur funktionella material som hon och hennes kollegor utvecklat till exempel kan bilda benvävnad på platser i kroppen där det från början finns lite eller inget ben.
Under Olof Rudbeckdagen idag belönas två forskare vid Uppsala universitet. Olof Rudbeckpriset delas ut till hjärtforskaren Lars Wallentin och Eric K. Fernströms pris till yngre särskilt lovande forskare går till Anders Tengholm för hans forskning om orsakerna till diabetes.
Människor eller djur som saknar vissa komplementfaktorer får ett sämre antikroppssvar och har högre risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Forskarna har hittills inte förstått hur antikroppar och komplementsystemet samarbetar. En studie ledd av forskare från Uppsala universitet visar att varken IgM eller någon av de andra kända aktiverarna är nödvändig för att sätta igång antikroppssvaret.
En internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA har kartlagt och jämfört 29 däggdjurs arvsmassa. Resultaten som nu publiceras i Nature visar på miljontals nya reglerelement i människans arvsmassa. Den nya kunskapen är viktig för att förstå hur mutationer i människans arvsmassa ger upphov till sjukdom.