Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Byggstart för SciLifeLabs nya lokaler i Uppsala

    Den 23 maj tas första spadtaget för Scilifelab Uppsalas nya fyravåningshus kallat Navet vid Biomedicinskt centrum i Uppsala. Syftet är att skapa en stimulerande och kreativ miljö där forskare kan mötas.

  • Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist

    I en avhandling från Uppsala universitet visar Thomas Wallby att barnhälsovården klarar sitt mål att nå alla familjer med små barn, oavsett bakgrund. Men han har också sett att sårbara grupper, som BVC ska ge särskilt stöd till, inte har mer kontakt med BVC än andra.

  • Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten

    Konsekvenserna av undernäring hos mödrar och barn är särskilt stora i Sydasien. I veckans nummer av den medicinska tidskriften JAMA visar forskare från Uppsala universitet i samarbete med kollegor från Bangladesh och USA att det går att sänka dödligheten hos dessa barn genom kosttillskott till modern.

  • Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång

    Ny forskning från Uppsala universitet tyder på att en aktiv livsstil senare i livet skyddar den grå hjärnsubstansen och kognitiva funktioner hos människor. Dessa fynd publiceras nu i den vetenskapliga tidsskriften Neurobiology of Aging.

  • Barns hjärntumörer mer olika än man trott

    Barnhjärntumörer bevarar vissa egenskaper från den normala cell de en gång uppstod ifrån - ett hittills okänt förhållande som har betydelse för hur tumörcellerna svarar på behandling. Det visar Uppsalaforskaren Fredrik Swartling tillsammans med forskare från USA, Kanada och England i en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften Cancer Cell.

  • Nervcellssignaler påverkar stamcellers delning i ögat

    Ny forskning från Uppsala universitet visar att stamceller i ögat regleras av transmittorsubstansen gammaaminosmörsyra (GABA). Cellerna som studerats finns vid näthinnan och skulle vid skada eller sjukdom kunna hjälpa till att reparera näthinnan. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.

  • Kvinnor med PMS drabbas oftare av förlossningsdepression

    I Sverige drabbas över 10 000 kvinnor av förlossningsdepression varje år. I en avhandling från Uppsala universitet har läkaren Sara Sylvén sett att kvinnor som lidit av PMS innan sin graviditet löper större risk än andra att drabbas. Hon har också sett att ju högre nivåer av hormonet Leptin en kvinna har desto lägre är chansen att insjukna i förlossningsdepression.

  • Upplösning av viruspartikel vid infektion kartlagd på atomnivå

    För att ett virus ska kunna infektera en cell måste höljet runt dess arvsmassa lösas upp. I en avancerad simuleringsstudie har Uppsalaforskare nu fått fram viktig information kring processen när viruspartikeln öppnar sig. Artikeln publiceras 10 maj i den ansedda tidskriften PLoS Computational Biology.

  • Ny metod ger bättre analys av kronisk lymfatisk leukemi

    Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en tumörform med varierande förlopp, där många patienter lever länge med sin sjukdom medan andra snabbt försämras. Forskare vid Uppsala universitet har använt ny sekvenseringsteknik för att studera och jämföra genetiska förändringar hos grupper av patienter med olika prognos. Metoden kan användas för att studera KLL på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.

  • Lysmaskprotein signalerar om effektivt biomaterial

    Polymera material har stor användning som biomaterial och används i bl a implantat och material för transport och frisättning av läkemedel. Jonas Mindemark vid Uppsala universitet har i sin avhandling bland annat visat att det är möjligt att få polymeren PTMC att binda till arvsmassa i form av DNA och föra in detta i levande celler. Försökens utfall mättes med hjälp av protein från lysmaskar.

  • Valet av fett i kosten viktigt för personer med bukfetma

    Fleromättat fett minskar leverförfettning hos personer med bukfetma, även om de inte går ner i vikt. Det visar Uppsalaforskare i en oberoende koststudie som publiceras i majnumret av den vetenskapliga tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Valet av fett kan därmed även ha betydelse för att minska risken för vuxendiabetes.

  • Kemiska bevis för stress hos apatiska barnen

    Debatten kring orsaken till varför flera barn till asylsökande i Sverige drabbats av ett apatiskt tillstånd gick för några år sedan hög. Med en avancerad teknik undersöktes blodprov från barnen på Uppsala universitet och analysen visar tydligt samband mellan stresshormoner och tillståndets förlopp. Studien publiceras i tidskriften BMC Research Notes.

  • Komplicerad återhämtning för överlevande efter nationellt trauma

    Varannan överlevande efter Estoniakatastrofen utvecklade posttraumatiskt stressyndrom, främst under de två första åren efter förlisningen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet. Filip Arnberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt stressreaktioner och ohälsa hos överlevande från Estoniakatastrofen 1994, flygplansolyckan i Gottröra 1991 och bussolyckan i Måbødalen, Norge, 1988.

  • Maskar och bildanalys till hjälp i jakten på nya läkemedel

    Forskare vid Uppsala Universitet har i samarbete med Broad Institute of Harvard & MIT utvecklat nya bildanalysverktyg där effekten av nya läkemedel kan testas och data från storskaliga experiment analyseras. Till sin hjälp har de haft den 1 millimeter långa masken C.elegans. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Methods.

  • Kokboken som bygger på vetenskap

    Forskare vid Uppsala universitet har redan tidigare slagit fast att mat lagad på nordiska livsmedel kan sänka kolesterol och blodtryck och minska kroppsvikten. Nu har samma forskare tillsammans med en matkreatör skrivit en kokbok där råvarorna från den vetenskapliga studien komponerats till läckra rätter.

  • Genetisk anpassning av fettmetabolism viktig för utvecklingen av människohjärnan

    För ungefär 300 000 år sedan anpassades människan genetiskt för att kunna producera ökade mängder Omega-3 och Omega-6 fettsyror. Denna anpassning kan ha varit avgörande för utvecklingen av den moderna människans unika hjärnkapacitet. I dagens livssituation bidrar denna genetiska anpassning istället till en högre risk att utveckla sjukdomar som hjärt-, kärlsjukdom.

  • Ftalater kan ge ökad risk för typ 2-diabetes

    Det finns ett samband mellan en typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk att få diabetes bland äldre. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care.

  • Högt blodtryck kan upptäckas tidigt hos tandläkaren

    Om tandvården samverkade med primärvården kring provtagningar skulle fler patienter med tidigare okänt högt blodtryck eller högt blodsocker kunna få en diagnos i ett tidigt stadium. Det visar en avhandling från Uppsala universitet.

  • Viktig byggsten till framtida cancerbehandling

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har framställt ett effektivt enzym som man hoppas ska kunna ingå i en ny behandlingsform mot bröstcancer. Resultaten publiceras i den internationellt välrenommerade tidskriften Chemistry & Biology.

Visa mer