Ett samarbete mellan medicinsk och antropologisk expertis kan lösa komplexa kliniska frågeställningar inom dagens mångkulturella kvinnosjukvård. Det visar Pauline Binder, medicinsk antropolog, som den 1 december lägger fram sin avhandling vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet.
Det saknas over 100 miljoner flickor i världen på grund av könsselektiva aborter, framför allt i Indien, Kina och Sydostasien. Nu visar forskning från Vietnam att flickor inte bara riskerar att aborteras på grund av sitt kön men att de i större utsträckning än pojkarna förlöses hemma, utan kvalificerade barnmorskor eller möjligheter till akutsjukvård.
Nästa vecka blir Uppsala magnet för forskare, industriledare och beslutsfattare inom hälso- och sjukvård. Första dagen arrangeras av den brittiska tidskriften The Economist, medan SciLifeLab Uppsala är värd för konferensen dag två, med fokus på infektionssjukdomar och antibiotikaresistens.
I en stor internationell studie har grisens arvsmassa kartlagts. Forskare från Uppsala universitet och SLU har bidragit till studien genom att analysera de gener som haft störst betydelse inom tamgrisens utveckling samt genom att kartlägga grisens uppsättning av endogena retrovirus (ERV). Resultaten publiceras nu i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och PNAS.
Bröstcancerpatienter som deltagit i grupprehabilitering under en vecka med bland annat kurators- och läkarsamtal drabbades inte av hög ångest i samma utsträckning som andra patienter. Det visar överläkaren och doktoranden Helena Granstam Björneklett i sin avhandling där hon studerat vilken effekt rehabilitering hade på kvinnornas ångest, depression och hälsorelaterade livskvalitet.
Barn till mödrar med bipolär sjukdom löper högre risk att födas för tidigt oavsett om mamman behandlats med stämningsstabiliserande läkemedel eller om hon står utan behandling. Det har forskare vid Uppsala universitet och KI sett i en ny studie. Om modern har en obehandlad bipolär sjukdom har barnet också en högre risk att drabbas av tillväxthämning under fosterlivet.
Kronisk lymfatisk leukemi är en sjukdom med mycket varierande prognos. Vissa patienter blir mycket sjukare än andra. Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya resultat som tyder på att mutationer i två specifika gener skulle kunna användas för att avgöra vilka behandlingar som passar bäst för enskilda patienter.
Så kallade genomtäckande associationsstudier har blivit vanliga inom medicin. Målet är att ta reda på vilka gener som har betydelse för olika sorters sjukdomstillstånd. Carl Nettelblad vid Uppsala universitet visar i sin nya avhandling hur nya beräkningsmetoder kan göra analyserna mer exakta utan att kräva mer datorkraft.
En typ av viral blödarfeber (Krim-Kongo) som förekommer i Afrika, Asien och Balkan har börjat sprida sig till nya områden i södra Europa. Nu visar svenska forskare att flyttfåglar som bär fästingar är en sannolik smittväg. Upptäckten har publicerats i amerikanska smittskyddsinstitutets tidskrift Emerging Infectious Diseases.
Allvarliga symptom hos astmatiker kan bland annat förklaras med förhöjda antal mastceller i lungorna. Forskare från Uppsala universitet visar nu i en artikel i tidskriften The Journal of Immunology hur mastcellerna kommer dit.
Hur nya gener uppstår är en grundläggande biologisk fråga. Nya resultat från forskare vid Uppsala universitet och USA visar att man i laboratoriemiljö kan få nya gener att utvecklas genom en mycket snabb, stegvis process där redan existerande gener med flera funktioner till en början amplifieras. Kopiorna förändras efterhand genom mutationer och utvecklar nya specialiserade funktioner.
Cancerforskaren Bengt Westermark tilldelas årets Olof Rudbeckpris och ger sin prisföreläsning på Olof Rudbeckdagen den 19 oktober, som i år har sjukdomen KOL som tema.
Det är sedan tidigare känt att det finns många fördelar med att vårda ett förtidigt fött barn hud mot hud med sina föräldrar istället för i kuvös. I en avhandling från Uppsala universitet har barnsjuksköterskan Ylva Thernström Blomqvist sett att barn som började vårdas hud mot hud tidigt efter födseln även fick mer tid med hudkontakt med föräldrar under resten av vårdtiden.
Psykisk ohälsa och alkoholproblem hänger ihop. Vid Akademiska sjukhusets psykiatridivision har socionomen Christina Nehlin Gordh undersökt hur den psykiatriska vården kan bli bättre på att tidigt upptäcka och agera vid begynnande alkoholproblem. Resultaten presenteras nu i en avhandling från Uppsala universitet.
Denna vecka arrangeras BioPartnering Europe i Bryssel - ett möte som samlar omkring 1 000 life science-företag främst från Europa. En samlingsmonter för Nordens aktörer har samordnats av den nationella branschorganisationen SwedenBIO.
Björn Ekström, tidigare vd på företaget Olink, vetenskapsjournalisten Jan-Olov Johansson och professor John Lambris har utsetts till nya hedersdoktorer vid medicinsk fakultet. Ny hedersdoktor vid farmceutisk fakultet blir Yuichi Sugiyama, chef för Sugiyama Laboratory vid RIKEN Innovation Center i Yokahama, Japan.
Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Brasilien, upptäckt en ny grupp nervceller som styr våra minnes- och inlärningsprocesser. Dessa celler fungerar som grindvakter och bär på en receptor för nikotin, vilket kan förklara hur rökning påverkar vår förmåga att minnas och sortera information.
Leif Andersson har de senaste åren presenterat upptäckt efter upptäckt om den genetiska bakgrunden till olika husdjurs egenskaper. Flera av rönen öppnar för intressanta medicinska tillämpningar. Nu får han ett femårigt anslag på 31 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att ta reda på mer om dessa geners funktion.
Utmärkelsen Årets alumn 2012 vid Uppsala universitet tilldelas Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa vid Uppsala universitet. Han får utmärkelsen för sina värdefulla insatser efter sina studier vid universitetet. Stefan Swartling Peterson var bland annat med och startade den svenska sektionen av Läkare utan gränser.
Man har länge trott att funktionella proteiner måste anta en unik och välordnad struktur, men under de senaste tio åren har man insett att oordning kan vara avgörande för funktionen. Ett forskarlag från Uppsala universitet har undersökt hur dessa oordnade proteiner växelverkar med varandra.