Allergiska besvär drabbar hela 30 procent av befolkningen, och tio procent av alla barn får astma. Forskare i England, USA, Sverige och Kanada rapporterar i senaste Nature att man upptäckt mer än 30 gener som är kopplade till allergiska besvär och astma. Dessutom styr dessa gener nivån av IgE i blodet, det protein som kan utlösa allergiska reaktioner.
Ett internationellt forskarlag har identifierat 89 nya genregioner med koppling till fetma. Flera funktioner i centrala nervsystemet visas ha en viktig roll i utvecklingen av fetma, liksom omsättningen av fettväv och insulin.
Personer som åker Vasaloppet löper en 30 procent lägre risk än andra att drabbas av vanliga cancersjukdomar som är kopplade till hälsa och livsstil. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet i samarbete med kollegor i Mora och Falun som publiceras i European Journal of Cancer. Dock visar studien också att risken för hudcancer är högre hos Vasaloppsåkare.
Föräldrar vill att mödrahälsovården ska vara mer pappainkluderande. Det konstaterar barnmorskan och barnsjuksköterskan Margareta Widarsson i en ny avhandling där hon undersökt hur föräldrar upplever det föräldrastöd som de erbjuds. Avhandlingen visar också att föräldrautbildningen även bör fokusera på depressiva symtom och föräldrastress för att förstärka föräldrars gemensamma ansvar för barnen.
Depression drabbar både nyblivna mammor och pappor. En ny avhandling av barnsjuksköterskan Birgitta Kerstis vid Uppsala universitet visar att depressiva symtom påverkar föräldrarnas anknytning till barnet och hur man kommer överens med sin partner. Dessutom ökar depression risken för att föräldrarna separerar innan barnet fyllt åtta år.
Forskare vid SciLifeLab, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala har identifierat en ny gen som kan orsaka fosterdöd sent i graviditeten. Resultaten kan användas för att hjälpa familjer att få en diagnos för ett barn som dött samt för fosterdiagnostik i aktuella familjer. Studien publiceras idag i tidskriften Journal of Medical Genetics.
Handikapp och funktionsnedsättning hos patienter med multipel skleros (MS) kan reverseras med blodstamcellstransplantation. Det visar forskare från Uppsala universitet som i samarbete med Northwestern University i Chicago beskriver långtidseffekter av blodstamcellstransplantation för MS i en ny studie.
Blodtryckssänkande behandling kan förhindra stroke och död hos personer med lätt förhöjt blodtryck och utan tidigare hjärt-/kärlsjukdom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i den ledande tidskriften Annals of Internal Medicine.
Retrovirus är betydande patogener som har attackerat ryggradsdjur under miljontals år. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet och Lunds universitet ny kunskap om den långa samutvecklingen mellan retrovirus och deras värdorganismer genom att studera endogena retrovirus (ERVs), retrovirus vars gener blivit en del av värdorganismen arvsmassa.
I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, ett samband mellan rökning och förlust av Y-kromosomen i blodceller. Forskarna har tidigare visat att förlust av Y-kromosomen är kopplat till cancer. Eftersom det bara är män som har en Y kromosom kan fynden förklara varför rökning är en större riskfaktor för cancer hos män.
Temat för nästa Uppsala Health Summit, som äger rum den 2-3 juni 2015 i Uppsala, är antibiotikaresistens – en av vår tids största globala hälsoutmaningar. Konferensen kommer att ta avstamp i WHOs globala handlingsplan mot antibiotikaresistens, som idag diskuteras vid ett toppmöte i Stockholm men kommer att lanseras vid ett nytt toppmöte i maj.
Gener är avgörande för hur allt levande blir till, utvecklas och fungerar. En ny metod från en forskargrupp vid Uppsala universitet gör det möjligt att kunna studera vilka gener som gör vad genom att stänga av eller slå på dem.
Den trycksårsförebyggande vården kan förbättras om personal får möjlighet till att reflektera och kommunicera med varandra om hur de tillsammans förhindrar att patienter får trycksår. En ny avhandling vid Uppsala universitet, som läggs fram på Gävle sjukhus, belyser ett problem inom svensk sjukvård som medför patientlidande och höga kostnader.
Forskare från Uppsala universitet, SciLifeLab i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala och har utvecklat en ny metod för att snabbt kunna identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion och bestämma huruvida de är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i tidskriften Journal of Clinical Microbiology.
Vården kan bli bättre på uppföljning av och långtidsbehandling efter hjärtinfarkt, bland annat genom att justera mediciner och betona betydelsen av en hälsosam livsstil. De visar kardiologiläkaren Kristina Hambraeus i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 13 november. Hon har också undersökt effekten av olika typer av ballongvidgningar med stent.
I varje möte med patienten kan sjuksköterskan påverka patientsäkerheten. Sjuksköterskan Anna-Karin Gunnarsson har i sin avhandling belyst patientsäkerhet hos patienter med höftfraktur och visar bland annat att patienter med höftfraktur upplever liten medverkan i vården.
I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Oncotarget visar forskare från Uppsala universitet att ett terapeutiskt vaccin riktat mot tumörkärl kan minska tumörbörda och hämma bildningen av spontana lungmetastaser i en musmodell för metastaserande bröstcancer.
Om man redan vid diagnos kan identifiera de patienter med kronisk lymfatisk leukemi som har bättre eller sämre prognos ökar läkarnas möjligheter följa upp patienterna på bästa sätt och anpassa behandlingen. Nu har forskare vid Uppsala universitet visat på ett nytt samband mellan specifika molekylära egenskaper hos sjukdomen och grupper av patienter med olika prognos.
Olika typer av gliom diagnostiseras som separata sjukdomar och har ansetts utgå från olika celltyper i hjärnan. Nu har forskare vid Uppsala universitet visat att en och samma ursprungscell kan ge upphov till olika sorters gliom. Det har betydelse för den grundläggande förståelsen för hur dessa tumörer bildas vilket i förlängningen kan leda till mer effektiva och specifika behandlingar.
En ny studie från sömnforskare vid Uppsala universitet visar att män som rapporterade sömnstörningar löpte en ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom jämfört med dem som sov gott. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & Dementia.