En av världens stora hälsoutmaningar är den ökande förekomsten av övervikt och fetma orsakad av fel diet. Styrgruppen för Uppsala Health Summit har beslutat att nästa års Uppsala Health Summit ska fokusera på detta aktuella område.
Tandlossning är associerad med kardiovaskulär ohälsa och sämre prognos hos patienter med känd kranskärlssjukdom. Det visar den hittills största studien på området - presenterad i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet imorgon den 9 oktober.
Att tidigt kunna upptäcka cancer, eller till och med förutse vilka människor som har större risk att drabbas, skulle avsevärt förbättra möjligheterna att behandla sjukdomen. I en internationell studie som letts från Uppsala universitet har forskarna upptäckt att till synes friska bröstceller innehåller genetiska förändringar som kan kopplas till en ökad risk för icke ärftlig bröstcancer.
Somaliskfödda kvinnors möte med kvinnohälsovården i Sverige är en positiv erfarenhet samtidigt som det kan skapar osäkerhet när budskapen skiljer sig från det man lärt sig. Men mötet kan vara en viktig länk in i det nya samhället om stödet är det rätta, visar barnmorskan Ulrica Byrskog i sin avhandling som hon lägger fram den 1 oktober.
Forskare från Uppsala universitet och Broad Institute, USA, har identifierat likheter och skillnader mellan vad som händer i samma slags tumör när den uppstår i olika hundraser. Resultatet, som publicerats i tidskriften Genome Research, tros kunna leda till en bättre förståelse för hur olika människors medfödda genetiska bakgrund styr förändringarna i en lymfomtumör.
Efter folkmordet i mitten av 1990-talet har Rwanda genomfört en lång rad reformer, som samverkat till att förbättra barns hälsa och överlevnad. I sin avhandling beskriver Aimable Musafili från Uppsala universitet och University of Rwanda en imponerande sänkning av barnadödligheten i Rwanda och minskande sociala skillnader i barns överlevnad.
After the genocide in the mid-1990s, Rwanda initiated major social and health reforms to improve the survival of all children. In his dissertation, Aimable Musafili from Uppsala University and the University of Rwanda reports an impressive decline in child mortality in Rwanda and disappearing social divides in child survival.
Familjär hyperkolesterolemi (FH) är en ärftlig sjukdom som leder till högt kolesterol och risk för tidig hjärtinfarkt eller stroke. Många som har sjukdomen vet inte om det. Imorgon, på internationella FH-dagen, lanseras ett vetenskapligt utvecklat webbaserat egendiagnostiskt test för personer som misstänker att de har FH.
Att åka till akuten vid försämringar i hälsotillståndet är ibland nödvändigt för äldre som bor på äldreboenden. Men ett akutbesök kan också innebära risker för exempelvis ökad förvirring och det är viktigt att undvika onödiga remitteringar till akuten. I en ny avhandling har organisatoriska faktorer relaterade till remitteringar av äldre personer från äldreboenden till akuten undersökts.
Cancersjuka barn vill ha ärlig information om sin sjukdom. Om de får det, mår både barnet, syskon och föräldrar bättre under sjukdomstiden. Och det är ofta barnen som tar initiativ till att prata om döden och om sjukdomen. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Utvecklingen av livskvalitet och ångest- och nedstämdhetssymtom bland personer som diagnosticerats med cancer under tonåren följer inte ett rakt spår. En del utvecklar ångest- och depressionssymtom även lång tid efter avslutad behandling. En unik studie från Uppsala universitet som följt tonåringar som drabbats av cancer visar att en tredjedel rapporterar ångest 10 år efter diagnos.
De läkemedel som idag används för att behandla patienter med osteoporos ger ofta negativa biverkningar på friskt skelett. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Sujit Kootala att den negativa påverkan på ”friska” celler kan undvikas genom att läkemedlet binds till en bärandemolekyl.
Den första september startar PhenoMeNal, ett internationellt forskningsprojekt med målet att etablera en säker e-infrastruktur för klinisk metabolomik. Ett av projektets arbetspaket leds från Uppsala universitet och Scilifelab där man ansvarar för att etablera den molnbaserade e-infrastrukturen som kommer att ligga till grunden för arbetet inom forskningsprojektet.
Forskare vid Uppsala universitet och SciLifeLab presenterar i senaste numret av tidskriften EBioMedicine en biobank med cellinjer som kan användas som modell för hjärntumörformen glioblastom. Biobanken och den tillhörande databasen med information om cellerna utgör en allmänt tillgänglig resurs som kan utnyttjas av hjärntumörforskare världen över.
Kliniska läkemedelsprövningar är en viktig del av cancerforskningen. Framtidens patienter är beroende av att de som är svårt sjuka idag ställer upp och testar läkemedel. I en avhandling från Uppsala universitet visar Tove Godskesen att patienterna inte alltid förstått syftet med studierna de deltar i.
IgA-brist är en av de vanligaste genetiska immunbristsjukdomarna hos människor och är definierat som en brist eller total avsaknad av antikroppen IgA. I en ny studie från Uppsala universitet och KI har forskare genomfört den första komparativa genetikstudien på IgA-brist genom att använda hunden som modell. Nya kandidatgener identifierades och resultaten publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.
I en ny studie från Uppsala universitet har forskare framgångsrikt använt antiinflammatoriska cytokiner för behandling av typ 1-diabetes. Studien visar att om diabetessjuka möss fick interleukin-35 gick sjukdomen tillbaka eller botades genom att en normal blodsockernivå och immuntolerans bibehölls. Resultaten publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature Publishing Group).
Svenska forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet visar nu att gener som styr biologiska klockor i kroppens olika celler och vävnader förändras efter en natts sömnbrist. Studien publiceras i tidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.
När människor sover överförs minnen från korttids- till långtidsminnet. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att deras testpersoner var bra på att minnas saker – även när de fått bara en halv natts sömn. Men studien visade också att minnesförmågan hos testpersonerna som sovit lite påverkades mycket negativt när de dessutom utsattes för stress.
Utifrån tidigare studier har forskare trott att personer med social fobi har för låga mängder av signalämnet serotonin. En ny studie från Uppsala universitet visar dock att det förhåller sig precis tvärt om. Personer med social fobi tillverkar för mycket serotonin. Ju mer serotonin, som tillverkas, desto räddare är patienterna i sociala situationer.