Ett högt energiintag från fett i maten under medelåldern samt i äldre åldrar kan leda till framtida risk för undernäring. Det visar resultat från en avhandling av Lisa Söderström vid Centrum för klinisk forskning i Västerås och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
Forskare har för första gången lyckats få en antikropp att passera blodhjärnbarriären och fungera som spårämne vid PET-avbildning av hjärnan. Resultatet blev mer exakt information än med vanliga radioaktiva spårämnen. Studien ger hopp om effektivare diagnostik vid tidig Alzheimers sjukdom och bättre möjligheter att se effekter av läkemedelsbehandling.
Personer som under lång tid exponerats för en låg dos klorerade långlivade bekämpningsmedel löper ökad risk för att i framtiden få en diagnos innefattande kognitiv störning. Det visar en studie som nu publiceras i tidskriften Environment International.
Den 17-18 februari samlas ett stort antal ledande forskare från USA och Europa i Uppsala för att utbyta de senaste rönen inom en rad områden som rör rådgivning inför graviditet. Bland annat kommer kost- och levnadsråd, infertilitet och äggfrysning att diskuteras. I samband med konferensen arrangeras en öppen föreläsning om äggfrysning.
Forskare vid Uppsala Universitet och Karolinska Institutet visar i ett internationellt samarbete hur ny teknik, proteome arrays, framgångsrikt kan användas för att karaktärisera autoimmuna sjukdomar och identifiera nya diagnostiska markörer. Fynden publiceras nu i tidskriften Scientific Reports.
En mer än 50-årig debatt inom forskarvärlden har handlat om hur enzymer kan göra kemiska reaktioner miljontals gånger snabbare. Entropi är ett nyckelbegrepp och en huvudteori är att enzymet genom sin form ”ordnar” de delar som ingår i en reaktion i rätt position. Forskning visar nu att den höga reaktionshastigheten har en annan förklaring.
Läkemedelsverket och den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har nu gett klartecken för en klinisk prövning för en helt ny behandling med hjälp av ett onkolytiskt virus, för patienter med neuroendokrin cancer. Viruset har kunnat tas fram tack vare donationer från tusentals personer runtom i världen.
Mats Paulssons Stiftelse donerar en miljon kronor till universiteten i Uppsala och Lund för att förstärka samarbetet inom cancerområdet. Genom donationen kan ny avancerad molekylär diagnostik för cancer utvecklas och komma fler patienter till nytta i samverkan med landstingen.
Oberoende av samhällsstatus, utbildning, ålder så kan kvinnor ta hand om sin reproduktion - om man bara ger dem rätten att bestämma över sina egna kroppar. Den slutsatsen drar Mandira Paul i sin nya avhandling som snart försvaras vid Uppsala universitet. I sina studier har hon undersökt hur man, i resurssnåla kontext, kan förenkla vården kring reproduktiv hälsa och ge kvinnor mer egenmakt.
Uppsalaforskare har utvecklat en metod som kan visa hur enskilda celler påverkas av behandling med läkemedel. Hittills har det bara varit möjligt att undersöka effekter på proteiner och RNA-molekyler hos grupper av celler, men nu går detta att göra cell för cell. En vetenskaplig artikel om metoden publicerades nu i tidskriften Cell Reports.
En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska reaktionen till ett livshotande tillstånd med en så kallad anafylaktisk chock.
En ny metod för att bestämma typ av bröstcancerbehandling har i en ny studie visat sig lika tillförlitlig som standardmetoden, samtidigt som patienten slipper kirurgiskt ingrepp för vävnadsprover. Resultaten tyder också på att metoden kan leda till mer korrekt behandling.
För första gången har man hittat mastcellsprogenitorer i blod hos människor. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i tidskriften Blood. Tidigare har man bara sett dem hos möss. Det här fyndet kommer att kunna vara till hjälp när det gäller att förstå och hitta ny behandling av mastcellsrelaterade sjukdomar, till exempel astma eller atopiskt eksem.
I en ny avhandling från Uppsala universitet - Function and Regulation of B-cell Subsets in Experimental Autoimmune Arthritis - har forskare studerat vilken roll de vita blodkroppar som kallas B-lymfocyter har, när en person drabbas av autoimmun artrit, även kallat ledgångsreumatism. I studien har man tittat på vad som händer i kroppen långt innan sjukdomen bryter ut.
Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet har tillsammans med Länsstyrelsen i Västerås publicerat en beskrivande rapport om hälsoläget hos boende och markägare som drabbades av skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Resultatet av enkäten tyder på att hälsoläget genomgående var gott ett drygt halvår efter branden, även om branden var en händelse som upplevts som påfrestande.
Såhär i vintertider är förkylda och febriga barn och kollegor en vanlig syn. Många tar till receptfria läkemedel som Ipren, Treo eller Alvedon för att snabbt känna sig bättre. Men hur skiljer sig dessa läkemedel åt? Datorsimuleringar kan ge viktiga svar, visar ny studie.
Ett vanligt blodprov kan avslöja din biologiska ålder – hur gammal din kropp egentligen är. Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature) i dag. Med den här kunskapen kan det vara lättare att motivera medicinska behandlingar eller få en patient att ändra livsstil och samtidigt kunna följa effekten av behandlingen.
Att vara med om en traumatisk händelse kan orsaka livslånga ångestbesvär kallat posttraumatiskt stressyndrom. Nu visar forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet att personer med posttraumatiskt stressyndrom har en obalans mellan två av hjärnans signalsystem, serotonin och substans P. Ju större obalans, desto allvarligare symptom uppvisar patienterna.
Uppsala universitet startar en ny utbildnings- och forskningsmiljö,"Health, Politics and Culture in Africa", om förhållanden på afrikanska kontinenten. Denna vecka arrangeras två öppna evenemang: Ett studentseminarium på Västgöra nation och en halvdag med föreläsningar i Universitetshuset.
För första gången sedan 1930-talet har forskare funnit svenska råttor infekterade med bakterien Leptospira interrogans serovar icterohaemorrhagiae, en smitta som kan överföras till människa och som i allvarliga fall orsakar Weils sjukdom. Resultaten publiceras nu vetenskapligt och en större studie omfattande fler råttor har inletts.