Antikropp kan ge mer exakt Alzheimerdiagnos än spårämne vid hjärnavbildning

Forskare har för första gången lyckats få en antikropp att passera blodhjärnbarriären och fungera som spårämne vid PET-avbildning av hjärnan. Resultatet blev mer exakt information än med vanliga radioaktiva spårämnen. Studien ger hopp om effektivare diagnostik vid tidig Alzheimers sjukdom och bättre möjligheter att se effekter av läkemedelsbehandling.

I studien, som idag publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications, visar Uppsalaforskare att en antikropp ger mer exakt information än vanliga radioaktiva spårämnen vid PET-avbildning av hjärnan.

– Den stora fördelen med monoklonala antikroppar jämfört med vanliga småmolekylära PET-substanser är deras mycket höga specificitet, att de endast binder till lösliga former av amyloida plack, så kallade protofibriller, som sannolikt är förstadium till Alzheimers sjukdom och orsakar symtomen, säger Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset.

Positronemissionstomografi (PET) som metod för diagnostik av Alzheimers sjukdom har utvecklats snabbt de senaste åren. Vid undersökningen tillförs kroppen ett radioaktivt spårämne, oftast via ett blodkärl. Med PET-kamera kan man därefter studera hur spårämnet tas upp och fördelar sig i kroppens celler eller organ.

Den nya PET-metoden har utvecklats av forskare knutna till PET-centrum vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset.

Det är första gången man använt en monoklonal antikropp för PET-avbildning av molekyler i hjärnan. Sådana antikroppar används ibland som spårämnen för att diagnostisera framförallt cancertumörer ute i kroppen. I hjärnan är dock upptaget av antikroppar begränsat av blodhjärnbarriären. För att tränga igenom har forskarna utvecklat ett fusionsprotein som ökar passagen cirka 15 gånger. Likt en trojansk häst förs en antikropp in i hjärnan via en annan antikropp som lurar en receptor på kärlväggen. Studien har gjorts på levande Alzheimermöss.

– Jämfört med traditionella spårämnen som ger mer statistiska/oförändrade signaler när sjukdomen fortskrider, kan man med vår metod följa förloppet mer i detalj. Det är en stor fördel eftersom symtomen vid Alzheimers sjukdom ofta kommer gradvis under 10-20 år. Metoden ger helt andra möjligheter att se sjukdomsutveckling och bedöma effekten av läkemedelsbehandling, säger Stina Syvänen, docent och PET-forskare i gruppen.

Forskarna arbetar för närvarande med en liknande PET-metod för Parkinsons sjukdom. I framtiden räknar man med att även andra sjukdomar i hjärnan ska kunna undersökas med denna teknik, till exempel depression och bipolär sjukdom.

Mer information:
Lars Lannfelt, överläkare i geriatrik Akademiska sjukhuset och professor Uppsala universitet, 018-611 71 89 eller 070-666 82 30, lars.lannfelt@pubcare.uu.se

Stina Syvänen, docent, inst. för folkhälsa/geriatrik, stina.syvänen@pubcare.uu.se, 070- 490 31 87

Dag Sehlin, post doc, inst. för folkhälsa/geriatrik, dag.sehlin@pubcare.uu.se, 070-377 55 78

FAKTA: Nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom

* Flera nya läkemedelssubstanser för behandling av Alzheimers sjukdom är i kliniska fas II- och III-prövningar. Utvecklingen försvåras av att det saknas metoder för att mäta deras effekter på molekylär nivå hos patienter.
* En ny monoklonal antikropp, BAN2401, utvecklad i Uppsala, testas just nu i en stor internationell studie på cirka 800 patienter i Europa, Kanada, Japan och USA. I Sverige är tre universitetssjukhus involverade: Akademiska, Sahlgrenska och Skåne.

FAKTA: Alzheimers
* Närmare 100 000 i Sverige har Alzheimers, den vanligaste demenssjukdomen. I
befolkningen över 65 år har närmare fem procent sjukdomen, i befolkningen över
80 år runt var femte person.
* Vanliga tidiga symtom är försämrat minne, till exempel problem med att hitta
på välkända platser. I senare skeden blir den språkliga förmågan allt sämre,
det uppstår motoriska störningar, svårigheter att känna igen personer och
förstå saker. Till slut blir man sängliggande.