En ny studie från Uppsala universitet visar att skiftarbetare behövde mer tid på sig än andra för att slutföra ett test som ofta används av läkare för att screena för kognitiv försämring. De individer som slutat med skiftarbete för mer än fem år sedan var dock lika snabba som gruppen som inte arbetade skift. Resultaten publiceras i tidskriften Neurobiology of Aging.
Degenerativ myelopati är en neurodegenerativ sjukdom hos hundar som liknar ALS hos människa. Forskare vid Uppsala universitet , SciLifeLab och Broad Institute of MIT and Harvard har i samarbete med forskare vid University of Missouri identifierat en gen som påverkar risken att utveckla sjukdomen för rasen Pembroke Welsh Corgi. Studien publiceras i PNAS denna vecka.
Antalet överviktiga och feta vuxna och barn i världen har på några få decennier nått alarmerande nivåer, inte minst i låginkomstländer. Under toppmötet Uppsala Health Summit, som i år äger rum i samband med World Obesity day 11-12 oktober 2016, samlas internationell expertis på barnfetma för att tillsammans med industri, beslutsfattare och civilsamhälle diskutera motåtgärder.
Hjärntumörer hos hundar är slående lika de som uppkommer hos människa. I en studie som publiceras i tidskriften PLOS Genetics har forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet använt genetiska undersökningar av olika hundraser för att identifiera gener som kan ha betydelse för uppkomsten av hjärntumörer hos både hund och människa.
Forskare och läkare vid Uppsala universitet har tillsammans med svenska och internationella samarbetspartners funnit genvarianter som förutsäger risk för en svår biverkan vid behandling av giftstruma. Resultaten publiceras i The Lancet Diabetes & Endocrinology.
Cochleaimplantat bör vara ett alternativ även för de patienter som har varit döva under många år. De framkommer av en ny studie vid Uppsala universitet. Innan har man trott att det inte varit möjligt att hjälpa långtidsdöva med cochleaimplantat.
Förmaksflimmer ökar risken för stroke. Behandling med koagulationshämmande läkemedel minskar denna risk, men istället ökar blödningsrisken. Idag presenteras ett nytt blodprovsbaserat riskbedömningsverktyg som möjliggör bättre och individualiserad behandling vid förmaksflimmer, både på en kongress i Chicago och i den ansedda tidskriften The Lancet.
Cancerbehandling försvåras ofta av att vätska ansamlats i och runt tumören, vilket beror på läckage från blodkärlen i tumören. Forskare från Uppsala universitet har kartlagt hur blodkärlsläckaget kontrolleras och upptäckt att ett minskat läckage förbättrar resultatet av cellgiftsbehandling och minskar spridningen av tumörer hos möss. Resultaten publiceras i Nature Communications.
Denna vecka presenterar nätverket ReAct vid Uppsala universitet den ”Toolbox” man utvecklat för att stödja olika aktörer i kampen mot antibiotikaresistens för ett WHO-möte i Marocko. Verktyget rekommenderas av WHO.
Handläggningen av patienter som man misstänker har hjärtinfarkt har förbättrats markant sedan införandet av en ny metod för mätning av blodprov. Det visar en studie av forskare vid universitetssjukhusen i Uppsala och Stockholm publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Heart Journal.
Ett högt energiintag från fett i maten under medelåldern samt i äldre åldrar kan leda till framtida risk för undernäring. Det visar resultat från en avhandling av Lisa Söderström vid Centrum för klinisk forskning i Västerås och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
Forskare har för första gången lyckats få en antikropp att passera blodhjärnbarriären och fungera som spårämne vid PET-avbildning av hjärnan. Resultatet blev mer exakt information än med vanliga radioaktiva spårämnen. Studien ger hopp om effektivare diagnostik vid tidig Alzheimers sjukdom och bättre möjligheter att se effekter av läkemedelsbehandling.
Personer som under lång tid exponerats för en låg dos klorerade långlivade bekämpningsmedel löper ökad risk för att i framtiden få en diagnos innefattande kognitiv störning. Det visar en studie som nu publiceras i tidskriften Environment International.
Den 17-18 februari samlas ett stort antal ledande forskare från USA och Europa i Uppsala för att utbyta de senaste rönen inom en rad områden som rör rådgivning inför graviditet. Bland annat kommer kost- och levnadsråd, infertilitet och äggfrysning att diskuteras. I samband med konferensen arrangeras en öppen föreläsning om äggfrysning.
Forskare vid Uppsala Universitet och Karolinska Institutet visar i ett internationellt samarbete hur ny teknik, proteome arrays, framgångsrikt kan användas för att karaktärisera autoimmuna sjukdomar och identifiera nya diagnostiska markörer. Fynden publiceras nu i tidskriften Scientific Reports.
En mer än 50-årig debatt inom forskarvärlden har handlat om hur enzymer kan göra kemiska reaktioner miljontals gånger snabbare. Entropi är ett nyckelbegrepp och en huvudteori är att enzymet genom sin form ”ordnar” de delar som ingår i en reaktion i rätt position. Forskning visar nu att den höga reaktionshastigheten har en annan förklaring.
Läkemedelsverket och den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har nu gett klartecken för en klinisk prövning för en helt ny behandling med hjälp av ett onkolytiskt virus, för patienter med neuroendokrin cancer. Viruset har kunnat tas fram tack vare donationer från tusentals personer runtom i världen.
Mats Paulssons Stiftelse donerar en miljon kronor till universiteten i Uppsala och Lund för att förstärka samarbetet inom cancerområdet. Genom donationen kan ny avancerad molekylär diagnostik för cancer utvecklas och komma fler patienter till nytta i samverkan med landstingen.
Oberoende av samhällsstatus, utbildning, ålder så kan kvinnor ta hand om sin reproduktion - om man bara ger dem rätten att bestämma över sina egna kroppar. Den slutsatsen drar Mandira Paul i sin nya avhandling som snart försvaras vid Uppsala universitet. I sina studier har hon undersökt hur man, i resurssnåla kontext, kan förenkla vården kring reproduktiv hälsa och ge kvinnor mer egenmakt.
Uppsalaforskare har utvecklat en metod som kan visa hur enskilda celler påverkas av behandling med läkemedel. Hittills har det bara varit möjligt att undersöka effekter på proteiner och RNA-molekyler hos grupper av celler, men nu går detta att göra cell för cell. En vetenskaplig artikel om metoden publicerades nu i tidskriften Cell Reports.