När små barn strålbehandlas och undersöks med datortomografi, så kallad CT-scanning, och samtidigt får narkosmedlet ketamin, kan de få problem med minnet och med inlärningen senare i livet. Det visar en ny studie i en avhandling från Uppsala universitet.
En ny odlingsmetod kan göra det lättare att få fram stora mängder stamceller. Stamceller används, bland annat, för att utveckla nya läkemedel, och för att bättre förstå och behandla sjukdomar. En ny metod för att lättare odla dessa celler har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och presenteras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Behandling av social fobi sker ofta med antidepressiv medicin som SSRI, eller kognitiv beteendeterapi, KBT. Ny forskning från Uppsala universitet visar dock att man får bäst resultat om de båda behandlingarna kombineras vilket också ger mätbar effekt på hjärnans aktivitet. En artikel om forskningsresultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Psychiatry.
Nu ska patienter som har både HIV och multiresistent TBC kunna få bättre avvägd medicinering. På det sättet hoppas man kunna förkorta behandlingstiden för multiresistent TBC och minska de många biverkningar som finns med dagens behandling. Det kan förhoppningsvis också bidra till att minskad utveckling av antibiotikaresistens. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.
I studiet av hur immunförsvaret fungerar är möss viktiga som modell. Forskare från Uppsala universitet har nu upptäckt att möss, precis som människor, har så kallade marginalzons B-celler i sina lymfknutor. Denna kunskap gör det enklare och mer relevant att studera mänskliga immunsjukdomar och vissa cancersjukdomar i musmodeller.
En ny studie av forskare vid Uppsala universitet beskriver upptäckten av en ny gen som kan förklara hur fetma och bipolärt beteende kan ha en gemensam molekylär och genetisk förklaring. Studien publiceras i tidskriften PLOS Genetics.
Män som förlorat Y-kromosomen i en andel av sina blodceller löper större risk att drabbas av Alzheimers sjukdom, förutom att de också har större risk att dö av andra orsaker, inklusive flera former av cancer. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, vars resultat kan leda till utvecklingen av ett enkelt test för att identifiera dem som riskerar att få Alzheimers sjukdom.
Ett nytt pappersfilter kan rena vatten från svåra, smittsamma virus. Därmed blir det lättare att minska smittspridningen och få tillgång till rent dricksvatten över hela världen. Det så kallade tusenbladsfiltret är framställt av forskare inom nanoteknologi vid Uppsala universitet. Det består av cellulosa-nanofibrer och har en unik skiktad inre struktur i många lager.
En ny studie från Uppsala universitet visar att skiftarbetare behövde mer tid på sig än andra för att slutföra ett test som ofta används av läkare för att screena för kognitiv försämring. De individer som slutat med skiftarbete för mer än fem år sedan var dock lika snabba som gruppen som inte arbetade skift. Resultaten publiceras i tidskriften Neurobiology of Aging.
Degenerativ myelopati är en neurodegenerativ sjukdom hos hundar som liknar ALS hos människa. Forskare vid Uppsala universitet , SciLifeLab och Broad Institute of MIT and Harvard har i samarbete med forskare vid University of Missouri identifierat en gen som påverkar risken att utveckla sjukdomen för rasen Pembroke Welsh Corgi. Studien publiceras i PNAS denna vecka.
Antalet överviktiga och feta vuxna och barn i världen har på några få decennier nått alarmerande nivåer, inte minst i låginkomstländer. Under toppmötet Uppsala Health Summit, som i år äger rum i samband med World Obesity day 11-12 oktober 2016, samlas internationell expertis på barnfetma för att tillsammans med industri, beslutsfattare och civilsamhälle diskutera motåtgärder.
Hjärntumörer hos hundar är slående lika de som uppkommer hos människa. I en studie som publiceras i tidskriften PLOS Genetics har forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet använt genetiska undersökningar av olika hundraser för att identifiera gener som kan ha betydelse för uppkomsten av hjärntumörer hos både hund och människa.
Forskare och läkare vid Uppsala universitet har tillsammans med svenska och internationella samarbetspartners funnit genvarianter som förutsäger risk för en svår biverkan vid behandling av giftstruma. Resultaten publiceras i The Lancet Diabetes & Endocrinology.
Cochleaimplantat bör vara ett alternativ även för de patienter som har varit döva under många år. De framkommer av en ny studie vid Uppsala universitet. Innan har man trott att det inte varit möjligt att hjälpa långtidsdöva med cochleaimplantat.
Förmaksflimmer ökar risken för stroke. Behandling med koagulationshämmande läkemedel minskar denna risk, men istället ökar blödningsrisken. Idag presenteras ett nytt blodprovsbaserat riskbedömningsverktyg som möjliggör bättre och individualiserad behandling vid förmaksflimmer, både på en kongress i Chicago och i den ansedda tidskriften The Lancet.
Cancerbehandling försvåras ofta av att vätska ansamlats i och runt tumören, vilket beror på läckage från blodkärlen i tumören. Forskare från Uppsala universitet har kartlagt hur blodkärlsläckaget kontrolleras och upptäckt att ett minskat läckage förbättrar resultatet av cellgiftsbehandling och minskar spridningen av tumörer hos möss. Resultaten publiceras i Nature Communications.
Denna vecka presenterar nätverket ReAct vid Uppsala universitet den ”Toolbox” man utvecklat för att stödja olika aktörer i kampen mot antibiotikaresistens för ett WHO-möte i Marocko. Verktyget rekommenderas av WHO.
Handläggningen av patienter som man misstänker har hjärtinfarkt har förbättrats markant sedan införandet av en ny metod för mätning av blodprov. Det visar en studie av forskare vid universitetssjukhusen i Uppsala och Stockholm publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Heart Journal.
Ett högt energiintag från fett i maten under medelåldern samt i äldre åldrar kan leda till framtida risk för undernäring. Det visar resultat från en avhandling av Lisa Söderström vid Centrum för klinisk forskning i Västerås och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
Forskare har för första gången lyckats få en antikropp att passera blodhjärnbarriären och fungera som spårämne vid PET-avbildning av hjärnan. Resultatet blev mer exakt information än med vanliga radioaktiva spårämnen. Studien ger hopp om effektivare diagnostik vid tidig Alzheimers sjukdom och bättre möjligheter att se effekter av läkemedelsbehandling.