Eftersom rundmasken Caenorhabditis elegans används som modellorganism inom forskning är denna millimeterstora mask väldigt väl utforskad. En forskargrupp vid Uppsala universitet har nu visat att denna mask är ett ännu mer komplett modellsystem än man tidigare trott, till exempel för studier av funktioner som är viktiga under tidig embryonalutveckling. Studien publiceras i Scientific Reports.
Patienter med hjärntumör som har behandlats med strålning har lika god livskvalitet som patienter som har fått cellgiftsbehandling. Det visar en ny internationell studie där Uppsala universitet har medverkat och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology.
Forskare från Uppsala universitet har använt en datormodell för att studera hur hjärntumörer uppkommer. Studien som idag publiceras i tidskriften EBioMedicine illustrerar hur forskare i framtiden kommer att kunna utgå från storskaliga data för att hitta nya sjukdomsmekanismer och identifiera nya målmolekyler för behandling.
Att både arv och miljö påverkar vår risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är väl känt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskarna nu att minnet av en hjärtinfarkt kan lagras i våra gener genom epigenetiska förändringar. Resultaten har publicerats i tidskriften Human Molecular Genetics.
Hur länge ett blodprov som används för medicinsk forskning har legat lagrat i en biobank kan påverka provresultaten lika mycket som blodgivarens ålder gör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften EBioMedicine. Hittills har forskning tagit hänsyn till ålder, kön och hälsofaktorer för blodlämnaren, men lagringstiden är alltså lika viktig.
Heparansulfat är kolhydratkedjor med stor betydelse för cellers utveckling i kroppen, både vid normal fosterutveckling och vid olika sjukdomar. All ny molekylär kunskap om dessa kedjor är därför viktig. Forskare kan nu visa att samma enzym som kan bestämma kedjornas mönster även bestämmer deras längd.
Cellinjer är odlade celler som ofta används för medicinsk forskning. Nya resultat från Uppsala universitet visar att sådana celler inte alltid är de man tror. Med genetiska analyser har forskarna visat att en väl använd cellinje som etablerades i Uppsala för nästan femtio år sedan har ett annat ursprung än den patient som den uppges komma ifrån.
Nu erbjuder Uppsala universitet alla som vill möjligheten att läsa tre kostnadsfria, helt öppna internetbaserade utbildningar, så kallade moocar (MOOCs massive open online courses). Därmed öppnas möjligheten för tiotusentals intresserade världen över att ta del av några av universitets starkaste kompetensområden.
Forskning har visat att tillväxt av cancertumörer påverkas av att tillväxtfaktorn TGF-beta som finns i kroppens celler, omvandlas från att undertrycka till att stimulera tumörens utveckling. Men man har inte förstått hur detta sker. En ny studie som nu publiceras i tidskriften Science Signaling visar viktiga detaljer bakom processen.
I en studie från Uppsala universitet, publicerad i den amerikanska tidskriften JAMA Cardiology, kopplas fettsyran linolsyra (omega-6) i kroppens underhudsfett till lägre dödlighet hos äldre män som följts under 15 år.
Användandet av elektroniska apparater som skickar ut blått ljus (som smartphones och läsplattor) under kvällstid har i tidigare forskning visat sig vara associerat med sömnproblem. Resultaten från en ny studie från Uppsala universitet tyder på att exponering för ljus under dagen kan motverka de negativa effekter som kan uppkomma som en konsekvens av elektronisk ljusexponering under kvällstid.
QuizMed, ett app-baserat frågesportspel liknande Quizkampen, kommer att bli ett nytt, men frivilligt, inslag i läkarutbildningen vid Uppsala universitet. Tanken är att stimulera inlärning av den stora mängd faktakunskaper som en läkare behöver ha med sig ut i yrket.
Bakterieceller som växer snabbt hinner inte kopiera hela sitt DNA innan det är dags att dela sig på nytt. Det betyder att det kan pågå flera kopieringsprocesser samtidigt i en cell. Forskare vid Uppsala universitet har klarlagt hur cellerna koordinerar cellstorlek och delningstid för att bibehålla exakt en kopia av genomet per cell. Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cell.
När små barn strålbehandlas och undersöks med datortomografi, så kallad CT-scanning, och samtidigt får narkosmedlet ketamin, kan de få problem med minnet och med inlärningen senare i livet. Det visar en ny studie i en avhandling från Uppsala universitet.
En ny odlingsmetod kan göra det lättare att få fram stora mängder stamceller. Stamceller används, bland annat, för att utveckla nya läkemedel, och för att bättre förstå och behandla sjukdomar. En ny metod för att lättare odla dessa celler har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och presenteras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Behandling av social fobi sker ofta med antidepressiv medicin som SSRI, eller kognitiv beteendeterapi, KBT. Ny forskning från Uppsala universitet visar dock att man får bäst resultat om de båda behandlingarna kombineras vilket också ger mätbar effekt på hjärnans aktivitet. En artikel om forskningsresultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Psychiatry.
Nu ska patienter som har både HIV och multiresistent TBC kunna få bättre avvägd medicinering. På det sättet hoppas man kunna förkorta behandlingstiden för multiresistent TBC och minska de många biverkningar som finns med dagens behandling. Det kan förhoppningsvis också bidra till att minskad utveckling av antibiotikaresistens. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.
I studiet av hur immunförsvaret fungerar är möss viktiga som modell. Forskare från Uppsala universitet har nu upptäckt att möss, precis som människor, har så kallade marginalzons B-celler i sina lymfknutor. Denna kunskap gör det enklare och mer relevant att studera mänskliga immunsjukdomar och vissa cancersjukdomar i musmodeller.
En ny studie av forskare vid Uppsala universitet beskriver upptäckten av en ny gen som kan förklara hur fetma och bipolärt beteende kan ha en gemensam molekylär och genetisk förklaring. Studien publiceras i tidskriften PLOS Genetics.
Män som förlorat Y-kromosomen i en andel av sina blodceller löper större risk att drabbas av Alzheimers sjukdom, förutom att de också har större risk att dö av andra orsaker, inklusive flera former av cancer. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, vars resultat kan leda till utvecklingen av ett enkelt test för att identifiera dem som riskerar att få Alzheimers sjukdom.