Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Arvsanlag kopplas till Addisons sjukdom

    Forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet har hittat ett genetiskt arvsanlag som är starkt kopplat till den autoimmuna Addisons sjukdom. Upptäckten har kunnat göras tack vare det svenska Addisonregistret och resultatet publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.

  • Konferens om droger och trafficking

    Måndag 7 november anordnar U-FOLD tillsammans med EU-kommissionen ett seminarium om trafficking, med särskilt fokus på vilken roll beroendeframkallande droger har när det gäller trafficking. En av huvudtalarna är Per-Anders Sunesson, som sedan i våras är den första på posten som Sveriges ambassadör för arbetet mot människohandel, utsedd av regeringen.

  • Generna påverkar när vi får barn och hur många

    Hur många barn man får och vid vilken ålder är inte helt och hållet ett fritt val. Den individuella genuppsättningen spelar också roll. Det visar en ny stor studie, som letts av bland annat Uppsala universitet och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.

  • Tredimensionella cellkulturer öppnar nya möjligheter för läkemedelsutveckling

    Att förstå hur celler i en tumör reagerar på läkemedelsbehandling är viktigt för att kunna utveckla så effektiva läkemedel som möjligt. I nätupplagan av tidskriften Cell Chemical Biology rapporterar forskare från Uppsala universitet om en ny metod för att studera hur vilande cancerceller reagerar på läkemedelsbehandling.

  • Blodprov skulle kunna avslöja cancer

    Genom att förstora upp molekyler i blodet 1500 gånger och sedan färga in dem med fluorescerande färg skulle det kunna bli lättare att i blodprov hitta dels tecken på cancer och dels se om medicineringen mot cancern hjälper. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Framtidens cancerbehandling på Rudbeckdagen 2016

    Antalet cancerfall riskerar att dubblas på 25 år och trots betydande framsteg står vetenskapen inför allt större utmaningar. Vid årets Olof Rudbeckdag presenterar ett urval av landets främsta cancerforskare sitt arbete vid den absoluta forskningsfronten.

  • Lyssna på patienten

    Patientperspektivet är viktigt i all medicinsk forskning, särskilt när det gäller utveckling av läkemedel. Nu startar PREFER: ett forskningsprojekt som ska utvärdera när och hur patienters preferenser kring risk och nytta bör ingå i beslut omkring läkemedel och andra medicinska produkter.

  • Kameleontegenskaper gör stora molekyler till möjliga läkemedel

    I en ny artikel i tidskriften Nature Chemical Biology presenterar forskare från Uppsala universitet, Broad Institutet vid MIT, Harvard, och AstraZeneca nya insikter om hur molekyler som är större än genomsnittet kan utvecklas till läkemedel.

  • Barnfetma på agendan när experter möts i Uppsala

    Under toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som inleds denna vecka på World Obesity Day, träffas experter från hälsoorganisationer, akademi, företag och frivilligorganisationer för att diskutera hur man tillsammans kan motverka den pågående fetmaepidemin. Journalister kan ta del av konferensens plenarföreläsningar 11-12 oktober.

  • Rundmask mer användbar än forskare tidigare trott

    Eftersom rundmasken Caenorhabditis elegans används som modellorganism inom forskning är denna millimeterstora mask väldigt väl utforskad. En forskargrupp vid Uppsala universitet har nu visat att denna mask är ett ännu mer komplett modellsystem än man tidigare trott, till exempel för studier av funktioner som är viktiga under tidig embryonalutveckling. Studien publiceras i Scientific Reports.

  • Livskvaliteten lika trots olika behandling

    Patienter med hjärntumör som har behandlats med strålning har lika god livskvalitet som patienter som har fått cellgiftsbehandling. Det visar en ny internationell studie där Uppsala universitet har medverkat och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology.

  • Artificiell intelligens avslöjar mekanism bakom hjärntumör

    Forskare från Uppsala universitet har använt en datormodell för att studera hur hjärntumörer uppkommer. Studien som idag publiceras i tidskriften EBioMedicine illustrerar hur forskare i framtiden kommer att kunna utgå från storskaliga data för att hitta nya sjukdomsmekanismer och identifiera nya målmolekyler för behandling.

  • Minnet av en hjärtinfarkt lagras i våra gener

    Att både arv och miljö påverkar vår risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är väl känt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskarna nu att minnet av en hjärtinfarkt kan lagras i våra gener genom epigenetiska förändringar. Resultaten har publicerats i tidskriften Human Molecular Genetics.

  • Lagringstid lika viktig som ålder

    Hur länge ett blodprov som används för medicinsk forskning har legat lagrat i en biobank kan påverka provresultaten lika mycket som blodgivarens ålder gör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften EBioMedicine. Hittills har forskning tagit hänsyn till ålder, kön och hälsofaktorer för blodlämnaren, men lagringstiden är alltså lika viktig.

  • Så styrs tillverkningen av heparansulfat, en livsviktig kolhydrat

    Heparansulfat är kolhydratkedjor med stor betydelse för cellers utveckling i kroppen, både vid normal fosterutveckling och vid olika sjukdomar. All ny molekylär kunskap om dessa kedjor är därför viktig. Forskare kan nu visa att samma enzym som kan bestämma kedjornas mönster även bestämmer deras längd.

  • Kriminalteknisk DNA-analys kontrollerar odlade cellers ursprung

    Cellinjer är odlade celler som ofta används för medicinsk forskning. Nya resultat från Uppsala universitet visar att sådana celler inte alltid är de man tror. Med genetiska analyser har forskarna visat att en väl använd cellinje som etablerades i Uppsala för nästan femtio år sedan har ett annat ursprung än den patient som den uppges komma ifrån.

  • Uppsala universitet öppnar dörrarna för världen

    Nu erbjuder Uppsala universitet alla som vill möjligheten att läsa tre kostnadsfria, helt öppna internetbaserade utbildningar, så kallade moocar (MOOCs massive open online courses). Därmed öppnas möjligheten för tiotusentals intresserade världen över att ta del av några av universitets starkaste kompetensområden.

Visa mer