Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Män med högre kognitiv förmåga bättre på att ta sin hjärtmedicin

    Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att patienter tar läkemedel som sänker kolesterolnivåerna. En ny studie från forskare vid Uppsala och Umeå universitet publicerad i European Journal of Preventive Cardiology har funnit att generell kognitiv förmåga (intelligens) spelar roll för hur väl män tar sin ordinerade statin under både ett och två år efter hjärtinfarkten.

  • Snabb ökning av resistenta tarmbakterier bland förskolebarn i Uppsala

    I en ny avhandling visar Johan Kaarme, barnläkare vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, på en mer än sexfaldig ökning av så kallade ESBL-bildande tarmbakterier bland friska förskolebarn i Uppsala mellan 2010 och 2016, från knappt 3 procent till omkring 20 procent av barnen. På flera av de ingående förskolorna förefaller även resistensen spridas mellan barnen.

  • Kaos och rabies vid årets Celsius-Linnéföreläsningar

    Kan vi förutse framtiden med matematik? Hur kan rabiesvirus ge oss svar på de fysiska och psykiska effekterna av stress? Vid årets Celsius-Linnéföreläsningar den 9 februari presenterar professor John Guckenheimer och professor Peter L. Strick sina banbrytande bidrag inom forskning på universella fenomen och neurologiska system.

  • ​Mastcellers självmord bromsar inflammationer

    Genom att få mastceller att begå självmord, kan man bromsa deras skadliga verkningar. Det skulle kunna hjälpa patienter som lider av inflammatoriska sjukdomar som till exempel allergier och psoriasis. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften The British Journal of Dermatology.

  • Ursprungscellen påverkar hjärntumörers tillväxt och känslighet för behandling

    Patienter med cancerformen glioblastom har mycket dålig prognos eftersom det saknas effektiv behandling. I en studie som publiceras i tidskriften Cell Reports har forskare vid Uppsala universitet funnit ett samband mellan den celltyp som tumören uppkommit ifrån och tumörens tillväxt och känslighet mot cancerläkemedel.

  • Ny princip för epigenetik i mastceller

    I en ny studie har man hittat bevis för en ny princip för hur epigenetiska förändringar kan åstadkommas. -Celler som inte innehåller enzymet tryptas delar sig okontrollerat och tappar sin identitet. Finns tryptas med i bilden, klipper det av histonernas ändar vilket skyddar mot vissa epigenetiska förändringar, säger Gunnar Pejler, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.

  • ​Senare avnavling förhindrar blodbrist

    Att vänta ett par minuter med att klippa navelsträngen kan förhindra järnbrist hos barn upp till sex månaders ålder. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics och resultaten har stor betydelse i samhällen där det är vanligt att barn har blod- och järnbrist. Studien är gjord i Nepal.

  • Ny forskningsstudie öppnar upp nya möjligheter för behandling av hjärnsjukdomar

    Immunterapi är en behandling som visat sig vara effektiv mot flera svåra sjukdomar. Men för att behandla sjukdomar i hjärnan måste antikropparna först ta sig förbi den hindrande blod-hjärnbarriären. I en ny studie beskriver en forskargrupp vid Uppsala universitet hur de utvecklat en ny design av antikroppar som ökar upptaget av antikroppar i hjärnan nästan 100 gånger.

  • Ökat samarbete mellan förskola och BVC för att upptäcka barn med psykisk ohälsa

    Det är bra att systematisera informationsutbytet mellan föräldrar, förskola och barnavårdscentral om man vill öka fokus på små barn med psykisk ohälsa. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, publicerad i PLOS One. Sjuksköterskor, förskollärare och föräldrar har tyckt att det systematiserade arbetssättet är bra, men strukturerade formulär är en kontroversiell fråga bland förskolepersonal.

  • Våld starkt kopplat till ohälsa hos unga kvinnor

    Utsatthet för våld är vanligt och är starkt kopplat till psykisk ohälsa hos unga kvinnor visar en undersökning vid ungdomsmottagningarna i Västernorrland. Studien omfattar 1 051 kvinnor mellan 15 och 22 år och ingår i en doktorsavhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 12 januari.

  • 100 gånger bättre tidsupplösning med ny mikroskopimetod

    ​En forskargrupp vid Uppsala universitet har tillsammans med en forskargrupp på Max Planck-institutet i Göttingen, Tyskland, utvecklat en helt ny typ av mikroskopi. Det nya mikroskopet gör det möjligt att följa enstaka molekyler i levande celler med 100 gånger bättre tidsupplösning än tidigare.

  • Antikroppar mot rabies funna i fladdermöss

    Forskare vid Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Zoonoscentrum (ZSC) vid Uppsala universitet visar i en ny studie att det fnns antikroppar i blodet hos vissa fladdermusarter, vilket tyder på att smittan skulle kunna finnas i Sverige.

  • Olika celler i samma hjärntumör kan vara olika känsliga för behandling

    Hjärntumörformen glioblastom är svår att behandla och har mycket dålig prognos. I en studie som idag publiceras i tidskriften Cell Reports visar forskare från Uppsala universitet att en sorts stamceller i tumören förekommer i olika stadier med olika känslighet mot strål- och cellgiftsbehandling. Resultaten kan ligga till grund för utveckling av nya behandlingsstrategier.

  • Alternativ immunterapi ger färre biverkningar

    Färre biverkningar men samma effekt på tumören. Det går att få genom ett nytt sätt att ge antikroppsbaserad immunterapi vid behandling av cancer. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften European Journal of Immunology.

  • En gen bidrar till många sjukdomar

    Genetiska skillnader i genen FADS1 avgör risken att drabbas av en lång rad sjukdomar. Vår förmåga att tillverka fleromättade fetter som omega-3 och omega-6 skiljer sig åt och det påverkar risken för till exempel rubbningar i ämnesomsättningen, inflammatoriska sjukdomar och flera cancerformer. Forskare har klarlagt sambanden i detalj och deras arbete publiceras nu i Nucleic Acids Research.

  • Kirurgi eller ej – läkares beslut styrs av sjukvårdssystem och ersättningsmodell

    Kroppspulsåderbråck, eller abdominellt aortaaneurysm, är ett potentiellt livshotande tillstånd som behandlas med kirurgi. Genom ett unikt internationellt samarbetsprojekt har forskare analyserat hur denna sjukdom behandlas i elva olika länder på tre kontinenter och resultaten visar på överraskande skillnader i behandlingsbeslut.

  • Paradigmskifte i behandlingen av pulsåderbråck

    Allt fler patienter med mykotiska abdominella aortaaneurysm behandlas med endovaskulär kirurgi istället för öppen kirurgi. Det visar en ny studie genomförd av den kärlkirurgiska forskargruppen vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Forskarna drar slutsatsen att fler äldre patienter kan erbjudas kirurgisk behandling med den mer skonsamma tekniken och att fler liv därmed kan räddas.

  • Ursprungscellen hos barnhjärntumörer påverkar känslighet för behandling

    Barn som får den allvarliga hjärntumörformen malignt gliom har ofta mycket dålig prognos. Nya resultat från Uppsala universitet visar att hos möss påverkas sjukdomsförloppet och tumörcellernas aggressivitet av både ålder och i vilken sorts hjärncell som tumören uppstått. Ursprunget visade sig också ha stor betydelse för hur känsliga tumörcellerna är mot cancerläkemedel.

  • ​Upsalite® hämmar bakterier utan penicillin

    Det mesoporösa materialet Upsalite® hindrar tillväxten av bakterien Staphylococcus epidermidis, som kan orsaka både akne och vårdrelaterade infektioner. Det visar en ny studie av Maria Strømmes forskargrupp vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften ACS Omega.

Visa mer