Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Uråldriga proteiner kartlagda

    Hur uppstod proteininteraktioner och hur har de utvecklats? I en ny studie har forskare undersökt två proteiner, som är mellan 400 miljoner och 600 miljoner år gamla. Hur såg de ut, hur fungerade de och hur har de har förändrats till nutid? Resultaten som publiceras i eLife visar hur en kombination av förändringar i egenskaperna skapade bättre förutsättningar för reglering av en cellulär process.

  • Ny upptäckt ger hopp om framtida behandling av njursvikt hos cancerpatienter

    Nedsatt njurfunktion drabbar mer än hälften av alla cancerpatienter och är direkt kopplad till försämrad överlevnad. Trots att det är en vanlig komplikation är det fortfarande inte helt klarlagt hur en tumör orsakar njurproblem och hur det kan förebyggas. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att njurproblemen kan orsakas av en del av patientens eget immunförsvar som luras av tu

  • Ny forskning kan ge säkrare höftoperationer

    ​Att få en ny höftled inopererad innebär vissa risker och ett litet antal patienter riskerar att dö. Men vilka är de? En ny avhandling från Uppsala universitet visar hur man på ett träffsäkert sätt kan avgöra detta.

  • Vad och vilka bryr vi oss om när vi vaccinerar oss?

    Eftersom vaccin skyddar inte bara den som tar det, utan även de andra personer som man annars hade kunnat smitta, så finns det en mängd tänkbara motiv för att välja att vaccinera sig. Förutom det mest självklara – att man vill skydda sig eller sina barn från att bli sjuka – så visar forskning att många också påverkas av omsorg om andra.

  • Nytt verktyg för prognos och val av behandling vid ledgångsreumatism

    Vid ledgångsreumatism bildas antikroppar som påverkar inflammationen i lederna. I en artikel som publiceras idag i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases visar forskare vid Uppsala universitet att förekomst av antikroppar mot ledproteinet kollagen II kan kopplas till en bättre prognos.

  • ​B-vitaminer kan motverka epigenetiska effekter av luftföroreningar

    En ny studie av forskare vid Columbia University Mailman School of Public Health och Uppsala universitet visade att B-vitaminer kan spela en avgörande roll för att minska effekterna av luftföroreningar på vårt epigenom. Resultaten har publicerats online i tidskriften PNAS.

  • Gips har en stabiliserande effekt vid handledsfrakturer

    Det radiologiska läget efter en handledsfraktur blir bättre om handleden fixeras med gips under en månad istället för om gipset tas av efter 10 dagar. Det är därmed klarlagt att gips har en stabiliserande effekt vid handledsfrakturer. Det framgår av en doktorsavhandling vid Uppsala universitet som lades fram av specialistläkaren i ortopedi, Albert Christersson den 3 mars.

  • Nätverket påverkar ofta geners effekter

    När en egenskap regleras av många gener är det vanligt att dessa samverkar i stora nätverk. Genom att ta hänsyn till detta kan man ta fram bättre förutsägelser av hur en individs genuppsättning påverkar egenskapen. Risken för att få en felaktig uppfattning om hur viktig en enskild gen är minskar också. Det har forskare visat genom en detaljerad analys av tusentals besläktade jästceller.

  • Tid för reflektion gav bättre måltider för de äldre

    Ett år av återkommande dietist-ledd handledning för personal på äldreboenden resulterade i en bättre måltidssituation för de äldre, bland annat avseende dukning, servering, ljudnivå och social interaktion mellan personal och brukare. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Hos vissa av de äldre som bodde på de aktuella äldreboendena påverkades minnesförmågan positivt.

  • Män med högre kognitiv förmåga bättre på att ta sin hjärtmedicin

    Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att patienter tar läkemedel som sänker kolesterolnivåerna. En ny studie från forskare vid Uppsala och Umeå universitet publicerad i European Journal of Preventive Cardiology har funnit att generell kognitiv förmåga (intelligens) spelar roll för hur väl män tar sin ordinerade statin under både ett och två år efter hjärtinfarkten.

  • Snabb ökning av resistenta tarmbakterier bland förskolebarn i Uppsala

    I en ny avhandling visar Johan Kaarme, barnläkare vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, på en mer än sexfaldig ökning av så kallade ESBL-bildande tarmbakterier bland friska förskolebarn i Uppsala mellan 2010 och 2016, från knappt 3 procent till omkring 20 procent av barnen. På flera av de ingående förskolorna förefaller även resistensen spridas mellan barnen.

  • Kaos och rabies vid årets Celsius-Linnéföreläsningar

    Kan vi förutse framtiden med matematik? Hur kan rabiesvirus ge oss svar på de fysiska och psykiska effekterna av stress? Vid årets Celsius-Linnéföreläsningar den 9 februari presenterar professor John Guckenheimer och professor Peter L. Strick sina banbrytande bidrag inom forskning på universella fenomen och neurologiska system.

  • ​Mastcellers självmord bromsar inflammationer

    Genom att få mastceller att begå självmord, kan man bromsa deras skadliga verkningar. Det skulle kunna hjälpa patienter som lider av inflammatoriska sjukdomar som till exempel allergier och psoriasis. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften The British Journal of Dermatology.

  • Ursprungscellen påverkar hjärntumörers tillväxt och känslighet för behandling

    Patienter med cancerformen glioblastom har mycket dålig prognos eftersom det saknas effektiv behandling. I en studie som publiceras i tidskriften Cell Reports har forskare vid Uppsala universitet funnit ett samband mellan den celltyp som tumören uppkommit ifrån och tumörens tillväxt och känslighet mot cancerläkemedel.

  • Ny princip för epigenetik i mastceller

    I en ny studie har man hittat bevis för en ny princip för hur epigenetiska förändringar kan åstadkommas. -Celler som inte innehåller enzymet tryptas delar sig okontrollerat och tappar sin identitet. Finns tryptas med i bilden, klipper det av histonernas ändar vilket skyddar mot vissa epigenetiska förändringar, säger Gunnar Pejler, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.

  • ​Senare avnavling förhindrar blodbrist

    Att vänta ett par minuter med att klippa navelsträngen kan förhindra järnbrist hos barn upp till sex månaders ålder. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics och resultaten har stor betydelse i samhällen där det är vanligt att barn har blod- och järnbrist. Studien är gjord i Nepal.

  • Ny forskningsstudie öppnar upp nya möjligheter för behandling av hjärnsjukdomar

    Immunterapi är en behandling som visat sig vara effektiv mot flera svåra sjukdomar. Men för att behandla sjukdomar i hjärnan måste antikropparna först ta sig förbi den hindrande blod-hjärnbarriären. I en ny studie beskriver en forskargrupp vid Uppsala universitet hur de utvecklat en ny design av antikroppar som ökar upptaget av antikroppar i hjärnan nästan 100 gånger.

  • Ökat samarbete mellan förskola och BVC för att upptäcka barn med psykisk ohälsa

    Det är bra att systematisera informationsutbytet mellan föräldrar, förskola och barnavårdscentral om man vill öka fokus på små barn med psykisk ohälsa. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, publicerad i PLOS One. Sjuksköterskor, förskollärare och föräldrar har tyckt att det systematiserade arbetssättet är bra, men strukturerade formulär är en kontroversiell fråga bland förskolepersonal.

Visa mer