Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Nytt blödarfebervirus kan spridas via fästingar på flyttfåglar

    I en ny studie, där tusentals fästingar har plockats från flyttfåglar fångade i medelhavsregionen, har forskare från Uppsala universitet identifierat arvsmassa från blödarsjukeviruset alkhurma i fästingarten Hyalomma rufipes. Resultaten pekar på att flyttfåglar kan ta med sig viruset till nya geografiska områden. Risken att viruset sprids till Sverige är dock mycket liten.

  • Virusgener från damm kan hjälpa bakterier att överleva

    En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya funktioner uppstår. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att virus som infekterar bakterier, så kallade bakteriofager, kan medverka till nya funktioner genom att synliggöra dold potential hos sina värdbakterier.

  • Uppsala Health Summit rapport: ”Dags att ställa de svåra frågorna om framtidens cancervård”

    Allt fler insjuknar i cancer i Sverige och världen. Medicinska framsteg öppnar nya möjligheter att bromsa och bota cancer, men gapet mellan vad som är möjligt och vad vården kan erbjuda växer. Idag publiceras rapporten Care for Cancer inför årets Uppsala Health Summit 14 - 15 juni, som fokuserar på hur vi kan bana väg för en bättre och mer jämlik tillgång till bästa möjliga diagnostik och vård.

  • ​Proteinet CD93 visar på nytt sätt att bromsa cancerutveckling

    En strategi för cancerbehandling är att hämma utvecklingen av blodkärl i tumören. Forskare från Uppsala universitet visar i en ny studie hur proteinet CD93 interagerar med det nätverk av proteiner som behövs för att tumörblodkärlen ska byggas upp. Blockering av denna interaktion skulle kunna användas för att hindra blodkärlsutvecklingen och bromsa cancern.

  • Känslighet för ljus hos spädbarn kopplas till autismdiagnos

    En ny studie publicerad i Nature Communications visar att spädbarn som senare får en autismdiagnos reagerar kraftigare på ljusförändringar än andra barn. Detta fynd antyder att basala sensoriska funktioner kan spela en viktig roll i den tidiga utvecklingen vid autism.

  • Antibiotikaresistens kan orsakas av små mängder antibiotika

    Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett globalt och växande problem inom sjukvården. För att kunna undvika ytterligare resistensutveckling är det viktigt att förstå var och hur antibiotikaresistens hos bakterier uppstår. Ny forskning från Uppsala universitet visar att även låga koncentrationer antibiotika kan leda till utveckling av hög resistens mot antibiotika hos bakterier.

  • ​Mekanisk signal styr anläggningen av kroppens lymfkärl

    I en studie från Uppsala universitet visar forskarna för första gången hur anläggningen av kroppens lymfkärl påverkas av styvheten i den substans som omger de första cellerna som bildar de nya kärlen. Resultaten som publiceras idag i tidskriften Nature Communications kan förklara uppkomsten av en genetisk lymfkärlssjukdom och visar på nya sätt att kontrollera sådana tillstånd.

  • Betydelsen av GABA för diabetes stärks av två nya studier

    Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i EBioMedicine visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet resultat som förstärker nervtransmittorn GABAs betydelse vid både typ-1 och typ-2-diabetes.

  • ​Vanliga mediciner påverkar proteinbiomarkörer för kardiovaskulär sjukdom, cancer och inflammation

    Vanliga mediciner mot till exempel högt blodtryck och höga blodfetter har stor påverkan på proteinbiomarkörer för hjärtsjukdomar, cancer och olika inflammatoriska markörer. Resultaten gäller även efter att forskarna tagit hänsyn till genetiska effekter, livsstilsfaktorer, ålder och kön hos deltagarna i studien. Det visar ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i Scientific Reports.

  • Ny insikt om hur virus utnyttjar värdproteiner till sin fördel öppnar för nya virusläkemedel

    Virus har en mycket begränsad uppsättning av gener och måste därför i stor utsträckning förlita sig på värdcellens proteiner för att kunna föröka sig. Ny forskning visar nu att ett specifikt värdcellsprotein krävs för att många humanpatogena virus ska kunna transportera sin nukleinsyra inom värdcellen. Upptäckten öppnar för nya möjligheter att utveckla läkemedel för att behandla virusinfektioner.

  • Ny mekanism bakom antibiotikatoleranta bakterier

    Forskare vid Uppsala universitet har hittat en ny mekanism för hur antibiotikatoleranta bakterier uppkommer. Dessa rön, som publiceras i det senaste numret av EMBO Journal, kan ha stor betydelse för vår förståelse kring antibiotikatolerans.

  • ​Kombinera läkemedel nödvändigt för att bromsa hjärntumörer hos barn

    Forskare från Uppsala universitet har, i samarbete med flera amerikanska kollegor, hittat en akilleshäl för den vanligaste formen av elakartade barnhjärntumörer. Genom att kombinera två sorters läkemedel går det att samtidigt angripa cancercellens delning och dess förstärkningssystem, vilket behövs för att behandlingen ska bli tillräckligt effektiv. Forskningsresultaten publiceras i Oncogene.

  • Ny teknologi för accelererad sårläkning

    Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett nytt sätt att läka sår snabbare. Teknologin som nu publiceras i PNAS, bygger på mjölksyrabakterier som producerar det terapeutiska proteinet direkt i såren. Forskarna är först i världen med att utveckla detta för behandling av sår och teknologin har förutsättningar att förändra det stora fältet biologiska läkemedel.

  • En sömnlös natt försämrar kvinnors arbetsminne

    Flera studier har visat att brist på sömn påverkar oss fysiskt och mentalt. Arbetsminnet är viktigt för att hålla saker i huvudet under kortare tidsperioder, vilket i sin tur möjliggör abstrakt tänkande och planering. En grupp forskare från Uppsala universitet visar nu i en studie publicerad i Journal of Sleep Research att akut sömnbrist påverkar arbetsminnet på olika sätt hos kvinnor och män.

  • Rapport föreslår nytt sätt att angripa antibiotikaresistens

    Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största globala hoten mot folkhälsan och alltför få nya antibiotika utvecklas. Det internationella forskningskonsortiet DRIVE-AB, där Uppsala universitet ingår som parter, publicerar nu sin slutrapport med förslag på hur man kan driva på utvecklingen av nya antibiotika och samtidigt garantera tillgången och en hållbar användning av de nya läkemedlen.

  • Spädbarn som inte lägger märke till synkroni mellan rörelse och ljud löper större risk att senare få autism

    Att kunna integrera olika sinnesintryck är viktigt för ett spädbarns utveckling och för deras perception av omvärlden. En ny studie antyder att spädbarn med reducerad förmåga att integrera det de ser med det de hör kan löpa ökad risk att senare få autism. Denna nya kunskap om tidig utveckling av autism kan på sikt bidra till tidigare upptäckt och behandling.

  • Ny kunskap om membranprotein - viktig för framtidens cancermediciner

    Forskare vid Uppsala universitet, Karolinska institutet och University of Oxford har utforskat en ny strategi för att stänga ned specifika enzymer för att förhindra celler att dela sig. Metoden, som publiceras i Cell Chemical Biology, kan användas som en strategi för att bekämpa cancer.

Visa mer