Brist på sjuksköterskor och kritik mot stressig arbetsmiljö är återkommande larm om situationen inom vården. Men många trivs jättebra på jobbet, något som sällan lyfts fram i debatten. I en ny studie, publiceras i tidskriften International Journal of Nursing Studies, har Carina Ahlstedt undersökt vilka faktorer som får sjuksköterskor att trivas och stanna på en arbetsplats.
Uppsala universitet och GE Healthcare Life Sciences har slutit ett långsiktigt samverkansavtal som ger universitetets forskare möjlighet att testa biologiska processer i större skala och studenterna viktiga erfarenheter av industriella processer.
Kroppen använder smärta som varningssignal, men det är också en osynlig sjukdom. Årets Rudbeckdag den 19 oktober bjuder på föreläsningar av framstående forskare om olika aspekter av smärta. Dessutom föreläser Olof Rudbeck-pristagaren Ulf Pettersson, seniorprofessor i medicinsk genetik.
Retrovirus har infiltrerat ryggradsdjur under miljontals år genom att sätta in sina gener i arvsmassan, och därefter nedärvas genom generationer som endogena retrovirus (ERV). Nu presenterar forskare från Uppsala universitet ny kunskap om den långa samutvecklingen mellan retrovirus och deras värdar genom att studera ERV-variation och spridning i vilda och domesticerade kaninpopulationer.
Cancerpatienter som söker information på internet om tidiga experimentella studier, riskerar att få dålig och ibland felaktig information – och det på officiella webbsidor som ska kunna informera om aktuella prövningar. Det här kan få konsekvenser för patienterna, visar en ny studie från Uppsala universitet.
Det finns strukturella förändringar i arvsmassan som kan kopplas till Tourettes syndrom. Det visar en ny studie gjord av forskare från bland annat Uppsala universitet, där arvsmassan hos 802 familjer har analyserats. Förändringarna omfattar större områden i arvsmassan och är vanligare hos individer som har Tourettes syndrom än hos friska personer, och det oavsett om syndromet har ärvts eller inte.
Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Enligt Jennifer Viberg Johansson, aktuell med en ny avhandling i forsknings- och bioetik, behöver både etiker och genetiker förhålla sig till att nyttan inte är garanterad.
Tyska och svenska forskare visar i en ny studie hur man genom att snabbt växla mellan två olika antibiotika drastiskt kan öka deras förmåga att döda bakterier samt bromsa resistensutvecklingen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Varför går vissa utan att tveka på lina mellan domkyrkotornen eller åker ner för Niagarafallen i en tunna medan andra skyggar för tanken att gå av köpcentrets rulltrappor? I en ny studie har forskare funnit att en viss typ av celler i hippocampus spelar en nyckelroll.
Forskare vid Uppsala universitet visar i en ny studie att en natts sömnbrist påverkar vävnaders ämnesomsättning och reglering av genuttrycket på olika sätt hos människa. Detta kan förklara varför skiftarbete och kronisk sömnbrist kan försämra ämnesomsättningen och påverka kroppssammansättningen negativt. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.
Hur uppstår antibiotikaresistens? I en ny artikel i Journal of Biological Chemistry visar forskare från Uppsala universitet hur ett bakterieenzym kan lära sig att inaktivera olika antibiotikamolekyler genom att mutera.
Hur minne och inlärning fungerar är inte klarlagt, speciellt inte på nervkretsnivå. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med brasilianska kollegor upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften Neuron, kan få betydelse för möjligheten att motverka minnesförlust vid Alzheimers sjukdom.
Vid diagnostik av ledgångsreumatism mäts vanligen antikroppar mot aminosyran citrullin. I en ny studie från Uppsala universitet visas att det framför allt är en bred mix av olika antikroppar i leden som kan kopplas till höggradig inflammation och ledskada. Fynden, som publiceras i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases, kan på sikt leda till förbättrad diagnostik.
Årets toppmöte Uppsala Health Summit tar sig an de svåra frågorna om framtidens cancervård. Bland deltagarna finns många viktiga internationella aktörer från hälsoorganisationer, patientorganisationer, akademi, företag, ideella organisationer och beslutande organ.
Uppsala universitet intar en central roll i ett nytt internationellt samarbete som ska effektivisera utvecklingen av verktyg för avbildande diagnostik och vidare implementering i vården.
I en ny studie, där tusentals fästingar har plockats från flyttfåglar fångade i medelhavsregionen, har forskare från Uppsala universitet identifierat arvsmassa från blödarsjukeviruset alkhurma i fästingarten Hyalomma rufipes. Resultaten pekar på att flyttfåglar kan ta med sig viruset till nya geografiska områden. Risken att viruset sprids till Sverige är dock mycket liten.
En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya funktioner uppstår. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att virus som infekterar bakterier, så kallade bakteriofager, kan medverka till nya funktioner genom att synliggöra dold potential hos sina värdbakterier.
Allt fler insjuknar i cancer i Sverige och världen. Medicinska framsteg öppnar nya möjligheter att bromsa och bota cancer, men gapet mellan vad som är möjligt och vad vården kan erbjuda växer. Idag publiceras rapporten Care for Cancer inför årets Uppsala Health Summit 14 - 15 juni, som fokuserar på hur vi kan bana väg för en bättre och mer jämlik tillgång till bästa möjliga diagnostik och vård.
En strategi för cancerbehandling är att hämma utvecklingen av blodkärl i tumören. Forskare från Uppsala universitet visar i en ny studie hur proteinet CD93 interagerar med det nätverk av proteiner som behövs för att tumörblodkärlen ska byggas upp. Blockering av denna interaktion skulle kunna användas för att hindra blodkärlsutvecklingen och bromsa cancern.
En ny studie publicerad i Nature Communications visar att spädbarn som senare får en autismdiagnos reagerar kraftigare på ljusförändringar än andra barn. Detta fynd antyder att basala sensoriska funktioner kan spela en viktig roll i den tidiga utvecklingen vid autism.