Psykisk ohälsa är ett växande problem med stora kostnader för samhället och kvinnor är extra utsatta. Idag har Uppsala universitets styrelse, konsistoriet, fattat beslut om att inrätta ett tvärvetenskapligt centrum för kvinnors psykiska hälsa – WoMHeR. Målet är att öka kunskapen om psykisk ohälsa hos kvinnor i barnafödande ålder.
Medicin som används mot en viss typ av epilepsi kan vara ett nytt sätt att behandla elakartade hjärntumörer hos spädbarn. En specifik mTOR-hämmare kan ta sig över blod-hjärnbarriären och både nå och attackera tumören där den finns. Det kan forskare från Uppsala universitet, i samarbete med amerikanska och brittiska kollegor visa och forskningsresultaten publiceras i Cell Stem Cell.
En ny studie från Uppsala universitet visar att helgenomssekvensering bidrar till att öka exaktheten i genetiska studier, vilket i sin tur kan ge bättre förståelse för hur biomarkörer kan användas för att upptäcka sjukdomar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet jämfört koldioxidavtrycket från två sorters inhalatorer som används vid behandling av astma och KOL: pulverinhalatorer och sprayer som innehåller drivgas. Resultaten visar att koldioxidavtrycket är 20 gånger större om man behandlar med spray än om man använder pulverinhalator.
Oavsett om vi är medvetna eller inte, hjärnan fungerar på samma sätt ändå. Nu när vi vet detta, hur ska vi då förhålla oss till medvetslösa patienter? Vad betyder det att vara ”vid medvetande”? Och hur är vårt medvetande kopplat till vår fysiska hjärna? Michele Farisco, är tidigare docent i moralfilosofi och har nu doktorerat i neuroetik vid Uppsala universitet.
I en vetenskaplig artikel publicerad i Scientific Reports beskriver forskare från Uppsala universitet ett nytt sätt att blockera nya proteiners födelse i bakterier.
På EU-nivå pågår en diskussion om att klassa kobolt, som ingår i ortopediska inplantat, som potentiellt cancerframkallande. En forskargrupp vid Uppsala universitet har använt flera olika rikstäckande register för att undersöka om det finns något samband mellan cancer och höftproteser. I en ny studie konstaterar de att det inte finns någon generell ökad risk för cancer efter proteskirurgi.
Läkare och sköterskor verksamma inom området blod- och tumörsjukdomar uppfattar att e-tjänsten Journalen på nätet har haft små effekter på arbetet. Det visar resultat från en enkätstudie utförd på Akademiska sjukhuset i Uppsala som publiceras i tidskriften Health Informatics Journal.
Höga nivåer av polysackariden hyaluronan hos patienter med denguevirus är en indikation på att patienten kan bli svårt sjuk och få ett ännu högre blodkärlsläckage. Det visar en studie ledd från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften eBioMedicine.
Forskare från Uppsala universitet har utvecklat ett nytt verktyg som gör att man kan avbilda ett stort antal signalsubstanser i hjärnan – samtidigt – i ett och samma experiment. Tekniken går att applicera både på vävnadssnitt och biologiska vätskor som exempelvis cerebrospinalvätska, skriver forskarna i en vetenskaplig artikel i Nature Methods.
Forskare från Uppsala universitet kan för första gången visa på en mekanism för hur nya blodkärl bildas och att den är avgörande för överlevanden av embryon och organfunktion. Resultaten skulle kunna utvecklas för att kontrollera nybildningen av blodkärl vid olika sjukdomar. Studien, gjord av Lena Claesson-Welshs forskargrupp, publiceras idag (20190923) i tidskriften EMBO Reports.
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie identifierat en tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns β-celler och som är störd vid typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa rön ska utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomen.
Patienter som deltar i den ”Hjärtskola” som nästan alla patienter erbjuds efter en första hjärtinfarkt lever längre än patienterna som ej deltar. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som idag publiceras i tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.
En stor studie från Uppsala universitet, med över 325,000 deltagare, visar att bukfetma är en stor bidragande orsak till diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Studien visar också att bukfetma är en större riskfaktor för kvinnor än för män. Forskarna undersökte även hur vår genetik påverkar inlagringen av fett i buken och presenterar en ny, enklare metod för att mäta bukfetma.
Dagens förtätning av städer leder till minskat utrymme för lekplatser, skolgårdar och spontan lek, vilket påverkar barns hälsa och utveckling negativt. Trots att barnkonventionen blir lag i Sverige nästa år saknas ofta barnperspektivet i planeringen. Det internationella toppmötet Uppsala Health Summit den 8-9 oktober fokuserar på samhällsåtgärder som främjar barns rörelsefrihet och livslust.
I en ny studie, som publiceras i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases, presenteras ett WHO-referensreagens som tagits fram av ett internationellt team av forskare och kliniska laboratorier. Detta reagens kommer att underlätta justering av autoantikroppsanalyser vid SLE och därmed också diagnos och behandling av SLE-patienter.
Risken att dö på grund av kroppspulsåderbråck går stadigt ned i Sverige. Det har en forskargrupp vid Uppsala universitet kunnat fastslå efter en omfattande genomgång av alla personer som drabbats av brusten kroppspulsåder i Sverige under 20 års tid. Resultaten visar att nya operationstekniker och införandet av screening ligger bakom den förbättrade överlevnaden.
Det finns ett ökande behov av biomarkörer för tidig diagnostik av sjukdomar och uppföljning av behandling. Så kallade exosomer är lovande för detta ändamål men det kan vara svårt att se vilka exosomer som kommer från vilka vävnader. I en ny studie presenterar forskare från Uppsala universitet och ett avknoppningsföretag en teknik för att effektivt identifiera ytproteiner på enskilda exosomer.
Varje år får drygt 1 300 personer i Sverige diagnosen hjärntumör. Nu har ett internationellt samarbete bestående av forskare vid universitet i Wales, USA och Uppsala upptäckt målmolekyler som kan leda till nya behandlingsmetoder mot hjärntumörer. Resultaten presenteras idag i en artikel i tidskriften Cancer Discovery.
Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer. Resultaten, som publiceras i den ansedda tidskriften Current Biology, är intressanta ur både medicinskt och evolutionsbiologiskt perspektiv.
