Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Coronarestriktionerna i Nepal har lett till kraftigt ökad barnadödlighet

    Åtgärderna som tagits för att stoppa smittspridningen av covid-19 i Nepal har lett till att andelen spädbarn som dör under sin första levnadsvecka är tre gången högre än före pandemin. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa efter att ha jämfört data från nio sjukhus före och efter att restriktionerna infördes 21 mars i år. Studien publiceras i tidskriften Lancet Global Health.

  • Ny kunskap om enzym med viktig roll för SARS-CoV-2-infektion

    Forskare vid Uppsala universitet har gjort en kartläggning av enzymet ACE2 i hela människokroppen, som föreslagits spela en viktig roll för utveckling av sjukdomen COVID-19. I motsats till tidigare forskning visar studien att ingen eller endast mycket låga nivåer av ACE2-protein finns i normala luftvägar. Resultaten beskrivs i en artikel i Molecular Systems Biology.

  • Oväntade kopplingar mellan genförändringar i tumörceller och läkemedelssvar vid hjärncancer funna

    Precisionen vid behandling av hjärncancerformen glioblastom kan öka och befintliga läkemedel användas på nya sätt. Det visar en studie från Uppsala universitet där ett stort antal cellprover från patienter med hjärntumörer undersökts. Forskarna har kartlagt hur cellförändringar i glioblastomceller påverkar effekten av olika läkemedel. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Reports.

  • Ny funktion funnen hos blodplättar i tumörers blodkärl

    Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en hittills okänd funktion hos blodplättar i cancerceller. I musmodeller har blodplättarna visat sig bidra till att bevara blodkärlsbarriären och på så sätt begränsa spridningen av tumörceller till andra delar av kroppen. Studien är publicerad i tidskriften Cancer Research.

  • ​Längre expansioner i huntingtongenen vanligare än trott

    Det är vanligare med en förlängd sekvensupprepning i HTT-genen, som ligger bakom Huntingtons sjukdom, än vad som tidigare varit känt. I en studie gjord på 7 000 personer i norra Sverige, kan forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet visa att det är en oväntat stor grupp som har onormalt långa upprepningar vilket kan leda till en ökande förekomst av sjukdomen i befolkningen

  • ​Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer

    Cancerforskare vid Uppsala universitet har utvecklat en metod för identifiering av funktionella mutationer och hur dessa påverkar gener med betydelse för utveckling av glioblastom – en malign hjärntumör med mycket negativ prognos. Studien är publicerad i Genome Biology.

  • Ny testmetod kan ge säkrare dosering av hydroxiklorokin

    Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har tagit fram en ny metod för att mäta nivåer av läkemedlet hydroxiklorokin hos patienter med den reumatiska sjukdomen systemisk lupus erythematosus (SLE). Analysmetoden kan även visa sig användbar för andra områden inom sjukvården, som vid behandling av covid-19. Studien publiceras i Arthritis Research and Therapy.

  • Avancerad röntgenteknik ger ny kunskap om Ménières sjukdom

    Balansorganet i innerörat är omgivet av kroppens hårdaste ben. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett dränagesystem som förmodligen spelar en stor roll för uppkomsten av Ménières sjukdom. Resultaten publiceras i tidskriften Scientific Reports.

  • Inte bättre behandling i läkemedelsstudier

    Patienter som är med i läkemedelsstudier får inte bättre medicinsk behandling än andra patienter. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet som nu publiceras i BMC Cancer och som därmed bekräftar resultaten från en studie från 2004.

  • Lymfkörtlarnas lymfkärl hos mus och människa – både lika och olika

    Forskare från Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete kartlagt lymfkörtlarnas lymfkärl hos mus och människa, ända ner på enskild cellnivå. Resultaten kan hjälpa forskare att på sikt hitta nya metoder för hur immunförsvaret kan stärkas mot bland annat virus och vid cancer. Arbetet har publicerats i tidskriften Frontiers of Cardiovascular Research.

  • Orsaken till läckande blodkärl vid ögonsjukdomar identifierad

    Ögonsjukdomar med tillväxt av läckande blodkärl kan leda till att synen går förlorad. Forskare vid Uppsala universitet har nu identifierat ett avgörande steg i processen som leder till läckande kärl och skadlig svullnad. Forskningsresultaten, som publiceras i tidskriften eLife, skulle i framtiden kunna leda till säkrare behandlingsstrategier.

  • Radikalbehandling ökar överlevnaden hos män med allvarlig prostatacancer

    Varje år diagnostiseras runt 10 000 män i Sverige med prostatacancer, varav en tiondel har en allvarlig form där cancern spridit sig utanför prostatakapseln. Utan behandling är prognosen för de patienterna dålig. En registerstudie från Uppsala universitet visar att radikalbehandling, det vill säga strålterapi eller operation, allt oftare sätts in på de här männen vilket minskat dödligheten.

  • Örats inre hemligheter avslöjas med ny teknik

    Hur ser det egentligen ut djupt där inne i våra öron? Det är något som har varit mycket svårt att studera eftersom innerörat är skyddat av kroppens hårdaste ben. Men med hjälp av synkrotronröntgen går det nu att tredimensionellt avbilda detaljer inuti örat. Forskare från Uppsala universitet har tillsammans med kanadensiska kollegor använt metoden för att kartlägga innerörats blodkärl.

  • Ny signalväg som reglerar bananflugors ätbeteende identifierad

    I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet identifierat en ny signalväg i hjärnan hos bananflugor som reglerar deras födobeteende och metabolism. Forskarna konstaterar att två specifika neuron spelar särskilt stor roll för regleringen. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

  • Förändringar i cellernas nedbrytningsstationer kan leda till cancer

    Cancerceller växer och delar sig okontrollerat. Nu visar en ny studie från Uppsala universitet hur förändringar i cellernas nedbrytningscentraler, lysosomerna, kan leda till okontrollerad celltillväxt. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • Cancercellers slarv kan göra dem känsliga för framtida läkemedel

    Kan cancercellers förmåga till att snabbt förändra sin arvsmassa användas som ett vapen emot elakartade tumörer? Forskare vid Uppsala universitet har lyckats ta fram en substans som i både djurförsök och i försök med mänskliga cancerceller visat lovande resultat. Studien publiceras i Nature Communications.

  • ”Dödlig” mutation gjorde tuberkulosbakterie resistent mot antibiotika

    Det är ett stort problem att många tuberkulosbakterier har utvecklat resistens mot antibiotika. I en ny forskningsartikel beskriver en grupp forskare vid Uppsala universitet hur tuberkulosbakterier som bär på en mutation som egentligen borde döda dem bär sig åt för att överleva. Samma knep som håller bakterien vid liv gör den också resistent mot en viktig sorts antibiotika.

  • Sömnbrist kan resultera i ökade nivåer av ämnen kopplade till Alzheimers

    I en ny mindre studie har forskare sett att när unga, friska deltagare utsattes för en natts vakenhet uppvisade de högre blodnivåer av proteinet tau än då de sovit som vanligt. Tau utgör en markör för Alzheimers sjukdom och resultaten kan tyda på att återkommande sömnbrist skulle kunna leda till negativa effekter på hjärnhälsan. Studien publiceras i tidskriften Neurology.

  • Smart algoritm hittade möjlig framtida behandling för barncancer

    Forskare vid Uppsala universitet har med hjälp av en datoralgoritm identifierat en ny lovande behandling mot sjukdomen neuroblastom, en nervcancer hos barn som kan vara livshotande. Upptäckten som beskrivs i det senaste numret av vetenskapstidskriften Nature Communications kan på längre sikt leda till en ny form av behandling för barn med svår eller framskriden sjukdom.

Visa mer