I sin avhandling i sociologi behandlar Thomas Öst ett inslag i den samtida diskussionen kring hållbar utveckling: idén om att vi kan och måste förena tillväxt med ansvar för miljön. Han hävdar att olika verksamheter inte kan präglas av både ekonomisk och ekologisk rationalitet samtidigt. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 7 december
Invasion av vandrarmusslan, som lever i sötvatten, kan leda till stora kostnader för kraftverksindustrin, framför allt i Nordamerika. Rahmat Naddafi har i sin avhandling undersökt vandrarmusslans effekt på växtplanktonsamhällets struktur och ekosystemets funktion. Disputationen äger rum den 6 december.
Det är inte istidens isolering som styrt björnens genetiska utbredning som man hittills trott. Det visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet som publicerar i senaste numret av Molecular Ecology. En möjlig tolkning är att det kan ha varit människans björnjakt och markutnyttjande som haft avgörande betydelse.
Centrum för hållbar utveckling vid Uppsala universitet presenterar vid ett seminarium idag den 22 november fyra nya böcker om miljöledning inom företag och organisationer. Tillsammans utgör de ett kurspaket om hur vi kan uppnå hållbar produktion och konsumtion i våra samhällen. Flera av författarna medverkar.
Astrid Gräslund, professor i biofysik vid Stockholms universitet, och Svante Björk, professor i kvartärgeologi vid Lunds universitet, får Björkénska priset 2007. Det beslutade konsistoriet vid dagens sammanträde. Priset delas ut vid vinterpromotionen den 26 januari 2008.
Vissa växter tar större risker för att få fortplanta sig medan andra är mer försiktiga. Per Toräng vid Uppsala universitet har undersökt två sorters majvivor på Öland och kommit fram till att de använder sig av olika sexuella strategier. Han försvarar sin avhandling den 12 oktober.
De två närbesläktade fågelarterna halsbandsflugsnappare och svartvit flugsnappare kan fortplanta sig med varandra, men honor dras starkare till en hane av sin egen art. Det visar en studie ledd av Anna Qvarnström vid Uppsala universitet i dagens nätupplaga av Science. Den visar att genen för den sexuella preferensen sitter på könskromosomen som ärvs av pappan och som honor endast har en kopia av.
I miljödebatten har kristna föreställningar om människan och naturen ibland kritiserats och setts som en av orsakerna till den ekologiska krisen. Teologen Kerstin Andersson har i sin avhandling i etik utarbetat ett eget förslag till hur man i en kristen teologisk miljöetik kan möta utmaningen och ge miljöfrågorna en existentiell förankring.
Ju större genetisk mångfald vi lyckas bevara i naturen, desto större är chansen att vi lyckas säkra den fortsatta evolutionen. I sin avhandling i systematisk botanik har Rikke Reese Næsborg studerat en skorplav som kan ge en indikation om hur det ser ut med mångfalden i några av våra skogar. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 28 september.
Om man inte tar hänsyn till att avdunstning och värmetransport från havsytan är effektivare under vissa väderförhållanden, kan klimatprognoserna slå fel. Erik Sahlée har i sin avhandling i meteorologi studerat turbulenta virvlar och visar att dagens klimatmodeller inte håller vid vissa förhållanden. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.
Flyttfåglar kan ha betydelse uppkomst av områden med TBE-smittade fästingar. Det visar en studie av fästingar som insamlats från flyttfåglar vid Ottenby på Öland. Resultaten har publicerats i tidskriften Emerging Infectious Diseases och följs nu upp med en större studie.
Titti Schmidt har i sin avhandling kommit fram till att den snabba spridning miljörörelsen Santo Daime i Amazonas fått under de senaste 20 åren inte endast kan förklaras i termer av ”kamp”. Den psykoaktiva drycken daimes roll bör också uppmärksammas. Disputationen äger rum den 24 september.
Kokkonst på 1700-talet, publiceringen av Linnés brev på internet och vår syn på naturen då och nu - Linnéjubileet i Uppsala har bjudit på en mängd böcker och satsningar som visar på både den nya kunskap och det kulturarv som finns i Linnés hemstad. På Bok & Bibliotek i Göteborg deltar samarbetsprojektet Linné2007 Uppsala med en gemensam monter, där ett urval av dessa satsningar presenteras.
Kina står inför en rad utmaningar för att klara sin energiförsörjning under kommande år. Den lösning de väljer påverkar såväl klimat, som världsekonomi. Kinesiska forskare söker nu samarbete med energiforskare från Uppsala universitet. Den 14 september äger ett första vetenskapligt möte rum på Ångströmlaboratoriet.
Grätzelcellen är en ny typ av miljövänlig solcell som har goda möjligheter att bli en framtida energikälla, förutsatt att man lyckas göra den mer effektiv. För det behövs ökad kunskap om de processer som sker inuti solcellen. Mattias Nilsing har granskat några speciellt intressanta komponenter i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet idag. Grätzelcellen härmar klorofyllets f
Grodor är känsligare för hormonstörande miljögifter än vad man hittills trott. Hanliga yngel som får simma i vatten med relevanta nivåer av ett sådant ämne blir honor visar en ny studie vid Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Toxicology and Chemistry (ET&C) i maj. Ett stort antal mediciner som vi människor äter släpps ut med avloppsvattnet och
Professor Josh Thomas och hans forskargrupp på The Ångström Advanced Battery Centre, Uppsala universitet, har i mycket hög internationell konkurrens beviljats ett mångmiljonanslag för att vidareutveckla ett unikt katodmaterial till litiumjonbatterier. Målet är att bidra med den pusselbit som behövs för att kunna göra billiga, miljövänliga elhybridbilar. Anslaget är på över 12 miljoner kronor
Höga halter av kväveföroreningar kan leda till att myrar avger mer koldioxid och därmed bidrar till växthuseffekten. Det visar växtekologen Håkan Rydin i en artikel som denna vecka publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS. Den ökande halten av koldioxid i luften leder till att vi förväntar oss en klimatändring med högre t
På en timme strålar solen in mer energi till jorden än vad mänskligheten förbrukar under ett helt år. Om vi kan lära oss att samla upp och utnyttja bara en bråkdel av den energin kan lösningen på framtidens energiförsörjningsproblem vara inom räckhåll. Växterna utnyttjar solenergi för att skapa sitt eget bränsle. Processen – fotosyntesen - står modell för forskningen med det slutgiltiga målet
Är välfärd möjlig med dyrare olja? Hur ska vi värma våra hus i framtiden och är det lönsamt att satsa på en etanolbil? Kan Sverige tjäna pengar på miljöteknik? Dessa och många andra frågor om vår miljö och framtidens ekonomi diskuteras under Uppsala ekonomi- och miljömässa som arrangeras av Centrum för miljö- och utvecklingsstudier, SLU och Uppsala universitet, den 17-19 november. Mässan bestå