Storslam till Uppsalas solenergiforskare
Tre forskargrupper vid Uppsala universitet har fått 80 miljoner av totalt 108 miljoner kronor av Energimyndigheten för forskning om solenergi. Det är den största svenska satsningen någonsin inom detta område.
Tre forskargrupper vid Uppsala universitet har fått 80 miljoner av totalt 108 miljoner kronor av Energimyndigheten för forskning om solenergi. Det är den största svenska satsningen någonsin inom detta område.
2010 kom Uppsala universitet och Wallonie Bruxelles International överens om att utveckla ett forskningssamarbete. Historiskt har kontakterna varit täta, särskilt i samband med gruvnäringens och stålindustrins utveckling i Sverige. Nu är råvaror hett igen. Nästa vecka arrangeras en gemensam konferens om råvaror på Museum Gustavianum.
Tio partners, varav två från industrin, ska med hjälp av fyra miljoner euro utveckla nya vetenskapliga redskap och teknologier för att komma en bra bit på vägen mot en energiproducerande soldriven algfabrik. Lyckas de betyder det ännu ett steg framåt mot ett nytt hållbart sätt att möta framtida energibehov.
Den 26-27 november går de åttonde Systematikdagarna av stapeln i Uppsala. Forskare och andra intresserade av taxonomi och systematik samlas för att lyssna på varandra, diskutera och utbyta erfarenheter. Även den som inte har så djupa kunskaper i ämnet kan hitta intressanta föreläsningar om bland annat det Svenska artprojektet och om hur det gick till att skapa ”appen” Svampguiden.
Ett svensk-norskt forskarteam visar i en ny studie att inälvorna hos den säregna Priapulus-masken (eng. Penis worms) utvecklas på samma sätt som hos människor, fiskar och sjöstjärnor. Denna överraskande upptäckt visar att magarna hos mycket olika djurarter är uppbyggd på samma sätt.
Frågan om hur nya arter bildas är fortfarande en av de mest centrala frågorna inom biologin. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature beskriver forskare vid Uppsala universitet hur de kartlagt arvsmassan hos svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare och sett att det är skilda kromosomstrukturer snarare än skilda anpassningar i enskilda gener som ligger bakom arternas separation.
Encelliga arkéer representerar vid sidan av eukaryoter och bakterier en tredje domän på livets träd. I en ny studie som letts från Uppsala universitet visar forskare att arkéernas tillväxt och talrika förekomst i polarhaven beror på deras förmåga att ta upp urea för att tillgodose sitt energibehov.
”Smarta fönster”, solceller, ljusemitterande dioder och fotokatalys är lovande tekniker för att spara på jordens resurser i energiproduktionen. I sin avhandling har Pia Lansåker vid Uppsala universitet visat hur guldfilmer och nanopartiklar av guld kan förbättra dessa applikationer och göra dem billigare att framställa.
Williams I. Woods, professor i geografi vid University of Kansas, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten för sin banbrytande forskning om ”terra preta”, en bördig jordart i Amazonas som bildats genom förhistoriska indiankulturers markanvändning.
Ganska lite är känt om insekternas uppkomst och tidiga utveckling. De tidigaste fossilen man hittat är 400 miljoner år gamla men från de nästkommande 45 miljoner åren har inga fynd gjorts. Nu har forskare, från bland annat Uppsala universitet, hittat ett cirka 370 miljoner år gammalt fossil i Belgien som fått namnet Strudiella devonica. Fyndet presenteras i tidskriften Nature.
Personer med förhöjda värden av PCB:er och DDT i blodet löper ökad risk att få stroke. Det visar en studie från Uppsala universitet som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Interntional.
Hur solkoronan värms upp är en grundläggande frågeställning inom modern astrofysik. En internationell forskargrupp med forskare från bland annat Uppsala universitet har upptäckt att stora mängder ”magnetiska virvelstormar” är med och driver upphettningen av solens allra yttersta lager. Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Vad krävs av forskare och andra för att möta hotet från multiresistenta bakterier? Vilken slags högre utbildning behöver Sverige? Uppsala universitet bjuder in till en rad angelägna panelsamtal under Almedalsveckan. Tillsammans med Gotlands högskola arrangeras också ett seminarium om det planerade samgåendet sommaren 2013.
I anslutning till festivalen Peace & Love i Borlänge arrangeras i år The Meeting Point, en interaktiv mötesplats för hållbar utveckling och socialt ansvarstagande. Uppsala Centrum för hållbar utveckling (CSD Uppsala) är en av de aktörer som kommer att finnas på plats och delta i casebaserade diskussioner.
Luftföroreningar gör att det insektsfångande rundsileshåret får sitt behov av näring i större utsträckning tillfredsställt via rötterna, i stället för genom att äta flugor och andra insekter. Det visar en svensk-brittisk studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften New Phytologist.
En nyligen publicerad studie från Lilla Karlsö utanför Gotland slår hål på populära föreställningar om hur sillgrisslor beter sig när de lämnar bohyllan. Studien visar att den forskning och fågelturism som bedrivs på Stora Karlsö förmodligen innebär stora störningar för sillgrisslorna, störningar som leder till att fler fågelungar dör när de lämnar häckningsplatsen för att ge sig ut på havet.
Det finns ett samband mellan höga nivåer av miljögiftet PCB och fördelningen av kroppsfett till buken. Det visar en ny studie som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Obesity. Bukfetma är sedan tidigare känt för förhöjd risk av bland annat diabetes och högt blodtryck.
Storspiggens arvsmassa har nu kartlagts av en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala universitet, Broad Institute och Stanford Universitet i USA. Resultaten publiceras i tidskriften Nature och visar hur arvsmassan förändrats så att storspiggen kunnat anpassa sig till sötvatten efter den senaste istiden. De flesta förändringarna har skett genom att geners reglering förändrats.
En ny rättsvetenskaplig utbildnings- och forskningsmiljö med inriktning mot internationell investerings- och handelsrätt ska utvecklas vid Uppsala universitet. För att bygga upp denna miljö har universitetet beslutat att kalla advokaten och professorn Kaj Hobér till professor i ämnet.
Under senare år har intresset för solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet ökat markant. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Jonas Pettersson undersökt hur giftigt material som nu används i tunnfilmssolceller av typen CIGS kan bytas ut mot zinkoxidbaserade material. Han har också visat hur solcellerna kan få högre verkningsgrad.