Laxens lek och reproduktion påverkas av hormoner. I sin avhandling visar biologen Alia Jaensson hur laxfiskar som utsattes för olika typer av bekämpningsmedel fick lägre hormonnivåer och minskade sin lekaktivitet. En följd av detta kan bli färre nya laxar. Avhandlingen försvaras den 7 maj vid Uppsala universitet.
Stefan Jarls nya dokumentärfilm sätter ljuset på kemikalier med okänd effekt i vår vardag. Forskning pågår, men ger långt ifrån svar på alla frågor. Den 7 juni arrangeras en konferens vid Uppsala universitet där ledande medicinare och toxikologer diskuterar kemikalier i relation till fetma, ett snabbt växande globalt problem. Media hälsas välkomna till konferensen.
Mossor står för en väsentlig del den av biologiska mångfalden i svenska skogar. Men intensivt skogsbruk har lett till mindre andel gamla skogar och färre lövträd och ett hårt liv för mossorna. Swantje Löbel visar i sin avhandling att det krävs en kombination av olika naturvårdsåtgärder för att kunna bevara hela artrikedomen.
I boken Om Arternas Uppkomst skriver Darwin om sina svårigheter att förstå varför vissa nulevande djur inte verkar ha förändras evolutionärt under flera hundra miljoner år. Nya studier av Uppsalaforskare visar att ett av Darwins mest problematiska ”levande fossil” i själva verket har genomgått omfattande förändringar. Resultaten publiceras i det senaste numret av tidskriften Acta Zoologica.
MikroRNA kan röra sig mellan celler och ha en roll i cellernas kommunikation. Den upptäckten gjorde växtforskare vid Uppsala universitet tillsammans med kolleger från Finland och USA när de studerade mekanismer som kontrollerar utvecklingen av växters rötter. Studien publiceras i nätupplagan av tidskriften Nature.
I år är antalet klasser som medverkar i regionfinalen i Teknikåttan rekordstort. Hela 15 klasser från skolor i regionen kommer till Polacksbacken i Uppsala den 22 april för att göra upp om vilken klass som får gå vidare till riksfinalen i Gävle i maj. Temat för årets tävling är vatten.
Den australiska zebrafinken väger mindre än femton gram, har samma partner hela livet och lär sig att sjunga av sina föräldrar. Forskare vid bl a Uppsala universitet har nu för första gången analyserat zebrafinkens genom, och resultaten ger nya ledtrådar till mekanismerna och evolutionen bakom kommunikation genom läten. Studien publiceras i tidskriften Nature.
Rovdjuren högst upp i näringskedjan från det berömda skifferområdet Burgess Shale antogs ursprungligen vara begränsade till bara två djur, Anomalocaris och Laggania. I en ny avhandling från Uppsala universitet avslöjar Allison Daley att dessa djur spelade en nyckelroll i utvecklingen av den största gruppen av nu levande djur, leddjuren.
De gener som är bäst för bananflugans hannar missgynnar honor och tvärtom. I en ny studie visar Uppsalaforskare att det finns sådana ”genetiska konflikter” mellan könen, som sannolikt är viktiga för att bevara den genetiska variationen inom arten. Studien publiceras ni i tidskriften PLoS Biology.
Schimpansen är människans närmaste släkting. I sin avhandling har Anna Wetterbom studerat olika sorters skillnader i arvsmassan för att se om, och i så fall hur, de kan ge upphov till de olika särdrag vi kan se mellan arterna. Jämförelser mellan människa och schimpans kan leda till en större förståelse för mekanismer bakom sjukdomar och ökad kunskap kan rädda schimpansen från utrotning.
Utvecklingen av våra husdjur och grödor är den viktigaste innovationen som skett under människans historia. Genetiken bakom denna utveckling är dock fortfarande ofullständigt känd. Ett stort steg mot att förstå processen har nu tagits då Uppsalaforskare använt ny storskalig teknik vid för att kartlägga arvsmassan hos åtta olika sorters tamhöns och deras anmoder. Studien publiceras idag i Nature.
Kvantfysikens mysterium och genforskningens möjligheter att skapa nytt liv - årets Celsius-Linnéföreläsningar handlar om två av de mest häpnadsväckande och mytomspunna forskningsområdena av idag. Föreläsarna tillhör också de mest kända och ansedda forskarna inom sina områden: Anton Zeilinger och Craig Venter.
En ny studie vid Uppsala universitet visar att de två kranierna i relikskrinet i Vadstena klosterkyrka som enligt sägnen ska ha tillhört Birgitta och dottern Katarina, inte kommer från mor och dotter. Dessutom överensstämmer inte åldersbestämningar av kranierna med tidsperioden då Birgitta och Katarina levde. Resultaten publiceras nu i nättidskriften PLoS ONE.
Enzymet glutationtransferas skyddar oss mot giftiga ämnen som kan påverka vår arvsmassa. Nu har Uppsalaforskare gjort den oväntade upptäckten att det är en enkel vattenmolekyl som aktiverar detta livsviktiga enzym. Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Physical Chemistry och har betydelse för förståelsen av vårt avgiftningssystem.
FN har utsett år 2010 till det internationella året för biologisk mångfald. Vid Uppsala universitet finns många forskare inom biologisk mångfald, i den bifogade listan finns kontaktuppgifter till några av dem.
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat flera gener som leder till ökad risk för en SLE-liknande autoimmun sjukdom hos hund. Det är första gången som forskare hittar gener bakom en så komplex sjukdom. Studien publiceras idag i nätupplagan av Nature Genetics.
En internationell forskargrupp, ledd av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet, presenterar nu nya rön som ger en bättre teoretisk förståelse av supraledande metallhydrider vid höga tryck. Resultaten publiceras i veckans nätupplaga av Proceedings of the National Academy of Sciences i USA (PNAS).
När stora vulkaner kollapsar leder det till explosiva utbrott och stora jordskred. Magman som slungas ut har också visat sig vara olik den vid vanliga vulkanutbrott. Genom att studera Kanarieöarna har professor Valentin Troll vid Uppsala universitet, i samarbete med internationella kollegor, förklarat sambandet mellan jordskreden, magmans sammansättning och utbrottens karaktär.
Degenerativa sjukdomar och åldrande har ett samband med oxidativ stress i kroppens celler, men det finns naturliga ”avgiftningsenzym” i hjärnan som kan oskadliggöra de farliga substanserna. En ny studie ledd av professor Bengt Mannervik vid Uppsala universitet visar nu hur detta enzym fungerar i detalj, vilket ökar möjligheten att utveckla förebyggande läkemedel.
En ny studie av en forskargrupp vid Uppsala universitet visar hur nya funktioner kan utvecklas i ett enzym. Detta kan till exempel förklara hur resistens mot gifter enkelt kan uppstå. Resultaten publiceras nu i den internationella biokemitidskriften The Journal of Biological Chemistry.