Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Ny modell för hur gener slås på och av ger viktig kunskap

    RNA-molekyler kan slå av gener enligt en känd mekanism, och detta har betydelse för nästan alla kroppens funktioner. Men experiment och beräkningar har inte stämt överens, något som ingen lyckats hitta en förklaring till. Nu presenterar Uppsala universitets RNA-forskare lösningen på paradoxen i en studie som i dagarna publicerats i den välrenommerade tidskriften Genes and Development.

  • Ny kartläggning kan ge bättre skydd för östersjöfisk

    En kartläggning av vilka områden och livsmiljöer som är viktiga för fiskar i Östersjöns skärgårdsområden är resultatet av en ny avhandling från Uppsala universitet. Det är användbart till exempel vid inrättandet av skyddade områden.

  • Uppsalaforskare deltar i dinosaurieexpedition i Patagonien

    Sist det begav sig var på 1920-talet när en student till Uppsala universitets första professor i paleontologi deltog i Sven Hedins expedition till Kina. Nu är det äntligen dags för svenskt deltagande i en dinosaurieexpedition igen. Forskare från Uppsala universitet ska nu i samarbete med Naturhistoriska museet i Argentina utforska ett av världens fossilrikaste områden i Patagonien.

  • Nya metoder för DNA-analys kan ge effektivare brottsutredningar

    DNA-analyser är ett ovärderligt redskap i dagens brottsutredningar. Men biologiska spår som hittas på en brottsplats är ofta av dålig kvalité. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenteras nya metoder som kan ge framgångsrika och effektiva DNA-analyser av nedbrutna prov.

  • Skolbarn ställer forskare mot väggen

    Tar rymden slut eller är den oändlig? Kan en superdator vara smartare än en människa? Och vad händer med klimatet, blir det allt varmare eller kommer en ny istid? Det är några frågor från sjätteklassare som forskarpanelen kommer att svara på i årets Levande frågelåda onsdag 24 november i universitetsaulan i Uppsala.

  • Unik webbportal bäddar för nya forskningsgenombrott

    Rapporterna om stora kartläggningar av människors och djurs DNA duggar allt tätare och tekniken blir allt snabbare. Men det behövs utrymme att lagra alla data och inte minst: Kunskap om hur den kan analyseras. Nu lanserar Uppsala universitet en unik öppen webbportal för att tillgängliggöra den datorkraft och kunskap som idag utgör flaskhalsen för biologisk och medicinsk forskning.

  • Oväntat små effekter av mutationer i bakterier ger nya perspektiv

    De flesta mutationer i Salmonellabakteriens gener har oväntat små negativa effekter. Och det oavsett om de leder till förändringar i bakteriens proteiner eller inte. Det visar Uppsalaforskare i en artikel som idag publiceras i den ansedda tidskriften Science idag.

  • Snabbare diffusion av väte goda nyheter för batteriutvecklare

    Ett forskarteam vid Uppsala universitet under ledning av professor Björgvin Hjörvarsson har upptäckt en ny mekanism för diffusion av väte i övergångsmetaller. Resultaten publiceras denna vecka i Physical Review Letters och är av betydelse för utvecklingen av exempelvis batterier och bränsleceller.

  • Tid och rum viktigt när kemiska reaktioner beräknas

    De modeller forskare använder för att beskriva kemiska reaktioner i celler är ofta felaktiga. Reaktionernas hastighet är nämligen beroende av molekylernas position i förhållande till varandra. Nu har Uppsalaforskare tagit fram en betydligt exaktare modell som kan bli ett viktigt verktyg inom medicinsk forskning. Studien publiceras denna vecka i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Stora framsteg för rymdteknik på djupet

    Forskare på Ångströms rymdtekniska centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet har länge arbetat med att utveckla en kraftigt miniatyriserad undervattensfarkost. Nu har de gjort stora framsteg i utvecklingen av den teknik farkosten ska ha med sig ner i djupet för att avbilda omgivningarna där. Ubåten, som inte är större än ett par läskburkar, ska användas för studier av subglaciära sjöar.

  • Toppbetyg till Uppsala från internationella studenter

    Studenterna ger Uppsala universitet högst betyg av alla lärosäten i Europa inom ämnet biologi, och näst högst inom kemi. Det visar årets resultat av den europeiska rankingen CHE av naturvetenskapliga ämnen, som publicerades idag. Även inom fysik och matematik finns Uppsala universitet på topplistan.

  • Mindre gåtfull himlakropp med unika bilders hjälp

    Med hjälp av den unika Rosettakamera har en internationell forskargrupp lyckats bekräfta misstanken att en nyupptäckt ”komets” svans i själva verket är grus och damm utkastat i rymden efter en kollision. Dessutom ger bilderna kunskap om ungefär när kollisionen ägde rum. Studien publiceras idag i den högt ansedda tidskriften Nature.

  • Genflöde påskyndar artbildning hos bönviveln

    Kontakt mellan olika populationer kan påskynda bildningen av nya arter. Hur detta fungerar undersöks i en ny avhandling från Uppsala universitet. Grupper av bönvivlar tycks kunna utveckla en ny art i samband med att en population byter värdväxt. Det förutsatt att det sker en selektion mot grupper med preferenser för ”fel” värdväxt.

  • Pressinbjudan: CERN ger lägesrapport i Uppsala – kan vara nära genombrott

    Protonernas energinivå och intensitet har stegvis ökats och nu börjar man den närma sig okänt territorium. Den stora partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, i CERN kan snart ge data om hittills helt okänd partikelfysik. Den 27 september kommer LHC-projektledaren Steve Myers till Uppsala för ett seminarium med Uppsalakollegor och presenterar då senaste nytt från experimentet.

  • Ny fyndplats med 500 miljoner år gamla välbevarade fossil

    Ett forskarteam med två Uppsalaforskare har i Kanada upptäckt en ny fyndplats med 500 miljoner år gamla välbevarade fossil, bland annat en monstruös köttätare, sannolikt en av de kambriska havens mest skräckinjagande rovdjur. Själva fyndplatsen var oväntad, vilket öppnar för att flera unika fynd kan väntas på liknande platser. Studien har publicerats i septembernumret av tidskriften Geology.

  • SciLifeLab Uppsala lanserar demonstrationsprojekt

    Med gränsöverskridande samarbete och storskalig teknik är det möjligt att åstadkomma både nydanande medicinsk forskning och samhällsnytta. Detta vill SciLifeLab Uppsala nu demonstrera genom en rad projekt som får chansen att pröva nya vägar.

  • Varmare klimat gör att insjöarna avger mer koldioxid

    Stora mängder organiskt bundet kol faller ned på botten av våra insjöar. En del lagras i tusentals år i sedimenten medan en del bryts ner till koldioxid och metan som stiger upp i atmosfären. Forskare vid Uppsala universitet visar i en artikel i Nature att inlagringen av kol är starkt temperaturberoende och att insjöar kommer att öka koldioxidutsläppet till atmosfären i ett varmare klimat.

  • Miljö- och energifrågor lockar högstadietjejer till Uppsala

    Nu är det dags för Tjejveckan igen. Nästa vecka kommer högstadietjejer från hela Uppland till Uppsala för tre späckade dagar med energi- och miljötema. Deltagarna får bland annat bygga en miljövänlig stad med förnybar energi i lego, se var stadens värme kommer ifrån och pröva karusellfysik på Gröna Lund.

Visa mer