Blomsterinstallationer i stort format av sju japanska konstnärer fyller Thunbergs magnifika orangeri i sommar. Utställningen sammanför samtidskonst med den traditionella Japanska konstarten Ikebana, en installationskonst med levande blommor och växter.
Forskare vid avdelningen för nanoteknologi och funktionella material, Uppsala universitet, har i samarbete med kollegor vid SLU/SVA utvecklat ett filter av 100 procent cellulosananofibrer som klarar av att filtrera bort viruspartiklar. Efter många års forskning har de med hjälp av nanoteknologi lyckats skräddarsy porerna i cellulosafibrerna till lagom storlek för virusfiltrering.
Landryggradsdjur som vi själva har den, men inte nulevande fiskar. Ett forskarteam från Uppsala universitet och European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Frankrike kan nu, med hjälp av röntgenstudier på 380 miljoner år gamla fossil, visa att redan de fiskar som först tog steget upp på land hade börjat utveckla benmärg.
I takt med att klimatet blir varmare smälter delar av den permafrost som finns i norra Sverige och andra delar av världen. I en ny studie som publicerats i Nature Communications beskriver en internationell forskargrupp en nyupptäckt mikrob som de hittat i den tinande premafrosten i Stordalenmyren i Norrbotten. Där stortrivs den och producerar stora mängder växthusgas.
I alla levande organismer regleras gener av proteiner som kallas transkriptionsfaktorer. Den etablerade modellen säger att en gen är avstängd så länge en hämmande transkriptionsfaktor är bunden till DNA-strängen. Uppsalaforskare är nu först i världen med att lyckas studera processen i levande celler. Slutsatsen är att genreglering tycks vara en mer komplex process än man tidigare trott.
Denna vecka i tidskriften Nature presenterar ett fransk-svenskt forskarteam nya fossil som belyser uppkomsten av en av de viktigaste och mest känsloladdade delarna av vår anatomi: ansiktet. De visar hur en serie fossil, med den 410 miljoner år gamla pansarfisken Romundina i centrum, dokumenterar den stegvisa framväxten av ansiktet under evolutionen från rundmunnar till käkförsedda ryggradsdjur.
En internationell forskargrupp har hittat stora mängder välbevarade och unika fossil på en ny fyndplats i de kanadensiska Klippiga Bergen. Forskarna tror att den nya platsen, Marble Canyon, kan bli mycket viktig för framtida forskning. Platsen beskrivs nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Vid årets Celsius-Linnéföreläsningar vid Uppsala universitet den 13 februari presenterar internationella toppforskare nya rön om universums utveckling och om människans evolution och dess betydelse för våra levnadsvillkor.
Att ta fram DNA ur forntida material kräver en extremt noggrann procedur för att förhindra inblandning av modernt DNA från miljön eller från forskarna. Men fossil har ofta legat i museisamlingar i årtionden och är redan förorenade när de anländer till DNA-laboratoriet. Nu finns en metod som kan lösa detta problem.
Genom att studera DNA från tidiga iberiska jordbrukare kan forskare från Uppsala universitet visa att den allmänt vedertagna evolutionära hypotesen om att mjölk var viktigt för våra förfäders kalciumupptag inte kan ha varit den enda förklaringen till att européer utvecklade tolerans för mjölk.
Tvärt emot vad många forskare hittills har antagit så verkar mitokondriernas gener spela roll för hur väl en individ överlever och förökar sig. Resultaten kommer från forskare vid Uppsala universitet som studerat generna hos en skalbaggsart.
Det är mycket ovanligt att man hittar fossil från dinosaurier på den Arabiska halvön. En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har nu analyserat de första fynden av dinosauriefossil från Saudiarabien. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.
Skelettcancer hos hund påverkas av en mängd genetiska riskfaktorer. Det visar forskare från Uppsala Universitet och Broad Institute i en ny studie som publiceras i Genome Biology.
Hur bakterier snabbt anpassar sig till en förändrad yttre miljö med fortsatt hög tillväxt är en av forskningens stora utmaningar inom molekylär mikrobiologi. Det har inte minst betydelse för förståelsen av antibiotikaresistens. I en studie från Uppsala universitet presenteras nu en modell över hur bakterier genom smart reglering av sitt genuttryck snabbt kan anpassa sig till förändringar i miljön.
Miljarder neutriner passerar varje kvadratcentimeter av jordytan på en sekund. Genom mätningar i Antarktis is har forskare nu funnit det första tecknet på neutriner med energier mer än en miljon gånger högre än hos exploderande supernovor. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science, innebär att ett nytt fönster öppnats mot universum.
En internationell forskningsstudie, som nu publiceras i Nature, har gjort ett genombrott i frågan om den amerikanska ursprungsbefolkningens härkomst. Nyckeln blev 24 000 år gamla benrester från ett barn i Sibirien som kastar helt nytt ljus på deras historia, liksom på släktskapsförhållanden mellan grupper i Europa och Asien under stenåldern.
Professor Licheng Sun, verksam vid avdelningen för organisk kemi, KTH, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi.
För att kunna reagera effektivt på förändringar i omgivningen måste bakterier snabbt kunna slå på eller av specifika gener. Trots att de övergripande mekanismerna bakom genregleringen varit kända länge har dess finare detaljer gäckat forskarna i årtionden. Forskare vid Uppsala universitet kan nu ge en bild av hur proteiner reglerar genuttryck på atomnivå.
Olle Eriksson, professor vid institutionen för fysik och astronomi, och Erik Hagersten, professor vid institutionen för informationsteknologi, har utsetts till årets mottagare av Björkénska priset.
I år är det 50 år sedan ett kraftfullt vulkanutbrott under vatten gav upphov till ön Surtsey. Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet firar detta jubileum med en fotoutställning av geologen och fotografen Karin Eriksson. Tillsammans med institutionen för geovetenskaper bjuder man också in till ett populärvetenskapligt evenemang om vulkanologi.