Kråkor med avvikande färg på fjäderdräkten väljer partner som ser likadana ut. I en storskalig genomstudie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science idag visar forskare från Uppsala universitet att detta beteende möjligtvis kan vara inprogrammerat i fåglarnas gener. Forskarnas upptäckt skulle kunna avslöja en av de evolutionära vägar som leder till att nya arter bildas.
En kinesisk-svensk forskargrupp har hittat unikt välbevarade fossil av 520 miljoner år gamla tublevande lofoforatdjur som byggde sitt skyddande ytterhölje av sandkorn. Fynden som kommer från södra Kina är viktiga eftersom de antyder att utvecklingen av hårddelar kan ha gått via mjuka ytterskal som likt ett sandslott byggdes av sandkorn.
I en ny studie har forskare ”vägt” hundratals olika dinosaurier. Forskarna tror att den grupp som så småningom utvecklades till fåglar minskade sin kroppsvolym för att kontinuerligt kunna dra nytta av nya ekologiska nischer genom sin evolution och bli till de framgångsrika arter de är idag.
Det är inte bara biologin i insjöar som varierar med klimat och andra miljöfaktorer, det gör även kemin. Mer kunskap om detta behövs för att förstå sjöars ekologi och deras roll för kolomsättning och klimat. Idag publicerar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet en omfattande studie av organiska föreningars sammansättning i den ansedda tidskriften Nature Communications.
125 forskare, beslutsfattare, lärare och utbildare möts den 3 juni på Uppsala universitet för att debattera och ta fram rekommendationer för lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige och internationellt.
Nya forskningsresultat från ett internationellt team lett av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet visar på nya sätt att förstå stenåldersmänniskors demografiska historia. Analyser av genomet hos kvarlevor från elva Skandinaviska stenåldersindivider visar att jägare/samlare upptogs och blandades med lokala jordbrukare och att jägarna/samlarna var färre än jordbrukarna.
Sedan det första spadtaget togs i maj 2012 har en unik forskningsmiljö skapats för SciLifeLabs verksamhet i en ny tillbyggnad vid Biomedicinskt Centrum. Nu är det inflyttat och klart och idag invigdes de nya lokalerna under festliga former i närvaro av bland andra utbildningsminister Jan Björklund och de världskända forskarna Craig Venter och Janet Thornton.
Onsdag 23 april öppnas Erik den heliges skrin i Uppsala domkyrka. Det finns två syften. Forskarna ska göra medicinska studier såsom röntgen, osteoporosmätning och DNA- analys. Sveriges äldsta kungakrona ska för första gången visas för allmänheten i Svenska kyrkans utställning ”Himlen är här”, då Uppsala firar 850 år som ärkebiskopssäte.
En ny studie som nu publiceras i Current Biology visar att genvarianter som styr förmågan att tåla mjölk kan berätta spännande saker om Khoe-folkets historia i Afrika. Forskargruppen, som letts från Uppsala universitet, drar slutsatsen att sedvanan med boskapsskötsel fördes till södra Afrika av en liten grupp migranter från östra Afrika.
Blomsterinstallationer i stort format av sju japanska konstnärer fyller Thunbergs magnifika orangeri i sommar. Utställningen sammanför samtidskonst med den traditionella Japanska konstarten Ikebana, en installationskonst med levande blommor och växter.
Forskare vid avdelningen för nanoteknologi och funktionella material, Uppsala universitet, har i samarbete med kollegor vid SLU/SVA utvecklat ett filter av 100 procent cellulosananofibrer som klarar av att filtrera bort viruspartiklar. Efter många års forskning har de med hjälp av nanoteknologi lyckats skräddarsy porerna i cellulosafibrerna till lagom storlek för virusfiltrering.
Landryggradsdjur som vi själva har den, men inte nulevande fiskar. Ett forskarteam från Uppsala universitet och European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Frankrike kan nu, med hjälp av röntgenstudier på 380 miljoner år gamla fossil, visa att redan de fiskar som först tog steget upp på land hade börjat utveckla benmärg.
I takt med att klimatet blir varmare smälter delar av den permafrost som finns i norra Sverige och andra delar av världen. I en ny studie som publicerats i Nature Communications beskriver en internationell forskargrupp en nyupptäckt mikrob som de hittat i den tinande premafrosten i Stordalenmyren i Norrbotten. Där stortrivs den och producerar stora mängder växthusgas.
I alla levande organismer regleras gener av proteiner som kallas transkriptionsfaktorer. Den etablerade modellen säger att en gen är avstängd så länge en hämmande transkriptionsfaktor är bunden till DNA-strängen. Uppsalaforskare är nu först i världen med att lyckas studera processen i levande celler. Slutsatsen är att genreglering tycks vara en mer komplex process än man tidigare trott.
Denna vecka i tidskriften Nature presenterar ett fransk-svenskt forskarteam nya fossil som belyser uppkomsten av en av de viktigaste och mest känsloladdade delarna av vår anatomi: ansiktet. De visar hur en serie fossil, med den 410 miljoner år gamla pansarfisken Romundina i centrum, dokumenterar den stegvisa framväxten av ansiktet under evolutionen från rundmunnar till käkförsedda ryggradsdjur.
En internationell forskargrupp har hittat stora mängder välbevarade och unika fossil på en ny fyndplats i de kanadensiska Klippiga Bergen. Forskarna tror att den nya platsen, Marble Canyon, kan bli mycket viktig för framtida forskning. Platsen beskrivs nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Vid årets Celsius-Linnéföreläsningar vid Uppsala universitet den 13 februari presenterar internationella toppforskare nya rön om universums utveckling och om människans evolution och dess betydelse för våra levnadsvillkor.
Att ta fram DNA ur forntida material kräver en extremt noggrann procedur för att förhindra inblandning av modernt DNA från miljön eller från forskarna. Men fossil har ofta legat i museisamlingar i årtionden och är redan förorenade när de anländer till DNA-laboratoriet. Nu finns en metod som kan lösa detta problem.
Genom att studera DNA från tidiga iberiska jordbrukare kan forskare från Uppsala universitet visa att den allmänt vedertagna evolutionära hypotesen om att mjölk var viktigt för våra förfäders kalciumupptag inte kan ha varit den enda förklaringen till att européer utvecklade tolerans för mjölk.
Tvärt emot vad många forskare hittills har antagit så verkar mitokondriernas gener spela roll för hur väl en individ överlever och förökar sig. Resultaten kommer från forskare vid Uppsala universitet som studerat generna hos en skalbaggsart.