Bildning av giftigt metylkvicksilver är en nyckelprocess för de miljö- och hälsoproblem som orsakas av kvicksilver. Mekanismerna bakom processen är dock fortfarande inte klarlagda. Ett forskarlag vid Uppsala och Umeå universitet visar nu att bildningen styrs av den molekylära sammansättningen på det organiska materialet i sediment. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.
Kan vi förutse framtiden med matematik? Hur kan rabiesvirus ge oss svar på de fysiska och psykiska effekterna av stress? Vid årets Celsius-Linnéföreläsningar den 9 februari presenterar professor John Guckenheimer och professor Peter L. Strick sina banbrytande bidrag inom forskning på universella fenomen och neurologiska system.
Nu har forskare hittat förklaringen till vad som orsakade det största vulkanutbrottet under mänsklighetens historia. Vulkanen avslöjades med hjälp av ledtrådar gömda inuti mikroskopiska vulkaniska kvartskristaller.
I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet funnit bevis för att klimatförändringarna vänder upp och ner på det naturliga urvalet när det gäller halsbandsflugsnapparens stora vita pannfläck.
I en ny studie har man hittat bevis för en ny princip för hur epigenetiska förändringar kan åstadkommas. -Celler som inte innehåller enzymet tryptas delar sig okontrollerat och tappar sin identitet. Finns tryptas med i bilden, klipper det av histonernas ändar vilket skyddar mot vissa epigenetiska förändringar, säger Gunnar Pejler, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.
Forskare vid Uppsala universitet planerar att tillverka en ny koronagraf till Very Large Telescope, VLT, i Chile. Det är en följd av att Europeiska sydobservatoriet, ESO, har skrivit under en överenskommelse med Breakthrough Initiatives om att anpassa instrument på VLT för att kunna söka efter planeter hos det närliggande stjärnsystemet Alfa Centauri.
I en ny studie publicerad i Nature presenterar en internationell forskargrupp ledd av Thijs Ettema vid Uppsala universitet upptäckten av en ny grupp mikroorganismer. Studien bidrar med nya detaljer om hur det gick till för flera miljarder år sedan när de komplexa celltyper som bygger upp växter och svampar, men även djur och människor, gradvis utvecklades från enklare mikrobiella förfäder.
En ny studie från Uppsala universitet visar hur en helt vanlig smartphone tillsammans med ett gammalt standardmikroskop kan användas för att filma levande celler. Studien publiceras i open acess-tidskriften PLOS ONE och gör det möjligt för laboratorier runt om i världen att använda metoder som tidigare varit mycket kostsam
Forskare vid Uppsala universitet och Kinesiska vetenskapsakademin i Beijing har sammanställt alla fakta som finns om den mycket ovanliga rosthättade näktergalen. Sedan den upptäcktes 1905 har den bara setts ett fåtal gånger. Nu hoppas forskarna på att utbredningen är större än vad de hittills har trott.
Forskare vid Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Zoonoscentrum (ZSC) vid Uppsala universitet visar i en ny studie att det fnns antikroppar i blodet hos vissa fladdermusarter, vilket tyder på att smittan skulle kunna finnas i Sverige.
I en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Reports, visar en internationell forskargrupp att australasiatiska punggrävlingar har en mycket äldre historia än man tidigare trott. Arterna har över tid anpassat sig för att överleva dramatiska klimatförändringar men idag är flera av dem utrotningshotade.
I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor från flera andra lärosäten funnit ett sätt att skapa en högupplöst bild av hur det går till när växter spjälkar vatten och producerar syre. De nya forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature.
Segelfiskar som samarbetar fångar fler fiskar än om de jagar en och en. Dessutom får de snabbare mat i magen. Det visar en ny studie från bland annat Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Hur påverkar ändrade temperaturer organismers matvanor? Det är en av de frågor som forskare inom ekologi nu funderar mycket över, med anledning av klimatförändringarna. I en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Ecology, visar forskare från Uppsala universitet att grodyngel från tre olika arter generellt började äta mer mat från växtriket under simulerade värmeböljor.
Sedan slutet av 1700-talet har geologer varit oense om hur stora magmakammare bildas i jordskorpan. En av de stora mysterierna har varit frågan vart alla stenar från magmakamrarnas tak tar vägen. Nu har en forskargrupp från Uppsala universitet och Goethe-universitetet i Frankfurt hittat de försvunna stenarna – och de ser helt annorlunda ut än väntat.
Hur många barn man får och vid vilken ålder är inte helt och hållet ett fritt val. Den individuella genuppsättningen spelar också roll. Det visar en ny stor studie, som letts av bland annat Uppsala universitet och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.
Var kommer våra käkar ifrån? Den frågan är mer komplicerad än den verkar eftersom inte alla käkar är lika. I en ny artikel, publicerad i tidskriften Science, visar svenska och kinesiska paleontologer att våra käkben kan spåras tillbaka till pansarhajarna som levde för över 400 miljoner år sedan.
I en ny studie publicerad i Nature har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid ESRF i Frankrike med hjälp av synkrotron röntgentomografi undersökt ett pyttelitet käkben från ett 424 miljoner år gammalt fiskfossil för att få mer kunskap om vårt märkliga sätt att ömsa tänderna på.
En miljövänlig, effektiv och billig metod för att hydrogenera grafen med synligt ljus har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och AstraZeneca Göteborg. Forskningen presenteras i en artikel i Nature Communications. Studien visar att det tvådimensionella och atomlagertunna kolmaterialet grafen reagerar med myrsyra i en vattenlösning när det bestrålas med synligt ljus.
I en ny studie från Uppsala universitet har forskare studerat de iögonfallande vingarna hos två arter av jungfrusländor. Deras resultat pekar på att hanarna, men inte honorna, betalar ett högt pris för att se attraktiva ut för andra jungfrusländor. Det handlar både om risken att skrämma bort sina bytesdjur och risken att själv bli uppäten.