Ämnen: Naturvetenskap

  • Mekanism identifierad bakom enzym kopplat till levercancer

    För att förstå vad som gått fel vid cancer och öppna nya möjligheter till behandlingar är det viktigt att förstå molekylära mekanismer bakom vad som händer på cellnivå. Ny forskning, som nu publiceras i tidskriften Molecular Cell, visar detaljerad information om processen bakom att ett specifikt enzyms motor ”rusar” och skadar cellen vid levercancer.

  • Om uppkomsten av en ny art av Darwinfinkar

    Familjen Darwinfinkar på Galapagosöarna är en ikonisk modell för uppkomsten av olika arter på vår planet. En grupp forskare från Uppsala universitet och Princeton rapporterar nu att de kunnat dokumentera hur en ny art av dessa fåglar uppkommit. Den nya arten utvecklades efter att två olika arter av Darwinfinkar hybridiserade för snart 40 år sedan. Studien publiceras idag i Science.

  • Vargstammens inavel kartlagd i minsta detalj

    Forskare från bland annat Uppsala universitet har för första gången i detalj kartlagt hur arvsmassan hos en hotad djurart påverkas av kraftig inavel. Den storskaliga studien av den skandinaviska vargstammen publiceras i Nature Ecology & Evolution.

  • Fem nya hedersdoktorer utsedda inom teknik och naturvetenskap

    ​Fem nya hedersdoktorer har utsetts vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. AbuBakr Bahaj, energiforskare, utses till teknologie hedersdoktor och till filosofie hedersdoktorer utses Henry Chapman, fysiker/biofysiker; Gene Likens, ekosystemforskare; Stefano Moretti, partikelfysiker; och Jean-Pierre Sauvage, kemist.

  • Epigenetiska förändringar och sjukdom – hur ser sambandet ut?

    Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan epigenetiska förändringar och några av våra vanliga folksjukdomar. Men vad betyder detta samband? En ny studie visar att det ofta är yttre faktorer, som livsstil, som påverkat både det epigenetiska mönstret och som orsakar sjukdomen. Resultaten publiceras i PLOS Genetics.

  • ​Fossil i västra Tyskland var ny havsreptil från juraperioden

    Ännu en ny sorts havsreptil från dinosauriernas tidsålder har identifierats av svenska och tyska forskare. Arminisaurus schuberti var en sorts plesiosaurus som simmade runt i det hav som för 190 miljoner år sedan sträckte sig över Tyskland. Fynden beskrivs i den paleontologiska tidskriften Alcheringa.

  • Fossila fotspår utmanar etablerade teorier om människans ursprung

    Nyupptäckta människoliknande fotspår på Kreta kan vända upp och ner på den etablerade berättelsen om tidig mänsklig evolution. Spåren är ungefär 5,7 miljoner år gamla och skapades vid en tid då tidigare forskning placerar våra förfäder i Afrika – med apliknande fötter.

  • “Ny” urtida marin reptil hittad i Tyskland – först i sitt slag

    Ett 132 miljoner år gammalt fossilt havsmonster från norra Tyskland har identifierats av en internationell forskargrupp. Lagenanectes kan knappast ha varit en skönhet, med superlång hals och tänder som stack rakt ut åt sidorna, men har nu fått en plats i det vetenskapliga släktträdet. Djuret visade sig vara en av de allra första elasmosaurierna.

  • Generna gör att fåglar lär sig sin egen arts sång

    Ungfåglar känner igen och lär sig sin artspecifika sång även när de exponeras för sång från andra arter. De underliggande mekanismerna för detta har dock varit okända. I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet att det är de genetiska skillnaderna mellan arterna snarare än tidig inlärning eller andra mekanismer som ligger bakom fåglarnas förmåga.

  • Matrester från 230 miljoner år gammalt bajs i 3D

    Delar av skalbaggar och en halv fisk. Det har forskare hittat i 230 miljoner år gammal fossil avföring genom att synkrotronskanna avföringen och göra 3D-modeller av matresterna. Med den nya tekniken hoppas man nu kunna få en djupare förståelse över vem som åt vad.

  • Nytt nanomaterial med potential för miljövänlig vätgasproduktion

    Generering av vätgas från vatten med hjälp av solenergi och billiga fotokatalytiska material har engagerat forskare under lång tid. I en artikel i tidsskriften Energy and Environmental Science presenterar forskare från Uppsala universitet ett kostnadseffektivt och miljövänligt nanomaterial av organisk polymer för väteproduktion, samt föreslår en mekanism för hur den aktiva ytan fungerar.

  • Tvådimensionell magnetisk ordning förverkligad i ett molekylärt schackbrädsystem

    Att realisera magnetisk ordning i lågdimensionella system som består av bara en eller två dimensioner har varit ett forskningsmål sedan länge. I en ny studie som publiceras i tidskriften Nature Communications visar Uppsalaforskare att magnetisk ordning kan skapas i ett tvådimensionellt schackbrädgitter bestående av metallorganiska molekyler som är bara ett atomskikt tjockt.

  • Havsisens utbredning påverkar nederbördsmängder

    Med klimatförändringar ändras inte bara temperaturen. Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet visat att tillväxt av havsisen runt Antarktis för ungefär 12 miljoner år sedan resulterade i ett betydligt blötare sydvästra Australien.

  • Syntetisk kemi och biologi i ny metod för effektivare vätgasframställning

    Vätgas har länge framhållits som en lovande energibärare för framtidens teknik, men att utvinna gasen ur vatten har visat sig vara ineffektivt. I en artikel i tidskriften Energy and Environmental Science presenterar nu forskare vid Uppsala universitet en alternativ tvärvetenskaplig metod baserad på principer från naturen.

  • Nyupptäckt ”kusin” ändrar bilden av dinosauriernas släktträd

    En ny sorts härskarödla, som nu beskrivs vetenskapligt för första gången, visar att vissa egenskaper man tidigare trott var typiska för dinosaurier egentligen utvecklades mycket tidigare. Möt Teleocrater rhadinus – den äldsta arten på den gren av härskarödlor som utvecklades till bland annat fåglar och dinosaurier.

  • Ny forskning förklarar hur vissa höns får randiga fjädrar

    Fåglar visar upp en otrolig biologisk mångfald vad det gäller fjäderdräktens mönster och färger. Men hur uppstår dessa fascinerande mönster? I en ny studie som publicerats i PLOS Genetics visar svenska och franska forskare att det krävs två oberoende mutationer för att förklara uppkomsten av gökfärg (svart- och vitrandiga fjädrar) hos höns.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Uppsala universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Uppsala universitet.

Okej